Intyg till arbetsgivare

Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, lanserade i december 2019 två olika läkarintyg för sjukskrivning som kan användas i relation till patientens arbetsgivare. Viktigt att känna till att det inte finns något "skall-krav", det är valfritt.

Det ena intyget är särskilt framtaget för sjuklöneperioden och avsett att användas för sjukfall som inte förväntas gå över den tiden. Det andra intyget är en arbetsgivarvariant av Försäkringskassans läkarintyg för sjukskrivning. I samband med lanseringen av de nya intygen har möjlighet till minimal utskrift också tagits bort. Hälso- och sjukvården når de nya läkarintygen i Ineras intygsapplikation Webcert.

Nedan beskriver vi närmare vad som gäller kring de två nya intygen men också vad som gäller avseende förstadagsintyg till arbetsgivaren.

Minimal utskrift borttagen

Sveriges Kommuner och Regioner har i samråd med Försäkringskassan beslutat att lösningen med Minimal utskrift av Försäkringskassans läkarintyg, ska tas bort. Det gäller den utskrift som har varit möjlig att göra i Webcert och i Mina intyg. Anledningarna är två: dels anser arbetsgivarna att intyget blir för knapphändigt för att de ska kunna fullfölja rehabiliteringsansvaret och dels ser Försäkringskassan att innehållet är för begränsat för att det ska kunna klassas som ett läkarintyg på vilket Försäkringskassan kan ha sin logotyp. Alternativet till minimal utskrift för intyg som ska lämnas till arbetsgivare är att använda "Nytt läkarintyg för sjuklöneperioden" eller "Läkarintyg för arbetsgivare från dag 15". Intygen, dess syfte och användningsområden beskrivs mer omfattande nedan.

Nytt läkarintyg för sjuklöneperioden

Det nya läkarintyget, Läkarintyg om arbetsförmåga – sjuklöneperioden (dag 1-14 i sjukperioden), finns i Ineras intygsapplikation Webcert och är avsett att användas till och med dag 14 i sjukperioden. Om sjukfallet vid första bedömning antas passera dag 14, är det inte tänkt att läkarintyg för sjuklöneperioden ska användas.

Läkarintyget för sjuklöneperioden är ett enklare läkarintyg och kan på så sätt sägas vara en variant på de differentierade läkarintyg som under en period användes av Försäkringskassan.

Intyget innehåller följande uppgifter:

  • Grund för medicinsk bedömning och kännedom om sysselsättning
  • Diagnos (valfritt)Arbetsförmåga: På vilket sätt medför sjukdomen nedsatt arbetsförmåga? Finns arbetsförmåga trots sjukdom? Behov av anpassning? Arbetsresor? (Bedömning av arbetsförmåga kan vara steglös.)
  • Övrigt, eventuellt behov av kontakt

Som tidigare används läkarintyg under sjuklöneperioden (dag 1-14 i sjukperioden) av arbetsgivaren för att ta ställning till individens:

  • rätt till sjuklön
  • rätt att vara frånvarande på grund av sjukdom
  • behov av tidiga rehabiliteringsinsatser såsom anpassning av arbetsuppgifter

Blankett Läkarintyg för sjuklöneperioden

Läkarintyg för sjuklöneperioden (PDF, nytt fönster)

Steglös bedömning av arbetsförmågan under sjuklöneperioden

Enligt sjuklönelagen kan bedömningen av arbetsförmågan ske steglöst, d v s det finns inga fasta nivåer även om det vanligen görs på liknande sätt som Försäkringskassans intyg, 25, 50 och 100 %.

Läkarintyg till arbetsgivaren från dag 15

Sveriges Kommuner och Regioner har även tagit fram Läkarintyg om arbetsförmåga – arbetsgivaren (AG 7804), som är en arbetsgivarversion av Försäkringskassans befintliga läkarintyg för sjukpenning (FK 7804). Det kan  användas av arbetstagare i förhållande till arbetsgivare, det finns dock inget "skall-krav". Innehållet i arbetsgivarversionen "tankas över" från Försäkringskassans intyg och innehåller samma uppgifter. Diagnos får dock utelämnas om patienten önskar. 

