Behandla och vårda patient  KOL-processen

Här finns dokument samlade för olika aktiviteter som kan vara aktuella i samband med behandling

-

Tidig behandling

-

Icke farmakologisk behandling

-

Rökstopp

Att sluta röka är den enda behandling som bromsar förloppet vid KOL. Åtgärden är den enskilt mest betydelsefulla åtgärd som individen kan göra för sin hälsa, inte bara vid KOL. Forskning visar att ett rökstopp leder en långsammare minskning av FEV1 och även minskad risk för inläggning på sjukhus.

Positiva vinster även när det kommer till hjärta och kärl.

Rekommendation från Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL (2015)

Tillstånd: KOL, rökare.
Åtgärd: Rökstopp.
Motivering: Tillståndet har en stor svårighetsgrad och åtgärden stor effekt på lungfunktion. Åtgärden minskar risk för sjukhusinläggning och har en låg till måttlig kostnad per effekt.
Prioritet: 1

Hjälp vid rökstopp:

Det är av stor vikt att alla personer med KOL erbjuds tobaksavvänjning. Alla vårdcentraler i Sörmland bör ha tillgång till tobaksavvänjare.

Socialstyrelsen beskriver i sina riktlinjer för sjukdomsförebyggande behandling att kvalificerat rådgivande samtal är den mest effektiva åtgärden i arbetet med att nå ett rökfritt liv. Enkla råd har viss effekt!

Enkla råd gör nytta! Alla kan ge korta råd om rökstopp. Viktigt att hälso- och sjukvårdspersonal ställer frågan.

Här finns exempel på hur enkla råd om tobak kan ges:

 

Socialstyrelsen - Enkla råd om tobak i fem steg (folder)

Idag finns olika möjligheter till stöd när patienten vill göra ett försök att nå ett tobaksfritt liv.

Rökfri: Förvaltas av 1177 och granskas av Sluta-röka-linjen. Rökfri finns både på internet och i mobil inga kommersiella intressen ligger bakom.

Tjänsten delas upp i en förberedande fas och en fas efter rökstoppet. Virtuell coach som ger konkreta tips och råd.

Sluta-Röka-Linjen: En nationell och kostnadsfri tjänst för stöd till alla som vill sluta röka eller snusa. Det finns även ett stöd för anhöriga. Sluta- Röka-Linjen har funnits sedan 1998 och verksamheten drivs idag av Centrum för Epidemiologi och samhällsmedicin.

Sluta-Röka-Linjen fungerar även som en kunskapscentral för tobaksavvänjning.

Rådgivare på Sluta-Röka-Linjen har olika yrkesbakgrunder men är kvalificerade tobaksavvänjare som kan ge stöd innan under och efter ett snus- eller rökstopp. Alla rådgivare har tystnadsplikt.

Handledningstjänst för dig som är tobaksavvänjare finns, material kan beställas och viss utbildningar erbjuds.

Patienten kan själv ringa till Sluta-Röka-Linjen men även tobaksavvänjare kan skicka en hänvisningsblankett för speciell uppföljning.

----------------------------------------------------------------------------------------upp

- 

Vaccination 

Patienter med KOL riskerar att bli svårt sjuk i samband med influensa eller annan luftvägsinfektion jämfört med en lungfrisk person. Detta leder ofta till en försämring i KOL- sjukdomen.

Därför är det viktigt att vården erbjuder vaccination årligen mot influensa och pneumokock enligt regionens rutin.

Rutinen för pneumokockvaccination ser idag olika ut i olika regioner. I Sörmland ges en dos (Pneumovax) i andra regioner ges en revaccination efter 5-10 år.

Vaccinet för influensa och Pneumokocker kommer i två olika sprutor men kan ges vid samma tillfälle.

Här kan du läsa mer:

----------------------------------------------------------------------------------------upp

-

Fysisk aktivitet 

  • Minskar andfåddhet
  • Förbättrad uthållighet/ kondition
  • Förbättrad muskelstyrka i ben och armar
  • Minskar sjukhusinläggning
  • Minskar risken för inläggning/ återinläggning vid försämringsperiod
  • Minskar risken för försämrad fysisk kapacitet i samband med försämringsperiod
  • Minskad rädsla för fysisk ansträngning
  • Förbättrad sjukdomskontroll/ minskad andnöd
  • Ökar livskvaliten
  • Minskad dödlighet

En låg nivå av fysisk aktivitet är den faktor som starkast kan predicera med dödlighet hos personer med KOL.

