Impuls om utredning av rehabbehov

Enligt 4 § Lag (2019:1297) om koordineringsinsatser ska Hälso- och sjukvården informera Försäkringskassan om en patient som erbjuds koordineringsinsatser kan antas ha behov av rehabiliteringsåtgärder enligt 30 kap. socialförsäkringsbalken. Nedan finns närmare information om hur informationen ska kommunicera med Försäkringskassan i individärendet.

Sveriges Kommuner och Regioner har tillsammans med Försäkringskassan tagit fram rekommendationer för hur Hälso- och sjukvården ska skicka impuls till Försäkringskassan om det i samband med koordineringen framkommer att individen kan antas ha behov av rehabiliteringsåtgärder enligt 30 kap. socialförsäkringsbalken, d v s arbetslivsinriktad rehabilitering. Den arbetslivsinriktade rehabiliteringen ska syfta till att förkorta personens sjukdomstid, att helt eller delvis förebygga nedsättning av arbetsförmågan eller att helt eller delvis häva nedsättningen av arbetsförmågan.

Informationen ska bara lämnas om patienten samtycker till det.

Den närmare information som vi har fått från SKR om hur informationsöverföraingen enligt lagen ska ske, finns nedan. 

Vem i hälso- och sjukvården ska meddela Försäkringskassan och vid vilken tidpunkt i sjukskrivningsprocessen?

På varje sjukvårdsenhet bör det framgå vem som kontaktar Försäkringskassan när en patient kan antas ha behov av rehabiliteringsåtgärder enligt 30 kap. SFB. I dag sker informationsöverföringen främst via läkarintyget och kan fortsättningsvis ske så när intyget och informationen är synkroniserade. När intyg och information inte är synkroniserade, bör rehabiliteringskoordinatorn meddela Försäkringskassan när ett sådant behov kan antas uppstå. Om ingen rehabiliteringskoordinator finns, ska den som är ansvarig för att koordinera patientens rehabilitering/sjukskrivning på aktuell enhet meddela Försäkringskassan.

Försäkringskassan ska få impuls så snart behovet av rehabiliteringsinsatser kan antas finnas och när patienten har gett sitt samtycke till att informationen ges. Patienten ska informeras om syftet med att information lämnas till Försäkringskassan, d.v.s. att ge Försäkringskassan bättre förutsättningar att ta beslut om individen behöver samordning av arbetslivsinriktad rehabilitering.

Vad kännetecknar patienter som antas ha behov av arbetslivsinriktad rehabilitering och där 4 § blir aktuell?

Utgångspunkten är att patienten som har erbjudits koordineringsinsatser är sjukskriven och har lämnat samtycke till att hälso- och sjukvården lämnar information om behovet till Försäkringskassan.

Exempel på kännetecken när det kan vara aktuellt med arbetslivsinriktad rehabilitering:

  • Inga medicinska eller andra hinder till att påbörja en arbetslivsinriktad rehabilitering

Därefter kan det handla om att:

  • Patienten inte klarar att återgå eller inträda i arbete på egen hand eller, i de fall det är aktuellt, tillsammans med sin arbetsgivare

eller

  • Processen för återgång i arbete har avstannat eller inte inletts hos övriga aktörer (ex. Arbetsförmedlingen) trots att patienten skulle kunna delta.

Fördjupad beskrivning av Försäkringskassans uppdrag kring samordnad rehabilitering

Försäkringskassans tolkning av samordningsuppdraget och rehabiliteringsåtgärder enligt 30 kapitlet socialförsäkringsbalken (SFB)

Budgetproposition för år 2020, Utgiftsområde 10, Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning - Förarbete till Lag om koordineringsinsatser

Prop. 1990/91:141, Om rehabilitering och rehabiliteringsersättning m.m - Förarbeten gällande samordningsuppdraget

Prop. 1991/92:40, Om vissa socialförsäkringsfrågor m.m

Kommunikation från rehabkoordinator till Försäkringskassan

Informationen kan överföras till Försäkringskassan via Webcerts ärendekommunikation under kategori Administrativ dialog - Övriga frågor

Det är viktigt att en tydlig och enhetlig formulering anger att ärendet avser 4§ inom lagen för koordineringsinsatser, då även andra ärenden går via denna kategori. Sveriges Kommuner och Regioners förslag är därför att informationen endast innehåller följande två fasta formuleringar:

  • Behov av rehabiliteringsågäder enligt 30 kap. SFB
  • Kontaktuppgifter till den funktion som ansvarar för koordinering av nämnda patient

Patientens namn och personnummer finns redan i ärendet och behöver därför inte anges.

Kommunikation från läkare till Försäkringskassan

I de fall läkaren när den skriver läkarintyget uppmärksammar behovet av rehabilitering enligt 30 kap SFB, sker informationsöverföringen precis som idag via läkarintyget.

För de patienter där den elektroniska ärendekommunikationen inte kommer att kunna nyttjas, ska en blankett användas, som finns på Försäkringskassans hemsida.

Hur ska samtycket hanteras?

Hälso- och sjukvården ska hantera denna samtyckesfråga som alla andra samtyckesfrågor, d v för varje informationsöverföring ska ett samtycke från patienten inhämtas. Samtycket kan ske muntligt, men ska alltid dokumenteras i patientjournalen med datum, hur samtycket inhämtats och vad patienten har samtyckt till.

Uppdaterat: 12 juni 2020
T5ZQ