Behandla och rehabilitera

Ge adekvat medicinsk och psykosocialt omhändertagande. Ta alltid en utförlig anamnes. Det gäller att kunna hantera och se både det generella och det specifika vid mötet med en våldsutsatt person.

Behandling och rehabilitering av den våldsutsatta sker i den patientnära vården både i det akuta skeendet och utifrån kroniska effekter av våldet. Kroniska effekter kan vara symptom som smärta, sömnbesvär, oro och depression.

Medicinskt omhändertagande

När den våldsutsatta söker akut vård är behandling av skadorna det primära. Vård och behandling ska ges på den enhet som är relevant för skadan. Läkarundersökningen ska vara noggrann och omfatta hela kroppen. Undersökningen ligger till grund för en medicinsk bedömning av skadorna men den görs även för att säkra bevis och som underlag till rättsintyg. Tänk på att ge en noggrann information om hur undersökningen går till och fråga den våldsutsatta om medgivande.

Läkarundersökning utförs där den våldsutsatta söker vård t ex på akutmottagningen, vårdcentralen, kvinnokliniken, ögonkliniken. Barnmedicinsk kompetens är önskvärd när läkarundersökning av barn genomförs.

Psykosocialt omhändertagande

Akuta skedet - krisstöd

I det akuta skedet är krisstöd centralt. Samtal i form av stödsamtal eller krissamtal är en vanlig behandlingsform. En kris yttrar sig olika för olika personer. En person i akut kris behöver stöd med att göra sin situation så lugn, trygg och stabil som möjligt. Behov av praktiskt konkret stöd, att ringa, ta kontakt kan finnas. Rädslan hos den våldsutsatta att inte bli trodd, skam- och skuldkänslor, tvekan att "använda" sitt sociala nätverk kan försvåra krisbearbetningen. I den akuta situationen är det angeläget att motivera den våldsutsatta till fortsatta stödjande insatser och aktivt följa upp händelsen.

Det psykosociala krisstödet i akuta situationer ges där den våldsutsatta söker vård.

Det psykosociala behandlingsarbete i den icke-akuta situationen

Efter det akuta skeendet alternativt i den icke-akuta situationen utformas det psykosociala behandlingsarbetet efter den våldsutsattas situation med syfte till att stödja en förändringsprocess.

Det fortsatta psykosociala omhändertagande ges på för den våldsutsatta relevant verksamhet och om behov föreligger på annan vårdnivå följs gällande vårdrutiner för remissförfarande.

Specialistmottagning för sexuellt våldsutsatta i länet

Teamet för sexuellt våldsutsatta är en regionsövergripande verksamhet som finns vid de tre länssjukhusen. Teamet arbetar sedan 2014 med att förbättra, standardisera och säkerställa kvalitén i bemötandet och omhändertagandet av de som utsatts för sexuellt våld.

Teamet för sexuellt våldsutsatta arbetar patientnära framför allt med uppföljning och psykosocialt stöd efter sexuella övergrepp, samt utbildning och rådgivning till andra verksamheter.

Teamet på Mälarsjukhuset medverkar också vid akuta spårsäkringsundersökningar när möjlighet finns.

Kontakt:

Teamet Mälarsjukhuset (forensiskt utbildad barnmorska, överläkare i gynekologi och kurator):

Tel 016-10 45 75 eller 073-866 48 55

Teamet Kullbergska sjukhuset (barnmorska och kurator):

Tel 0150- 563 08 eller 072-143 94 62

Teamet Nyköpings lasarett (barnmorska och kurator):

Tel 0155- 24 55 66

 

Motiverande samtal

Den våldsutsattas behov är ofta komplexa och det stöd och hjälp som erbjuds ska föregås av samtal för att kartlägga och utreda vilka behov just hon/han har. De samtal som förs är ofta och har som mål att vara jag-stödjande och lösningsinriktade. Den starka ambivalensen som många våldsutsatta känner inför våldsutövande partner/närstående person, att stanna – att lämna, skräck – kärlek, beroende – icke-beroende, polisanmäla – inte polisanmäla är angeläget att förhålla sig till. Stärk bilden av den våldsutsatta som överlevare inte offer. Ett offer förknippas ofta med bilden som svag, oförmögen och handlingsförlamning medan en överlevare förmedlar signaler om styrka, viljekraft och mod.