Personer med KOL är mindre fysiskt aktiva än jämnåriga friska individer men även jämfört med personer med andra kroniska sjukdomar. Kombinationen KOL och låg fysisk aktivitet ökar risken för sjukhusinläggning.

Personer med KOL som har en låg aktivitetsnivå och sämre fysisk kapacitet har sämre prognos i sin sjukdom.

Personer med KOL har redan vid lindrig sjukdom en nedsatt fysisk kapacitet och syreupptagningsförmåga. Metabola och strukturella förändringar i muskulaturen leder till nedsatt skelettmuskelstyrka och minskad uthållighet. Vanligen mest nedsatt är muskelstyrkan i armar och ben. Minskad styrka i armarna påverkar förmågan att klara dagliga aktiviteter i livet. Vanligt hos personer med KOL är även nedsatt rörlighet i nacke, bröstkorg, skuldra och bål orsakat av hyperinflation, förändrat andningsmuskelarbete, inaktivitet och förändrad hållning.

Nedsatt balans leder till en ökad risk för fall jämfört med friska jämnåriga individer.

Alla vuxna bör vara fysiskt aktiva minst 150 min/vecka. Med fysisk aktivitet menas aktiviteter då man rör sig ex. hushållsarbete, trädgårdsarbete, motion och träning.

Här kan du läsa mer:

Rekommendationer om fysisk aktivitet (framtaget av Yrkesföreningar för Fysisk aktivitet och antagna av Svenska Läkaresällskapet)

Även om man inte når upp till 150 min/vecka är det bättre att göra lite och att ha som mål att öka sin fysiska aktivitet än att inte göra någonting alls.

Det är av största vikt att hälso-och sjukvården stödjer och motiverar en ökning av fysisk aktivitet i vardagen.

Rekommendation från Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL (2015)

Hälso- och sjukvården bör:

  • Genomföra 6- minuters gångtest med personer med KOL, FEV1 < 80 % av förväntat värde i stabilt skede och misstänkt eller verifierad nedsatt fysisk kapacitet. (Rekommendation 2)
  • Erbjuda konditions- och styrketräning för personer med KOL, FEV1 < 80 % av förväntat värde i stabilt skede och nedsatt kapacitet. (Rekommendation 3)
  • Erbjuda ledarstyrd konditions och styrketräning för personer med KOL, FEV1<80% av förväntat värde i direkt anslutning till exacerbation. (Rekommendation 3)

Effekter av träning vid KOL:

Konditionsträning och muskelstärkande övningar leder till att personer med KOL kan utnyttja lungfunktionen mer effektivt och därigenom förbättra sin fysiska kapacitet. Träning hjälper däremot inte till en förbättrad lungfunktion.

Gång-, cykel- och bassängträning leder till att den fysiska kapaciteten ökar. Muskelstärkande träning för armar och ben leder till ökad uthållighet och styrka. Träning av balans i stående och gående leder till förbättrad balans.

Livskvaliten ökar med fysisk aktivitet och konditionsträning genom att:

  • Minska andfåddhet
  • Minska trötthet
  • Minska nedstämdhet
  • Minska oron för att vara aktiv/fysiskt ansträngd

Fysisk aktivitet/träning minskar även riskerna vid exacerbationer. Anpasad fysisk aktivitet/träning i direkt anslutning till exacerbation minskar risken för sjukhusinläggning/ återinläggning. Anpassad träning ökar även den fysiska kapaciteten och individens livskvalitet.

Fysisk aktivitet vid exacerbation:

Forskning har visat att fysisk aktivitet/träning i direkt anslutning till ett försämringstillstånd minskar risken för inläggning/återinläggning på sjukhus och förtida död. Det ökar livskvaliten och ökar den fysiska kapaciteten.

