Möta den våldsutsatta

Att ge ett gott bemötande när du möter en patient/brukare utsatt för våld eller misstänkt utsatt för våld är en förutsättning för att den våldsutsatta ska känna tillit och våga berätta om sin våldsutsatta situation.

Gott bemötande

Grunden för ett bra bemötande är att aktivt lyssna, fråga och tro på den våldsutsattas beskrivning. En konsekvens av våldet är att den våldsutsatta har svårt att lita på andra personer och är rädd att inte bli trodd. Ofta upplever hon/han en skuld och skam över sin situation.

Tänk på att:

  • möta den våldsutsatta som en aktör som har gjort och gör rationella val utifrån sin situation. Samtidigt är hon/han utsatt för våld och ett trauma vilket påverkar och begränsar hennes/hans handlingsutrymme.

  • den våldsutsatta ofta inte identifierar sig som "misshandlad person" utan förringar våldet och försvarar förövaren

  • vara uppmärksam på egna värderingar

Läs mer om Bemötande och behandling i NCKs kunskapsbank.

Möta den våldsutsatta

  • Ta dig an patienten utan dröjsmål
  • Samtala alltid med patienten i enrum, ge ostörd tid
  • Använd vid behov auktoriserad tolk, inte närstående
  • Lyssna aktivt och visa förståelse och tro på berättelsen
  • Ge information om tillgängliga stödresurser och hänvisa till:
  1. Inom regionen t ex verksamhetsegna psykosociala stödresurser, primärvården, vuxenpsykiatrin, barn- och ungdomspsykiatrin, eller annan för den våldsutsatta relevant verksamhet; Teamet för sexuellt våldsutsatta.

  2. Externa kontakter som kommunens socialtjänst, där samtalsstöd kan ges till våldsutsatt, barn som bevittnat våld och till våldsutövare samt möjlighet att få stöd till skyddat boende och ekonomiskt stöd

  3. Frivilliga organisationer som kvinno- brottsofferjour, där samtalsstöd, skyddat boende, mm kan fås

  4. Kvinnofridslinjen en nationell stödtelefon för våldsutsatta kvinnor, öppet året och dygnet runt tel nr 020-50 50 50
  • Stöd patienten att göra en polisanmälan, informera om att våld i nära relationer är ett brott, polis- åklagarmyndighet har resurser till förfogande, exempel möjlighet att ansöka om besöksförbud, rätten till målsägandebiträde och stödperson

  • Kom överens med patienten om uppföljning - erbjud psykosocialt stöd

  • Uppmärksamma barnens situation, anmälan till socialtjänsten om misstanke finns att barn far illa. Barn som upplever övergrepp mot närstående vuxna är offer för ett brott.

Patient utsatt för våld nyligen/akut skadad och/eller i chock

  • Ge adekvat medicinsk behandling på den enhet som är relevant för skadan, om patient är offer för sexuella övergrepp se guide för omhändertagande efter sexuella övergrepp och handbok alt. NCK kunskapsbank Spårsäkring vid sexuella övergrepp

  • Ge adekvat omvårdnad, i krissituation kan finnas behov av konkret och praktiskt stöd

  • Bedöm behov av slutenvård/sjukskrivning

  • Ge akut läkartid vid akut misshandel. Läkaren gör en medicinsk bedömning, behandlar och dokumenterar skador. Observera att t.ex. blåmärken kan uppträda först efter någon dag. Ge därför återbesökstid, se läkarundersökning

  • Gör en bedömning om behov av akut skydd. Fråga patient "Är du trygg med att gå hem?" Vart ska den våldsutsatta ta vägen? Om patienten inte har barn och inte kan gå hem, finns fungerande socialt nätverk?, kontakta socialtjänsten och/eller hänvisa enligt lokala vårdrutiner

Misstanke kvarstår om att patient är våldsutsatt

Den våldsutsatta är barn/ungdom

  1. Barnahus, Eskilstuna/Strängnäs
  2. Nyköping/Gnesta/Trosa/Oxelösund/Katrineholm/Flen/Vingåker

Den våldsutsatta är äldre

Tänk särskilt på:

  • Beroendeställning
  • Personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt av annat skäl och därigenom svårt att uttrycka sig är en särskilt sårbar grupp.

Hedersrelaterat våld och förtryck

Tänk särskilt på:

  • att den planeras och utförs ofta kollektivt
  • Stödtelefon hedersförtryck 010-223 57 60 Telefonen är bemannad helgfria vardagar, måndag till fredag, kl. 09:00-16:00.

Handledning ett stöd till personal

Att som personal i den patientnära verksamheten möta patienter/brukare utsatta för våld i nära relationer/misstanke om våld i nära relationer kan väcka starka känslor och ett behov att prata om det upplevda. Handledning, kollegiestöd eller motsvarande är ett bra stöd att bearbeta starka upplevelser och skapar också förutsättning att utveckla den professionella förmågan vid mötet med den våldsutsatta.

Fakta om normaliseringsprocessen - att förstå hur våldet upprätthålls i en relation

Hur våldet upprätthålls i en relation kan förstås genom normaliseringsprocessen. Den beskriver en process då våldet i relationer långsamt övergår till att tolkas som ett naturligt inslag i vardagen av båda parter. Övergången mellan våld och icke-våld är glidande och sker gradvis. Genom hot och kontroll minskar mannen kvinnans livsutrymme undan för undan. Det fysiska våldet upplevs till slut som ett normalt inslag i vardagen både av den utsatta och av förövaren.

Kort beskrivet är att kvinnan isoleras i relationen som växlar mellan våld och värme. Kvinnans självkänsla bryts sakta ner och slutligen ser kvinnan inte sig som ett offer utan som orsak till våldet. Processen ser ofta ut på liknande sätt vid partnervåld i samkönade relationer.

Makt- och kontrollhjulet

En beskrivning av olika metoder som våldsutövaren utnyttjar för att dominera kvinnor, från SKL:s kunskapsöversikt Mäns våld mot kvinnor i nära relationer:

Uppdaterat: 9 oktober 2019
2VPH