Bearbetande samtal med våldsutsatta

Att utsättas för våld och övergrepp betyder att bli fråntagen makt, värdighet och självbestämmande. Tips på vad bearbetande samtal med våldsutsatt kan innehålla är

  • Patienten behöver sätta ord på våldet
  • Patienten behöver hjälp att förstå känslor, sina reaktioner och sina strategier för att hantera våldet och relationen hon levt i
  • Patienten behöver införliva det hon utsatts för i sin historia
  • Patienten behöver återta kontroll och självbestämmande över sitt liv (ur J.Grände mfl bok "I arbete med våldsutsatta kvinnor - handbok för yrkesverksamma, GOTHIA , 2009)

Psykoterapi, Traumabearbetning, Kristerapi

Patienter/personer, vuxna och barn, som varit långvarigt våldsutsatta kan utveckla posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Posttraumatiskt stressyndrom är en fördröjd eller långvarig reaktion på svår traumatisk händelse. Vid syndromet påverkas tankeverksamheten så att koncentrationsförmåga och minnesfunktionen blir sämre. Kännetecken kan vara bl a

  • Traumatiska händelser kommer tillbaka i s k flashbacks, mardrömmar om händelsen
  • Undvikande av tankar, känslor aktiviteter, platser och personer som associeras till traumat
  • Tillitsförlust, depressiva tankar
  • Svårigheter att hantera aggressivitet samt att det är vanligt med kroniska smärttillstånd vid PTSD

En mer djupgående behandling i form av psykoterapi, kristerapi och traumabearbetning behövs ibland för den våldsutsatta som utvecklat PTSD eller utifrån behov förorsakat av andra skäl.

Behandlingsinsatser för vuxna

I landstingets verksamhet är det vuxenpsykiatrin tillsammans med primärvården som ansvarar för den allmänpsykiatriska vården.

Riktade behandlingsinsatser för barn

Barn som upplevt våld i hemmet behöver få berätta om sina upplevelser i någon form av krissamtal. Rädda Barnen har utarbetat en modell för hur man kan arbeta med barn som upplevt familjevåld. Modellen Trappan bygger på att barn ska få möjlighet att bearbeta traumatiska händelser genom att uttrycka känslor av smärta, sorg, skuld och vrede. Flera kommuner i länet erbjuder denna behandlingsinsats, se länk kommuninformation.

Regionens resurs för att möta, bedöma och behandla barn och unga under 18 år med psykisk ohälsa är Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken.

Barn som utsätts för upprepade eller mycket svåra upplevelser har vanligtvis behov av mer omfattande behandling, exempelvis traumafokuserad terapi på BUP, Barn- och ungdomspsykiatrin. Dessa barn har oftast många och komplicerade traumatiska upplevelser att bearbeta och uppvisar flera symtom på psykisk ohälsa.

Akuta psykosociala stödresurser under helger och annan jourtid

Akuta psykosociala stödresurser under helger och annan jourtid till våldsutsatta kvinnor ges om möjligt där kvinnan befinner sig inom vården. Se även och hänvisa till/kontakta kommunernas socialjoursverksamhet som kan erbjuda detta akuta stöd, se länk kommuninformation.

Den nationella stödtelefonen Kvinnofridslinjen 020-50 50 40 är öppen dygnet runt, året runt och är till för den som utsatts för hot, våld eller sexuella övergrepp.

Den som utövar våld

Stöd och behandling till män som utövar våld i nära relationer ges på Mansmottagningarna inom socialförvaltningen i kommunerna Eskilstuna (Strängnäs), Katrineholm (Flen, Vingåker) och Nyköping. Stödet och/eller behandlingen kan ges individuellt eller i gruppverksamhet, kommuninformation. Några av mottagningarna tar också emot kvinnor som förövare.

IDAP (Integrated Domestic Abuse Programme) är ett behandlingsprogram för män som är dömda för att ha misshandlat eller utövat andra former av kontrollerande beteende mot sin partner eller före detta partner. Programmet används inom kriminalvården sedan 2004.

Regionsjukhuset Karsudden inom Region Sörmland kommer i kontakt med förövare dömda för våld i nära relationer. Vårdrutiner finns i form av riskbedömningsunderlag och riskhanteringsanalys kring bland annat patientens våldsbeteende. Bedömningsmaterialet används som ett underlag i vårdplaneringen för patienten.

Uppdaterat: 9 oktober 2019
BPZ2