Den fysiska aktiviteten anpassas efter personens allmäntillstånd. En sjukgymnast/ fysioterapeut kan hjälpa till med fysisk aktivitet/träning, viktigt är att den fysiska aktiviteten/träningen blir av även i hemmet. Aktivitet/träning kan bestå av:

  • Promenad i rummet
  • Promenad i trappa
  • Lätt muskelstärkande aktivitet, ex uppresningar, tåhävning eller träning med gummiband
  • Motionscykel

Det viktigaste är att personen är aktiv utifrån sin förmåga och anpassad efter individens förutsättningar.

Att orka aktivitet:

Många personer med KOL upplever att de har svårigheter att utföra dagliga aktiviteter pga. nedsatt ork och energi.

Energibesparande arbetsteknik kan leda till ökad förmåga att utföra dagliga aktiviteter och förbättrad fysisk kapacitet vilket i sig kan innebära att personer med KOL kan orka med vardagens aktiviteter och delta i sociala aktiviteter.

Rekommendation från Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL (2015)

Hälso- och sjukvården bör:

Erbjuda insatser och träning i energibesparande arbetsteknik till personer med KOL och nedsatt förmåga att utföra dagliga aktiviteter.(Rekommendation 3)

Fysisk aktivitet i samband med exacerbation:

Forskning visar att fysisk aktivitet i samband med en försämring minskar risken för inläggning/återinläggning på sjukhus, ökar livskvaliten och ökar den fysiska kapaciteten.

Rekommendation från Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL (2015)

Hälso- och sjukvården bör:

  • Erbjuda ledarstyrd konditions- och styrketräning i direkt anslutning till akut exacerbation. (Rekommendation 3)

Viktigt att den fysiska aktiviteten anpassas efter personens allmäntillstånd. Vid sjukhusvård kan en sjukgymnast/ fysioterapeut hjälpa till med den träningen, tanken är att patienten sedan ska kunna fortsätta i hemmet.

Om personen finns i hemmet är det viktigt med tydliga instruktioner och att anpassa aktiviteten efter allmäntillståndet.

Aktivitet i direkt anslutning till försämring kan innehålla:

  • Promenad i rummet eller korridoren
  • Promenad i trappa
  • Lätt muskelstärkande aktiviteter så som uppresning, tåhävning och träning med gummiband
  • Motionscykel.

Det viktigaste är att vara aktiv utifrån sin egen förmåga.

Vårdpersonal bör:

  • Uppmuntra till fysisk aktivitet under försämringsperiod
  • Kontakta sjukgymnast/fysioterapeut för individanpassade råd och träningsprogram
  • Erbjuda ledarstyrd konditions- och styrketräning i samband med försämringsperiod.

----------------------------------------------------------------------------------------upp

-

Nutrition

Många behöver stöd från hälso- och sjukvården för att kunna tillgodose sitt behov av energi och protein. Ofta behövs mer energi och protein vid KOL och att bara äta mer fungerar oftast inte för att öka i vikt. Forskning visar att personer med KOL mår bäst vid Body Mass Index (BMI) 25-29. Nutritionsbehandling kan vara förebyggande men också behandlande vid risk för undernäring eller diagnosticerad undernäring. Det är dock lättare att förebygga undernäring än att behandla en redan befintlig undernäring.

Råd att ge:

  • Äta många små mål fördelade under dagen
  • Äta mat rik på energi och protein
  • Berika maten med olja, flytande margarin och grädde
  • Äta ett kvällsmål för att minska nattfastan. (Nattfastan bör understiga 11 timmar)
  • Välja mejeriprodukter med hög fetthalt istället för lättprodukter

Nyttigt fett:

  • Vegetabilisk olja, ex. rapsolja eller olivolja.
  • Fet fisk
  • Oliver
  • Avokado
  • Nötter

Proteinkällor:

  • Fågel
  • Fisk
  • Ägg
  • Kött
  • Mejeriprodukter (t ex ost, keso, kvarg)

Svårigheter att gå upp i vikt kan ha många orsaker och kräver olika lösningar. Det är viktigt att regelbundet följa upp vikten hos personer med KOL. Vikt bör tas minst en gång per år på vårdcentral/KOL-mottagning.

----------------------------------------------------------------------------------------upp

- 

Samsjuklighet 

KOL påverkar inte bara lungfunktionen utan ses som en systemsjukdom. Faktorer som systemisk inflammation, blodgasrubbning, hormonell påverkan, immobilitet, aptitlöshet, lågt närings och vitaminintag bidrar till utveckling av samsjuklighet.

