Aktörer i sjukskrivningsprocessen

Sjukskrivningsprocessen innefattar flera aktörers insatser, bedömningar och beslut. För ett sammantaget bra resultat utifrån ett individperspektiv, sker arbetet för en effektiv och kvalitetssäker sjukskrivningsprocess i samverkan med andra aktörer som exempelvis Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommunala instanser, arbetsgivare och företagshälsovård. Försäkringsmedicin och samverkan går hand i hand.

Hälso- och sjukvården samverkar externt men samordnar inte de externa insatser som behövs. Det externa samordningsansvaret ligger istället på Försäkringskassan.

Vi beskriver nedan det övergripande det ansvar som respektive part samt individen har.

Individen

Individen ansvarar för att lämna den information som är relevant i rehabiliteringen, delta i planeringen samt aktivt medverka i sin rehabilitering.

Sjukvården

Sjukvården fastställer diagnos och beskriver funktions- och aktivitetsbegränsning utifrån ett medicinskt perspektiv samt ansvarar för att erbjuda relevanta medicinska rehabiliteringsinsatser.

Arbetsgivaren och Företagshälsovården

Arbetsgivaren ansvarar för arbetslivsinriktad rehabilitering för individer med anställning. Syftet med arbetsgivarens insatser är att individen ska återfå eller behålla arbetsförmågan i ordinarie, anpassade eller annat lämpligt arbete. Arbetsgivarens ansvar kan även innefatta åtgärder utanför arbetsplatsen.

Lag om förstärkt rehabilitering för återgång i arbete

Från 1 juli 2018 träder lagen om förstärkt rehabilitering för återgång i arbete, i kraft. Genom lagen införs en skyldighet  för arbetsgivare att ta fram en plan för återgång i arbete tillsammans med arbetstagaren senast då arbetstagaren har varit frånvarande på grund av sjukdom i 30 dagar.

Rehabiliteringsplanen ska inte per automatik skickas till Försäkringskassan men Försäkringskassan kan begära in utredningen vid behov. I lagens förarbeten anges att Försäkringskassan ansvarar för att inom ramen för sin tillsynsskyldighet, följa upp arbetsgivarens planer och åtgärder. Lagstiftarens förhoppning är då också att kvaliteten i Försäkringskassans arbete med att klarlägga och bedöma rehabiliteringsbehov samt att se till att åtgärder vidtas, kommer att förbättras. Det ger då också ett förbättrat beslutsunderlag vid ställningstagande avseende rätten till ersättning och bedömning av rehabiliteringsbehov.

Det ska inte innebära nya arbetsuppgifter för Försäkringskassan men en mer aktiv handläggning och samverkan med arbetsgivaren tidigt i sjukfallet. Den nya lagstiftningen syftar till att öka arbetsgivarnas aktivitet på arbetsplatsen tidigt vid ett sjukfall, vilken kan kräva en motsvarande ökad tidig aktivitet från Försäkringskassan jämfört med idag. Förväntan är också att lagen ska förkorta sjukskrivningens längd för de längre sjukfallen. Det innebär att de eventuella ökade kostnader för fler insatser tidigt i ett sjukfall bör kunna vägas upp av förbättrade beslutsunderlag och kostnadsbesparingar då sjukfallen blir kortare.

Företagshälsovårdens roll

När en arbetstagare får en nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom eller skada behöver arbetsgivaren se över på vilket sätt genom skäliga stöd och anpassningar hen kan hjälpa arbetstagaren att återfå sin arbetsförmåga. Detta ansvar för arbetsgivaren benämns arbetslivsinriktad rehabilitering. Ansvaret för stöd och anpassningar sträcker sig bara till vad som krävs för att arbetstagare ska kunna återgå i arbete hos sin arbetsgivare. Det rör också bara de stöd och anpassningar som kan ske i förhållande till arbetsplatsen. Det innebär att all medicinsk rehabilitering, det vill säga medicinsk vård och behandling faller utanför den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. För att kunna avgöra vilka stöd och anpassningar som kan vara skäliga att vidta för arbetsgivaren är företagshälsovården en viktig aktör. Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivaren svara för att den företagshälsovård som arbetsförhållandena kräver finns att tillgå.

Utifrån sin roll har den upphandlade företagshälsovården ofta väldigt bra kännedom om den verksamhet som bedrivs hos arbetsgivaren. Det medför att företagshälsovården har goda förutsättningar att koppla en arbetstagares arbetsoförmåga till verksamheten och vad som krävs för en framgångsrik rehabilitering.

Det är dock viktigt att hålla isär ansvaret för medicinsk vård och behandling från företagshälsovårdens roll som är att upptäcka, förebygga och minimera arbetsmiljörisker. Företagshälsovården ansvarar med andra ord inte för att tillhandahålla medicinsk behandling även om individens ohälsa beror på arbetsrelaterade faktorer. (Källa: Sveriges Kommuner och Landsting - SKL)

Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingen ansvarar för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen för personer som saknar anställning. Den arbetslivsinriktade rehabiliteringen utgörs av vägledande, utredande, rehabiliterande eller arbetsförberedande insatser.

Försäkringskassan

Försäkringskassan bedömer rätten till ersättning och ansvarar för att individens behovet av rehabilitering utreds och Försäkringskassan samordnar också de insatser som behövs för att individen ska kunna återgå i eller komma i arbete.

I Socialförsäkringsbalken 30 kap. 8-11 §§ nanges att Försäkringskassan samordnar och utövar tillsyn över de insatser som behövs för rehabiliteringsverksamheten. Försäkringskassan ska i samråd med den försäkrade se till att den försäkrades behov av rehabilitering snarast klarläggs och att de åtgärder vidtas som behövs för en effektiv rehabilitering av den försäkrade.

Försäkringskassan ska, om den försäkrade medger det, i arbetet med rehabiliteringen samverka med den försäkrades arbetsgivare och arbetstagarorganisation, Hälso- och sjukvården, socialtjänsten, Arbetsförmedlingen och andra myndigheter som berörs av rehabiliteringen av den försäkrade.

Försäkringskassan ska verka för att de organisationer och myndigheter som anges i första stycket, var och en inom sitt verksamhetsområde, vidtar de åtgärder som behövs för en effektiv rehabilitering av den försäkrade.

Försäkringskassan ska se till att rehabiliteringsåtgärder påbörjas så snart det är möjligt av medicinska och andra skäl.

Läs mer om Försäkringskassans uppdrag inom socialförsäkringen på deras egen webbplats.

Socialtjänsten

Målet för alla personer som uppbär ekonomiskt bistånd är att de ska bli självförsörjande. Grundregeln för att erhålla ekonomiskt bistånd är att personen ska stå till arbetsmarknadens förfogande. Klarar inte personen det, kan ibland olika former av arbetslivsinriktade insatser/aktiviteter från socialtjänsten vara aktuellt för att personen ska närma sig självförsörjning. Deltagande i dessa insatser är normalt ett villkor för att ha rätt till ekonomiskt bistånd.

Om man uppger att man inte kan stå till arbetsmarknadens förfogande alternativt delta i planerad aktivitet på grund av sjukdom ombeds man att styrka denna oförmåga med ett läkarintyg.

Fördjupad information

 Fördjupad information på denna webbplats om aktörernas uppdrag

Uppdaterat: 21 oktober 2019
7VAF