Sjukskrivningsprocessen

För ett kvalitetssäkert och effektiv arbete med rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen behövs kunskap i försäkringsmedicin, kännedom om de samverkande parternas uppdrag och roller, struktur för samverkan och goda kommunikationsvägar mellan Hälso- och sjukvård, myndigheter, arbetsgivare och företagshälsovård. Vi har i Sörmland lång erfarenhet av att arbeta tillsammans í sjukskrivningsprocessen och har välutbyggda nätverk.

För att arbetet ska fungera väl behöver alla parter värna om varandras tid och resurser och utgå från ett individperspektiv. Ingen part äger enskilt sjukskrivningsprocessen.

Socialstyrelsens kunskapsstöd för försäkringsmedicin

Socialstyrelsen har tagit fram ett kunskapsstöd för för hälso- och sjukvårdens arbete med sjukskrivning och rehabilitering. Kunskapsttödet finns publicerat på Socialstyrelsens egen webbplats.

Hälso- och sjukvårdens arbete med sjukskrivning och rehabilitering - Nationellt kunskapsstöd (Extern länk, nytt fönster)

Förhållningssätt och riktlinjer i Region Sörmland

En sjukskrivning sker i enlighet med nationella och lokala riktlinjer och på lika villkor för alla. Sjukskrivningar ska ske på medicinsk indikation och innebär tidiga och effektiva insatser för att möjliggöra snarast möjliga återgång i arbete. Sjukskrivning ska alltid vara en del av vård och behandling som också ska följa samma krav på kvalitet, uppföljning och utvärdering som annan vård och behandling (ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården, SOSFS 2011:9).

Vi arbetar för att: 

  • Sjukskrivning är en aktiv åtgärd och ska ses som en integrerad del av vård och behandling. För- och nackdelar ska övervägas tillsammans med patienten så att denne blir delaktig i sin sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess.
  • Redan när sjukskrivningen påbörjas bör sjukskrivningens innehåll och avslutning planeras tillsammans med patienten. Ingångna överenskommelser med patienten ska dokumenteras.
  • Tidig kontakt mellan patient och arbetsgivare bör uppmuntras. Information till exempel via sjukintyget om funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar av medicinska skäl kan underlätta patientens arbetsåtergång genom att arbetsgivaren kan anpassa arbetet.
  • I oklara bedömningsfall och vid risk för långvarig sjukskrivning ska tidigt initiativ tas till avstämningsmöten samt fördjupad bedömning av vårdteam inom den egna verksamheten eller via remiss till annan vårdenhet.
  • En patient som sedan tidigare är sjukskriven av annan läkare kräver särskild uppmärksamhet. Dessa patienter bör få en fast läkarkontakt och helst omhändertas av ordinarie läkare.
  • Läkare under utbildning ska ha handledning kring sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen för att få utfärda medicinska underlag. De bör inte överta intygsförlängningar där flera andra läkare varit inblandade under samma sjukperiod

När är en sjukskrivning befogad?

Det är viktigt för oss i sjukvården och för individ/patient att våra samverkansparter tillsammans med oss och individen, aktivt arbetar för att sjuskrivning endast blir aktuell där det är befogat och att vi avstår medikalisering av normala livshändeler och då också avstår medicinsk åtgärd vid normala reaktioner. Sjukskrivning ska ordineras med försiktighet och endast på medicinsk grund, d v s när det finns ett sjukdomstillstånd med påverkan på aktivitets- och funktionsnivå och när det finns en professionell bedömning av ett sjukdomstillstånd som försämras av det som annars ger hälsa (arbete, rutiner, sammanhang, relationer). Syftet med en period av sjukskrivning är att den ska ha en positiv effekt på individens hälsotillstånd och arbetsförmåga med inriktning på återgång i arbete/att komma närmare arbete.

Det finns risker och biverkningar vid sjukskrivning precis som med medicinering.

Samverkan

Sjukskrivningsprocessen innefattar flera aktörers insatser, bedömningar och beslut. För ett sammantaget bra resultat utifrån ett individperspektiv, sker arbetet för en effektiv och kvalitetssäker sjukskrivningsprocess i samverkan med andra aktörer som exempelvis Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommunala instanser, arbetsgivare och företagshälsovård. Försäkringsmedicin och samverkan går hand i hand.

Hälso- och sjukvården samverkar externt men samordnar inte de externa insatser som behövs. Det externa samordningsansvaret ligger istället på Försäkringskassan.

Myndighetssamverkan genom TRIS - Tidig Rehabilitering I Samverkan

För samverkan med myndigheterna har vi i Sörmland samverkansplattformen TRIS som står för "Tidig Rehabilitering I Samverkan".

Mer information om TRIS på denna webbplats.

 

Innehållsansvarig: Charlotte Demelew Westerberg
Uppdaterat: 9 februari 2024
AHCF