Bra att känna till:

  • Intyget skapas genom att informationen i Försäkringskassans digitala läkarintyg FK 7804 återanvänds där innehållet förs över till arbetsgivarversionen i intygsapplikationen Webcert.
  • Intyget FK 7804 måste utfärdas först och sedan kan innehållet överföras till AG 7804. Med andra ord, när arbetsgivarversionen av intyget utfärdas har läkaren redan tagit ställning till och besvarat samma frågor som de Försäkringskassan begär svar på i sitt intyg. I dagsläget är det inte möjligt att överföra informationen i omvänd ordning.
  • I det nya Läkarintyg om arbetsförmåga – arbetsgivaren (AG 7804) är Försäkringskassans logotyp också utbytt mot Sveriges Kommuners och Regioners logotyp.
  • I Försäkringskassans intyg för sjukpenning FK 7804 är uppgift om diagnos obligatorisk men vid utfärdande av AG7804 ska läkaren efter samråd med patienten aktivt välja om diagnosen ska uppges.
  • Det går att ändra informationen som hämtas från Försäkringskassans läkarintyg men det bör göras med försiktighet då arbetsgivaren har ett informationsbehov utifrån sitt rehabiliteringsuppdrag.

Blankett Läkarintyg till arbetsgivare från dag 15

Läkarintyg för Arbetsgivare AG 7804 (PDF, nytt fönster)

Varför behöver arbetsgivaren medicinsk information om individen efter dag 14 i sjukfallet?

Arbetsgivaren har ett långtgående ansvar för den arbetsplatsinriktade rehabiliteringen. Denna skyldighet är reglerad i socialförsäkringsbalken, arbetsmiljölagen och i Arbetsdomstolens praxis:

Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar: Arbetsgivaren ska underlätta för individen att komma tillbaka i arbete efter sjukdom genom att erbjuda skäligt stöd och anpassningar på arbetsplatsen.

Plan för återgång i arbete: Sedan 2018 har arbetsgivaren en skyldighet att ta fram en plan för återgång i arbete när en individ kan antas vara sjuk under en längre tid. Planen ska kontinuerligt följas upp och revideras vid behov. Bedömningen ska baseras på hälso- och sjukvårdens uppgifter om individens funktionsnedsättningar, aktivitetsbegränsningar och prognos samt utifrån arbetsplatsens förutsättningar.

Rätt till frånvaro: Individens rätt att vara frånvarande på grund av sjukdom behöver styrkas genom ett läkarintyg. Detta gäller under hela den tidsperiod som individen är frånvarande från arbetet på grund av sjukdom.

Sjukpenningtillägg/Avtalsgruppsjukförsäkring: De flesta arbetsgivare på svensk arbetsmarknad betalar enligt kollektivavtal ett sjukpenningtillägg vid sjukfrånvaro. En förutsättning för detta tillägg är ofta att individen har rätt till sjukpenning och lämnar in ett läkarintyg. Någon särskild blankett för ändamålet finns inte framtagen och vad SKR erfar ställs det inte särskilda krav på innehållet utöver vad som framgår av 8 § SjLL, d v s att styrka arbetstagarens nedsatta arbetsförmåga men inte sjukdomsorsak eller diagnos.

Ingen digital kommunikation med arbetsgivare

Intyg kan inte skickas digitalt via webcert till arbetsgivare. Individen ansvarar själv för att arbetsgivaren får tillgång till läkarintyget. Individen kan däremot se och hantera sina elektroniska intyg i e-tjänsten Mina intyg, som nås via 1177.se.

Inga formkrav på intyg till arbetsgivare

  • Sjuklönelagen reglerar att en arbetstagare är skyldig att kunna styrka arbetsförmågans nedsättning med ett läkarintyg, d v s arbetsgivaren är endast skyldig att betala sjuklön om arbetstagaren styrker nedsättning arbetsförmågan genom intyg av läkare eller tandläkare.
  • Samma krav på läkarintyg ställs även i olika kollektivavtal på arbetsmarknaden.
  • Det finns idag enligt rådande regelverk inget formkrav på intyg till arbetsgivare men Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har tillsammans med de större arbetsgivarorganisationerna tagit fram en blankett som kan användas, se närmare under rubrik Nytt läkarintyg för sjuklöneperioden.
  • Av 8 § sjuklönelagen framgår att läkarintyget inte behöver innehålla närmare uppgift om vilken sjukdom arbetstagaren har. Enligt praxis betyder det att diagnosen kan döljas av arbetstagaren.
  • Eftersom det är arbetsgivaren som beslutar i varje enskilt fall vad som ska krävas i praktiken, innebär det att många arbetsgivare accepterar att exempelvis sjuksköterska eller sjukgymnast utfärdar intyg för "enklare" tillstånd vid korta sjukskrivningar.