Kardiovaskulär sjukdom

Kardiovaskulär sjukdom (hypertoni, koronarinsufficiens, hjärtsvikt och arytmier) är den vanligaste samsjukligheten vid KOL. Ca 50 % av KOL- patienterna har kardiovaskulära sjukdomar.

Många delar i behandlingen är lika så som, rökstopp, fysisk aktivitet och adekvat näringstillförsel.

Hjärtsviktsutredning bör göras om en person med KOL har en andnöd som är svårförklarad.

Rekommendation från Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL(2015) Prioritet 2.

Osteoporos

Rökning, inaktivitet, D- vitaminbrist, nedsatt nutrition och kortisonbehandling är riskfaktorer som leder till att personer med KOL har en ökad risk för osteoporos och frakturer. Ökad fallrisk pga. sämre balans än andra lungfriska personer gör att det är viktigt att bedöma balans och fallrisk.

Viktigt att utreda och behandla osteoporos hos personer med KOL då samsjuklighet och korrekt handläggning är betydelsefull.

Rekommendation från Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL(2015) Prioritet 3.

Nedre luftvägsinfektion

Personer med KOL löper ökad risk för fler och mer allvarliga nedre luftvägsinfektioner än friska individer. KOL, kronisk bronkit och rökning är även riskfaktorer för att insjukna i pneumoni. Dessa faktorer ökar risken för sjukhusvård och intensivvård vid pneumoni.

En försämring i grundsjukdomen så kallad exacerbation är ofta associerad till en övre eller nedre luftvägsinfektion. Akuta exacerbationer är vanligare hos dem som har kronisk bronkit och orsakas oftast av bakterier eller virus.

Kronisk bronkit

Symtom som vid kronsik bronkit ingår idag inte i den definitionen vi har på KOL. Vid KOL normaliseras inte obstruktiviteten men vid kronisk bronkit är lungfunktionen normal.

Orsakerna till KOL och kronisk bronkit är likartade. Kronisk bronkit kan vara ett tidigt tecken till KOL. Definitionen kronisk bronkit: Hosta och sputumproduktion minst 3 månader per år under minst 2 följande år.

Det finns stöd i forskningen att personer med kronisk bronkit och KOL har en större risk för exacerbationer och ett ökat behov av insatser från hälso- och sjukvård.

Sömnrelaterade problem

Sömnkvaliteten är sämre hos personer med KOL än andra friska individer. Sämre sömnkvalitet innefattar insomningsproblem, kortare sömntid, uppdelad sömn men korta uppvaknanden. Orsaker till sämre sömnkvalitet kan vara hosta, slemproduktion, låg syresättning, läkemedel eller den dåliga sömnen i sig.

Sömnkvalitet är viktigt att ta med i uppföljning och utvärderingen av KOL-behandling.Det finns en risk att personer med KOL utvecklar en sömnrelaterad hypoxi och hyperkapni som ökar risken för pulmonell hypertension och högerkammar artrofi.

Vid diagnosen KOL och samtidigt obstruktivt sömnapnésyndrom riskerar personen att utveckla en gravare hypoxi under sömnen än personer med enbart sömnapné. Dessa personer har en högre mortalitet jämfört med personer med enbart KOL med samma svårighetsgrad.

För att minska mortaliteten är det viktigt att identifiera och erbjuda behandling med CPAP till dessa personer.

Lungcancer

Lungcancer och KOL är båda rökrelaterade sjukdomar. Det finns även individuella faktorer som påverkar att en individ som drabbas av ena sjukdomen också har en ökad risk att drabbas av den andra.

Diabetes och metabola syndromet

Det metabola syndromet har flera definitioner men de viktigaste komponenterna är förhöjt fasteglukos eller insulinresistens, bukfetma, hypertoni, höga triglycerider och lågt HDL-kolesterol.

Det metabola syndromet innebär en ökad risk för kardiovaskulära sjukdomar därav viktigt att utreda och behandla kardiovaskulära sjukdomar. Låg lungfunktion och metabolasyndromet har ett samband, det är dock oklart hur det sambandet ser ut.

Kognitiv dysfunktion

Kognitiv dysfunktion ex. sämre reaktionsförmåga, minne och förmåga till abstract resonemang ses oftare hos personer med KOL än friska jämnåriga. En möjlig förklaring kan vara en lägre arteriell saturation.

