Upptäcka och identifiera

Konkreta tips till dig inom den patientnära verksamheten för att upptäcka och identifiera våldsutsatthet.

Våga fråga om våld

Personal i den patientnära verksamheten har en nyckelfunktion när det gäller att upptäcka och identifiera våldet. Många våldsutsatta kvinnor söker vård upprepade gånger både för akuta skador och för kroniska symtom utan att den bakomliggande orsaken kommer fram.

Att ställa frågan om våldsutsatthet på rutin eller på indikation rekommenderas för att identifiera våldsutsatta patienter.

Fynd som bör leda tanken till våld är

  • Blåmärken, kontusioner, strypmärken, frakturer, stickmärken, brännskador, bortslitet hår
  • Skador på flera ställen på kroppen
  • Blåmärken av olika ålder tyder på upprepat våld.

Andra symtom

  • Kronisk smärta och psykosomatiska symtom utan tydlig orsak
  • Psykiska symtom som ångest, nedstämdhet, självmordsbenägenhet, ätstörningar, missbruk
  • Posttraumatiskt stressyndrom
  • Sexuell dysfunktion

Andra indikationer

  • Uppgiven orsak till skadan stämmer inte överens med skadans utseende
  • Tidigare akuta sjukvårdsbesök/vårdkontakt med oklar skadebild
  • Sökt upprepande gånger för diffusa åkommor
  • Väntat länge med att söka vård
  • Partner/anhörig är överbeskyddande, kontrollerande eller vägrar lämna sin partner/närstående ensam och har svårt/vägrar att ta emot stödinsatser

Vanliga reaktionsmönster

  • Svårigheter att genomgå gynekologisk undersökning efter sexuellt övergrepp
  • Svårigheter att genomgå rektalpalpation efter analt övergrepp
  • Ovanligt stark reaktion på undersökning av mun och svalg efter oralt övergrepp
  • Oförmåga att vistas i trånga utrymmen, till exempel i samband med datortomografi efter att ha blivit fasthållen

Ovannämnda fynd kan handla om våld men behöver inte göra det. Med kunskap om tänkbar orsak till fynden ökar dock förutsättningarna att kunna identifiera fler våldsutsatta och se våldsutsatthet som en möjlig förklaring.

Inga synliga tecken

Ofta finns inga synliga tecken alls på våldsutsatthet då den våldsutsatta kan vara mycket mån om att inte visa något utåt. Myten eller den förutfattade meningen som kan finnas om hur en våldsutsatt är, ser ut, beter sig mm är viktig att utmana.

Särskilt utsatta grupper i den patientnära verksamheten

Våldsutsatthet i nära relationer förekommer i alla samhällsklasser och i alla åldrar. Vissa grupper har uppmärksammats som särskilt utsatta. Detta har skett utifrån deras livssituation, där beroendeställningen är central, eller där risken för våldsutsatthet är högre. Dessa grupper är

  • Samkönade relationer
  • Kvinnor med funktionsnedsättning
  • Kvinnor med missbruksproblem
  • Unga kvinnor
  • Äldre kvinnor
  • Gravida kvinnor
  • Vid hedersrelaterat våld och förtryck
  • Kvinnor med utländsk bakgrund
  • Barn

För mer information om de särskilt utsatta grupperna se under avsnittet Fakta om våld i nära relationer.

Det är ok att fråga om våld

Att ställa frågan om våldsutsatthet innebär att vårdgivaren både lyfter en möjlighet i sambandet mellan patientens problem och våldsbakgrund samt förmedlar att det går att tala om det. Det finns många anledningar till att personal som möter våldsutsatta inte frågar om våld i nära relationer

  • Man är rädd att kränka någon genom att fråga
  • Man vet inte Hur man ska fråga
  • Tidsbrist
  • Rädd att frågan sätter igång något man inte kan hantera

Det är OK att få frågan om våldsutsatthet

Genomförda studier kring upplevelsen att få frågan om våldsutsatthet säger att:

  • kvinnan/mannen berättar inte om våldsutsatthet om inte frågan ställs
  • att få frågan om våldsutsatthet uppfattas av den tillfrågade i stor utsträckning som positivt oberoende av om man har våldserfarenhet eller inte
Uppdaterat: 24 april 2018
UFT8