Metoder och arbetssätt
Expertgrupper
I varje kommun finns en expertgrupp som består av en BVC-sköterska, en bibliotekarie och en kontaktperson för förskolan i kommunen. Det är här merparten av kunskap och erfarenhet finns och ackumuleras under projektets gång.
De första tre åren i barnets liv är avgörande för att utveckla ett rikt språk. Varje barn har rätt till alla sina språk. Varje barn har rätt att få uttrycka sig och bli lyssnad på. Det lilla barnet är beroende av oss vuxna för att få sina mänskliga rättigheter tillgodosedda.
Barnets perspektiv i fokus
Därför är det så viktigt att vi som möter det lilla barnet och hens vuxna, har verktyg och kunskap och samarbetar med varandra. Då kan vi stötta de vuxna i barnets närhet på bästa sätt, utifrån det enskilda barnet och de närmastes behov.
Tanken är att våra expertgrupper ska börja öva sig för att år tre kunna genomföra en tjänstedesignprocess i syfte att utveckla sin verksamhet/sitt erbjudande till målgruppen. Det behövs både kunskap och träning för att användarens perspektiv ska kunna tas tillvara i själva arbetet kring de små barnen. Vi vill undersöka hur barnets perspektiv kan finnas med under hela projektets gång.
Tjänstedesign
Tjänstedesign är användardriven innovation och består av olika metoder för att ta reda på vad en användare av en produkt eller tjänst vill ha och behöver. Vi i projekt Språkslottet behöver främst öka våra kunskaper om vad barn i åldern 0-3 år och vuxna i deras närhet i Sörmland, vill och behöver.
Vi vill att fler vuxna i barns närhet har insett läsningens betydelse och läser oftare för sina barn och på ett mer interaktivt sätt. Målet är även att alla yrkeskategorier känner sig stärkta i att arbeta familjecenterat kring barnens språkutveckling. Vi vill genom projektet sätta en hållbar organisation och struktur för sektorsövergripande samverkan, så att den inte blir person- eller verksamhetsberoende. För att lyckas med detta räcker det inte att fortsätta göra i samma spår – utan det behövs innovation, kreativt samarbete och kunskapsdelning för att vi ska nå dit.
Dialogläsning
Dialogläsning är att göra barnet delaktig i läsningen. Det kan vara att prata om det som syns på bilderna, fråga hur något på bilderna låter eller att be barnet peka på något i boken. Barns språkutveckling stimuleras som mest när det pågår ett samtal mellan barn och förälder.
Det fina med dialogläsning är att det är något man som förälder kan börja med nästan direkt efter att barnet föds. Dialogläsning handlar inte om att barnet ska förstå det du läser, utan om att stärka relationen mellan förälder och barn och att stimulera barnets kreativitet och fantasi.
Varför ska man läsa för små barn?
- Stärker relationen, ger trygghet och närhet
- Stärker barnets fantasi och kreativitet
- Ger ökad uthållighet och uppmärksamhet
- Stärker ordförråd och grammatik på sikt
- Ger barnet ett försprång inför senare läs- och skrivutveckling
För att uppmuntra föräldrar och vårdnadshavare i Sörmland att tidigt komma igång med dialogläsning delar barnhälsovården ut boken "Knacka-på" av Anna-Clara Tidholm vid barnets åttamånaders-kontroll. Samtidigt delas foldern om Språkslottet ut. Insatsen ingår som en ny rutin för bvc från och med 2022.
Family Literacy
Vad är Family Literacy?