Ångest och depression

Det finns en ökad förekomst av depression hos personer med svår KOL. Hälften av KOL-patienterna upplever depressiva symtom och ca 20 % behöver behandlas med antidepressiva läkemedel. En förklaring kan vara den onda spiral som börjar med en ökad dyspné som medför att individen undviker aktiviteter och socialt umgänge. Det i sin tur leder till isolering, ytterligare försämring och en ökad risk för depression.

Vid utveckling av respiratorisk insufficiens är oro och ångest vanligt förekommande.

Undernutrition

Undernutritionstillstånd används för att påvisa att det vid KOL inte handlar om en allmän undernäring. Det är ett specifikt identifierbart tillstånd och innebär att personen har förlorat stor del av sin kroppsmassa samt har så låga depåer av protein, fett och vitaminer eller mineraler att det leder till en försämrad organ- och/ eller systemfunktion. Prevalensen i öppenvård ligger mellan10-45 % och i slutenvård 30-60 %. Undernutrition påverkar grundsjukdomen och kan leda till försämrat immunförsvar, ökad infektionsbenägenhet, försämrad blodbildning och försämrad kognitiv funktion.

Vid KOL ökar risken att drabbas av viktförlust och undernäringstillstånd. Risken att drabbas ökar med svårighetsgraden av sjukdomen. Undernäring ökar risken för:

  • Förtida död
  • Minskad muskelmassa och muskelstyrka
  • Nedsatt försvar mot infektioner
  • Osteoporos
  • Ökat behov av intensivvård
  • Längre vårdtid vid sjukhusinläggning
  • Tidig återinläggning efter sjukhusvistelse
  • Ångest och depression

Vid undernutrition ses en ökad vårdkonsumtion och mortalitet. Det är viktigt att sjukvården upptäcker och behandlar undernutrition. Ungefär 30 % av patienter med KOL har ett BMI <22. Vid BMI <22 och/eller FFMI <15 för kvinnor och <17 för män bedöms en person med KOL som undernärd. FFMI är ett mått på muskelmassa och bör tas en gång per år på KOL-mottagning.

Rekommendation från Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL(2015). Rekommendation 3.

Hälso- och sjukvården bör:

  • Erbjuda personer med KOL och BMI < 22 nutritionsbehandling

(Socialstyrelsen Näring för god vård och omsorg: en vägledning för att förebygga och behandla undernäring):

Undernäringstillstånd är vanliga varför riskbedömning behöver genomföras regelbundet i de fall det är relevant, ex vid svår och/eller långvarig sjukdom. Screeningformuläret Mini Nutritional Assessment (MNA) lämpar sig för personer över 65 år. Andra alternativ som rekommenderas av den europeiska nutritionsorganisationen ESPEN är NRS 2002 och MUST (Malnutrition Universal Screening Tool).

Riskbedömning/nutritionsscreening för att identifiera risk för undernäring:

  • Ofrivillig viktförlust (oavsett tidsförlopp och omfattning)
  • Ätsvårigheter (t.ex. aptitlöshet, tuggsvårigheter, sväljsvårigheter, orkeslöshet, motoriska störningar)
  • Undervikt enligt BMI: <20 vid 18-70 år eller <22 över 70 år. OBS: Vid KOL BMI <22 oavsett ålder.

Ovanstående tre riskfaktorer kan endast identifiera risk för undernäring. Det räcker med att en riskfaktor föreligger för att vården ska inleda en utredning av orsaken.

Inkontinens

Ansträngningsinkontinens är vanligt vid KOL. Det innebär att man läcker urin vid tex. när man hostar, nyser, hoppar eller anstränger sig fysiskt. Trycket i bukhålan ökar vid ansträngning och tillsammans med försvagade muskler i bäckenbotten kan det leda till ett urinläckage.

Vid KOL kan en långvarig hosta orsaka en stor belastning på bäckenbotten och därför är inkontinens vanligt. Kvinnor är oftare drabbade och det kan förklaras av graviditet och förlossningar men även av en hormonell inverkan i klimakteriet.

Många tycker att det är genant att prata om urinläckage och tar därför inte själv upp det vid besök. Viktigt att hälso- och sjukvårdspersonal frågar specifikt om besvär föreligger.

