Sjukskrivningsprocessen

För ett kvalitetssäkert och effektiv arbete med rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen behövs kunskap i försäkringsmedicin, kännedom om de samverkande parternas uppdrag och roller, struktur för samverkan och goda kommunikationsvägar mellan Hälso- och sjukvård, myndigheter, arbetsgivare och företagshälsovård. Vi har i Sörmland lång erfarenhet av att arbeta tillsammans í sjukskrivningsprocessen och har välutbyggda nätverk.

För att arbetet ska fungera väl behöver alla parter värna om varandras tid och resurser och utgå från ett individperspektiv. Ingen part äger enskilt sjukskrivningsprocessen.

Socialstyrelsens försäkringsmedicinskt beslutsstöd

Socialstyrelsen har tagit fram ett försäkringsmedicinskt beslutsstöd (FMB) som består av två delar. Den ena är övergripande principer för sjukskrivning, den andra rekommendationer om bedömning av arbetsförmåga för olika diagnoser. I beslutsstödet kan du söka i Socialstyrelsens rekommendationer för sjukskrivning utifrån sjukdomar och tillstånd. Rekommendationerna är inte regler, utan vägledning. Bedömningen av en persons arbetsförmåga ska alltid vara individuell och utgå ifrån individens unika förutsättningar.

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - Socialstyrelsen (Nytt fönster)

Förhållningssätt och riktlinjer i Region Sörmland

En sjukskrivning sker i enlighet med nationella och lokala riktlinjer och på lika villkor för alla.  Sjukskrivningar ska ske på rätt indikation där det försäkringsmedicinska beslutsstödet tillämpas och innebär tidiga och effektiva insatser för att möjliggöra snarast möjliga återgång i arbete. Sjukskrivning ska alltid vara en del av vård och behandling som också ska följa samma krav på kvalitet, uppföljning och utvärdering som annan vård och behandling (ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården, SOSFS 2011:9).

Vi arbetar för att: 

  • Sjukskrivning är en aktiv åtgärd och ska ses som en integrerad del av vård och behandling. För- och nackdelar ska övervägas tillsammans med patienten så att denne blir delaktig i sin sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess.
  • Redan när sjukskrivningen påbörjas bör sjukskrivningens innehåll och avslutning planeras tillsammans med patienten. Ingångna överenskommelser med patienten ska dokumenteras.
  • Tidig kontakt mellan patient och arbetsgivare bör uppmuntras. Information till exempel via sjukintyget om funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar av medicinska skäl kan underlätta patientens arbetsåtergång genom att arbetsgivaren kan anpassa arbetet.
  • I oklara bedömningsfall och vid risk för långvarig sjukskrivning ska tidigt initiativ tas till avstämningsmöten samt fördjupad bedömning av vårdteam inom den egna verksamheten eller via remiss till annan vårdenhet.
  • En patient som sedan tidigare är sjukskriven av annan läkare kräver särskild uppmärksamhet. Dessa patienter bör få en fast läkarkontakt och helst omhändertas av ordinarie läkare.
  • Läkare under utbildning ska ha handledning kring sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen för att få utfärda medicinska underlag. De bör inte överta intygsförlängningar där flera andra läkare varit inblandade under samma sjukperiod

När är en sjukskrivning befogad?

Det är viktit för oss i sjukvården och för individ/patient att våra samverkansparter tillsammans med oss och individen, aktivt arbetar för att sjuskrivning endast blir aktuell där det är befogat och att vi avstår medikalisering av normala livshändeler och då också avstår medicinsk åtgärd vid normala reaktioner. Sjukskrivning ska ordineras med försiktighet och endast på medicinsk grund, d v s när det finns ett sjukdomstillstånd med påverkan på aktivitets- och funktionsnivå och när det finns en professionell bedömning av ett sjukdomstillstånd som försämras av det som annars ger hälsa (arbete, rutiner, sammanhang, relationer). Syftet med en period av sjukskrivning är att den ska ha en positiv effekt på individens hälsotillstånd och arbetsförmåga med inriktning på återgång i arbete/att komma närmare arbete.

Det finns risker och biverkningar vid sjukskrivning precis som med medicinering. En särskild "bipacksedel" som beskriver dessa biverkningar har tagit fram av Stockholms läns landsting och Region Sörmland har tagit fram motsvarande utifrån deras förlaga.

Samverkan

Sjukskrivningsprocessen innefattar flera aktörers insatser, bedömningar och beslut. För ett sammantaget bra resultat utifrån ett individperspektiv, sker arbetet för en effektiv och kvalitetssäker sjukskrivningsprocess i samverkan med andra aktörer som exempelvis Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommunala instanser, arbetsgivare och företagshälsovård. Försäkringsmedicin och samverkan går hand i hand.

Hälso- och sjukvården samverkar externt men samordnar inte de externa insatser som behövs. Det externa samordningsansvaret ligger istället på Försäkringskassan.

Myndighetssamverkan genom TRIS - Tidig Rehabilitering I Samverkan

För samverkan med myndigheterna har vi i Sörmland samverkansplattformen TRIS som står för "Tidig Rehabilitering I Samverkan". Viktigt att påpeka är att TRIS inte är någon rehabiliteringsinsats utan en struktur och organisation för samverkan i rehab och sjukskrivningsprocessen. De ingående parterna är regionen,  Arbetsförmedlingen och länets samtliga kommuner.

Viktigaste beståndsdelen i organisationen är de samverkansteam, TRIS-team, som vi har på alla vårdcentraler och vissa kliniker i länet, däribland psykiatri, ortopedi, medicin och reumatologi. I TRIS-teamen finns representanter från sjukvården,  Arbetsförmedlingen och kommunens socialtjänst.

TRIS-teamen kan enkelt beskrivas som en dockningsstation eller en sambandscentral mellan hälso- och sjukvården och myndigheterna,som används för att få bättre flöden och mindre glapp i individens rehabiliteringsprocess. Rätt hanterat ger TRIS organisationerna bättre förutsättningar att effektivt utföra sina respektive uppdrag inom rehabiliteringsområdet. TRIS-teamen fungerar som ett försäkringsmedicinskt forum och ger både sjukvården och handläggarna från myndigheterna löpande utbildning i försäkringsmedicin. Genom konkreta exempel, individärenden, sker ett lärande om parternas gemensamma och enskilda uppdrag samt de möjligheter och insatser som finns att tillgå. Mer om TRIS finns att läsa på www.trissormland.se.  

 

Försäkringsmedicin - SKL

På Sveriges Kommuner och Landstings webbplats finns information gällande det nationella utvecklingsarbetet. Nedan länkar vi till relevanta sidor och dokument på skl.se, öppnas i nytt fönster.

Innehållsansvarig: Charlotte Demelew Westerberg
Uppdaterat: 6 december 2019
KJUX