Vilka intygskrav kan arbetsgivaren ställa?

Eftersom det inte finns något formkrav för läkarintyget till arbetstivare kan arbetsgivaren inte kräva att arbetstagaren lämnar in det läkarintyg som SKR tagit fram.

Det som är avgörande är att läkarintyget innehåller den information som krävs för att bedöma om arbetstagarens frånvaro beror på sjukdomen, på vilket sätt arbetsförmågan är påverkad på grund av sjukdom i förhållande till arbetstagarens arbetsuppgifter och vilka eventuella anpassningar som kan möjliggöra viss eller hel arbetsförmåga.

Kan Försäkringskassans läkarintyg användas fortsättningsvis till arbetsgivaren?

Det finns inga formkrav på hur läkarintyget till arbetsgivare ska se ut, varken under de första 14 dagarna eller därefter när sjukpenning utgår från Försäkringskassan, därför finns inget "skall-krav" när det gäller de nya intyget till arbetsgivare. Den enda skillnaden i innehåll mellan Försäkringskassans läkarintyg FK7804 och läkarintyg till arbetsgivare AG7804 är att det är olika logotyper på blanketterna och att det är valbart att ange diagnos på läkarintyg till arbetsgivare. Läkarintyget för arbetsgivaren (AG7804) och Försäkringskassans läkarintyg (FK7804) har också samma juridiska tyngd. Oavsett vilket intyg som används för att intyga och ge information om arbetstagarens sjukdom och förmåga så är dokumentet ett läkarintyg med den juridiska tyngd som följer ett sådant dokument. Såväl det intyg som utfärdas i Försäkringskassans formulär som det läkarintyg som utfärdas i en arbetsgivarversion är elektroniskt signerade av läkare eller tandläkare.

Vid korta sjukskrivningar som avslutas inom sjuklöneperioden bör det förenkla för hälso- och sjukvården att använda det nya läkarintyget för sjuklöneperioden då det är mer begränsat till sitt innehåll än Försäkringskassans läkarintyg.

Säkerställ att uppgifter inte hamnar fel

Det viktiga är att fel intyg inte skickas till fel mottagare och därmed att personuppgifter inte röjs. De nya intyget är framtagna av SKR bl a som ett verktyg för att säkerställa att hälso- och sjukvården av misstag inte skickar intyg under sjuklöneperioden till Försäkringskassan. De nya läkarintyget har SKRs logga vilket ska förhindra att läkarintyget av misstag skickas till Försäkringskassan under sjuklöneperioden och att personuppgifter därigenom röjs.

Ett annat sätt att säkerställa att intyget inte skickas fel av misstag är som tidigare att alltid fråga patienten om den önskar att intyget skickas till Försäkringskassan eller ej.

Om individen inte vill att diagnosen ska finnas på intyget kan det hanteras genom att läkaren skriver ut ett nytt intygsutkast på Försäkringskassans intyg, där diagnosen inte är med, signera och skriv ut (det kommer då att stå utkast på den versionen, det går inte att utfärda ett vanligt FK-intyg utan diagnosen som är obligatorisk).

Eftersom det är patientens intyg kan den förstås som tidigare också fatta ett eget beslut i efterhand om att stryka över diagnosen. Det beslutet äger patienten.

Förstadagsintyg

Det finns ingen skyldighet för hälso- och sjukvården att utfärda förstadagsintyg till arbetsgivare. Om en patient kontaktar hälso- och sjukvården angående förstadagsintyg är det precis som vanligt vårdbehovet som styr hur patienten kan prioriteras. 

Många arbetsgivare hanterar förstadagsintygen via sin företagshälsovård inom arbetsgivarens övergripande rehabiliteringsansvar och systematiska arbetsmiljöarbete.

Innehållsansvarig: Charlotte Demelew Westerberg
Uppdaterat: 19 juni 2023
JUCQ