Urinläckage kan hindra personen att vara fysiskt aktiv och därmed leda till att personen minskar sina sociala och fysiska aktiviteter och som därmed kan bidra till en försämring i grundsjukdomen.

Personer med KOL kan därför behöva hjälp att träna bäckenbottenmuskulaturen. Här kan en sjukgymnast vara behjälplig.

tät.nu kan du läsa mer.

----------------------------------------------------------------------------------------upp

- 

Farmakologisk behandling

Målet men farmakologisk behandling är dels att minska symtom men även att minska risken för framtida försämring.

Symtomlindrande mål:

  • Minska dyspné och hosta
  • Förbättra lungfunktionen
  • Förbättra ansträngningsförmågan
  • Öka livskvalitét

Riskreducerande mål:

  • Minska progress av sjukdomen
  • Förebygga och behandla exacerbation
  • Minska mortalitet

Läkemedelsverket kom med nya riktlinjer 2015: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL - behandlingsrekommendation.

----------------------------------------------------------------------------------------upp 

- 

Inhalationsteknik

Inhalationer är en stor del i behandlingen av KOL, många har flera olika inhalatorer. För att få största effekt av läkemedlet krävs en korrekt inhalation. Olika inhalatorer kräver olika teknik.

Hälso- och sjukvårdspersonal behöver bedöma inhalationskraft och välja den inhalator som passar individen. Inhalationsteknik och genomgång av inhalatorer ingår i patientutbildning.

Här kan du lära dig mer om hur olika inhalatorer fungerar:

----------------------------------------------------------------------------------------upp

-

Exacerbation

Det är viktigt att uppmärksamma tidiga tecken på försämring hos personer med KOL så att rätt insatser kan sättas in. En exacerbation är en försämring i det vanliga tillståndet.

Exacerbationer är vanligt förekommande hos personer med KOL och ger kliniskt en sämre prognos.

Många exacerbationer kommer inte sjukvården till känna och lättare försämringar går över av sig självt.

Vanliga symtom vid akut försämring:

  • Ökad andfåddhet
  • Ökad slemhosta (en exacerbation behöver inte medföra ökad slemproduktion)
  • Missfärgat slem.

Feber eller förhöjd sänka/CRP förekommer oftast inte men kan vara tecken vid lunginflammation.

Behandling av akut exacerbation

Behandling som kan bli aktuell i primärvården Behandling som kan bli aktuell på sjukhus

Inhalationsbehandling via spray och spacer eller nebulisator

Oxygen

Oxygen

Inhalationsbehandling

Glukokortikoider per oralt i fem dagar

Intensivvård och ventilatorbehandling

Antibiotika vid purulent sputa, helst bör sputumodling tas innan

Non-invasiv ventilation vid akut exacerbation och respiratorisk acidos (Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid KOL, rekommendation 3)

Behandling av andra försämrande faktorer.

Om utebliven effekt kan transport till sjukhus bli aktuellt.

Standardiserat vårdförlopp under vårdtillfälle

 

Läs mer på Läkemedelsverkets hemsida - Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) - behandlingsrekommendation

----------------------------------------------------------------------------------------upp

- 

Patientutbildning

Patientutbildning och stöd i egenvård är en viktig del i behandlingen av KOL- patienter. En välinformerad patient kan ta ett större ansvar för sin behandling och egenvård. Forskning har visat att både patientutbildning och stöd i egenvård leder till många vinster:

  • Förbättrad livskvalitet
  • Minskad dyspné
  • ökad fysisk kapacitet
  • Kunskaper om KOL leder till ökad egenvårdsförmåga
  • Förbättrad förmåga till aktiviteter i det dagliga livet
  • Minskat antal försämringar och sjukhusvistelser

Rekommendation från Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL (2015)

Hälso- och sjukvården bör:

  • Erbjuda stöd i egenvård och patientutbildning individuellt eller i grupp. (Rekommendation 3)

Patientutbildning kan ges individuellt vid planerade besök men även i grupp så som ex. KOL-skola, där en modell har tagits fram av Riksförbundet HjärtLung, "Aktiv med KOL".

Nya verktyg, digitalisering är under utveckling och redan idag finns mycket information för allmänheten på nätet. Till exempel KOL-webben.

----------------------------------------------------------------------------------------upp

-

Anhöriga/Närstående

KOL förändrar livet även för anhöriga och närstående. Att få en kronisk diagnos kan medföra förändringar i levnadsvanor och ett anpassat liv efter sjukdomen. Som anhörig/ närstående är det naturligt att känna oro, sorg och förlust.

KOL förändrar livet; men med kunskap och motivation finns också förutsättningen att skapa ett bra liv med KOL. Rökstopp, fysisk aktivitet, kost och läkemedel kan göra stor skillnad i hur sjukdomen utvecklas.

KOL-webben - Jag är närstående

----------------------------------------------------------------------------------------upp

-

Egenvårdsråd

Personer med KOL bör erbjudas vaccination av säsongsinfluensan och Pneumokockorsakad lunginflammation i förebyggande för att minska risken för exacerbation.

Viktigt att personer med KOL har kunskap om tecken på förändringar och vet vart de ska vända sig för råd och behandling vid försämring. Många väntar för länge med att uppsöka vården vilket kan leda till en kraftigare försämring.

Motståndsandning(PEP-andning) effektiviserar andningsarbetet, minskar andfåddheten och påverkar att ev. slem lättare lossnar.

Strategi för egenvårdsråd vid exacerbation, individuell bedömning görs utifrån den enskilda individens hälsotillstånd och ev. samsjuklighet.

  Symtom Mediciner Övrig
behandling
Hälso och sjukvården ska alltid kontaktas Ökad andfåddhet, tecken på förkylning Använd kortverkande luftrörsvidgande medicin max 8 ggr/dag Fortsätt med fysisk aktivitet i lugnare takt
      Använd PEP-andning för att mobilisera slem
Hälso och sjukvården ska alltid kontaktas Ökad mängd slem, ändrad färg på slemmet Efter konsultation med läkare kortison och eller antibiotika behandling Fortsätt med fysisk aktivitet i lugnare takt
      Använd PEP-andning för att mobilisera slem

 

KOL-webben - Filmer om KOL

----------------------------------------------------------------------------------------upp

- 

Skriftlig behandlingsplan

Personer med KOL bör få en skriftlig behandlingsplan där det framgår tydligt hur patienten själv kan öka sin medicinering i samband med en försämring. En sådan plan ska göras vid läkarbesök eller besök hos astma/KOL-sjuksköterska. Dokumenteras i Eyedoc enligt SKL-mall. Ska skrivas ut i A3-format och lämnas till patienten. Viktigt att behandlingsplanen revideras vid uppföljande besök eller vid förändring i terapeutisk strategi.

----------------------------------------------------------------------------------------upp

- 

Tidig uppföljning

Rekommendationer gällande uppföljning av KOL-patienter enligt Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL, Socialstyrelsen 2015.

Uppföljningen bör innehålla självskattning av symtom med hjälp av CAT-formulär och/eller MRC- skala. Uppföljning bör även innehålla bedömning av samsjuklighet inklusive bedömning av benskörhet.

6-minuters gångtest ett validerat test som kan användas för mätning av fysisk kapacitet vi KOL. Vid testet ska personen gå så långt som möjligt under 6 minuter. Syrgasmättnad, blodtryck och puls kontrolleras under testet.

Rekommendation från Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL (2015)

Hälso- och sjukvården bör:

  • Genomföra 6- minuters gångtest med personer med KOL, FEV1 < 80 % av förväntat värde i stabilt skede och misstänkt eller verifierad nedsatt fysisk kapacitet. (Rekommendation 2)

KOL-webben - Protokoll för 6 minuters gångtest

KOL-webben - 30 sekunder (Sit to stand test)

----------------------------------------------------------------------------------------upp

Checklistor

6 minuters gångtest 30 sekunder Sit o Stand-test Aktiv med KOL CAT-/COPD-formulär Enkla råd om tobak i fem steg KOL - Min behandlingsplan Lathund - Vi behandlar KOL mMRC MNA - Mini Nutritional Assessment

Filmer

Filmer om KOL (KOL-webben) COPD-6 mätning

Patientinformation

Jag har KOL Jag är närstående Aktiv med KOL Patientbroschyr

Uppdaterat: 28 juni 2022
AKVF