Koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter
Lag (2019:1297) om koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter trädde i kraft 1 februari 2020. I och med det har hälso- och sjukvården ett lagstadgat ansvar att erbjuda koordineringsinsatser till sjukskrivna patienter med syftet snabbare återgång i arbete. På sidan finns fördjupad information om vad uppdraget innebär.
Lag om koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter
Från 1 februari 2020 har regionerna ett lagstadgat ansvar att erbjuda koordineringsinsatser till sjukskrivna patienter. De ska ges efter behov inom hälso- och sjukvårdsverksamheten för att främja patienternas återgång till eller inträde i arbetslivet. Funktionen finansieras genom generellt statsbidrag till regionen.
Lagen reglerar inte att det på vårdenheterna ska finnas särskilt utsedda rehabiliteringskoordinatorer men att funktionens tre delar - personligt stöd, intern samordning och samverka med andra aktörer - ska utföras vid behov för målgruppen.
Samtycke från patienten
Koordineringsinsatser ska bara ges om patienten samtycker till det.
Målgrupp
Koordineringsinsatser ska ges till sjukskrivna patienter utifrån behov, diagnosen är ej avgörande. Bedömning görs utifrån vilka möjligheter den enskilda patienten kan anses ha att återgå till arbetslivet och hur möjligheterna kan påverkas av koordineringsinsatser.
Med sjukskrivna patienter avses de patienter för vilka en läkare utfärdat intyg om att de på grund av skada eller sjukdom i någon utsträckning är förhindrade från att delta i arbetslivet. Det saknar betydelse vilken form av ersättning intyget är avsett för, t.ex. sjukpenning, aktivitetsersättning eller aktivitetsstöd.
Uppdragets tre delar
Koordineringsuppdraget innefattar tre delar: personligt stöd, intern samordning och extern samverkan.
Personligt stöd
- Motivation till delaktighet i den vård som krävs för att återfå arbetsförmågan.
- Hjälpa individen att hitta lösningar och på egen hand klara att genomföra vårdinsatserna.
- Kontaktperson avseende sjukskrivningsprocessen inom hälso- och sjukvården utifrån sjukskrivnings- och rehabiliteringsplanen.
Intern samordning
- Främja samsyn kring patienten.
- Arbeta mot samma mål och enligt samma plan avseende arbetsåtergång.
Samverkan med andra aktörer
- Främja samsyn kring patienten. Arbeta mot samma mål och enligt samma plan avseende arbetsåtergång.
- Samordning av olika insatser inom Hälso- och sjukvården med utgångspunkt i sjukskrivnings- och rehabiliteringsplanen.
Impuls till Försäkringskassan om antaget rehabiliteringsbehov
Det är Försäkringskassan som ansvarar för att klarlägga behov av rehabilitering på arbetsplatsen, på det sociala området eller i andra delar och att verka för att behoven tas om hand av rätt aktör. Det är också Försäkringskassans ansvar att tillgodose patientens behov av motivation och stöd när det gäller sådana insatser.
Hälso- och sjukvården träffar patienten dock patienten tidigare i sjukskrivningsprocessen än Försäkringskassan. För att påskynda arbetsåtergång ska därför hälso- och sjukvården skicka en impuls till Försäkringskassan om vi ser att arbetslivsinriktade åtgärder behövs. Det handlar om att få alla som bör vara engagerade i patientens process mot återgång i arbete blir det så snabbt som möjligt utifrån respektive ansvarsområde.
Hälso- och sjukvården får bara skicka impulsen om patienter samtycker till det.
Koordineringsfunktionen i Region Sörmland
Det finns inga lagkrav på att koordineringen ska utföras av en specifik person eller funktion. I Region Sörmland finns dock namngivna rehabiliteringskoordinatorer på samtliga vårdcentraler och vissa kliniker där sjukskrivning är vanligt förekommande, bl a psykiatri, smärtmottagning, reumatologen, ortopeden, onkologen och medicinkliniken. Uppdraget omfattar vanligtvis en deltidstjänst och många rehabkoordinatorer kombinerar uppdraget med ett grunduppdrag som exempelvis fysioterapeut, arbetsterapeut, kurator och sjuksköterska. Vi har också flera rehabkoordinatorer som har en bakgrund från Försäkringskassan.
Fokus på tidiga koordineringsinsatser
Det lagstadgade uppdraget innefattar inte koordineringsinsatser i förebyggande syfte men när väl en sjukskrivning är initierad ska koordineringsinsatserna sättas in så tidigt som möjligt. Utifrån regionernas erfarenheter av koordineringsinsatsernas effekt men även utifrån övriga parters avsvar i sjukskrivningsprocessen, bör fokus ligga på de första 90 dagarna i sjukskrivningsperioden. Rehabkoordinatorer på klinik kommer dock ofta in senare i processen och kan därför inte arbeta fullt ut utifrån den riktlinjen.
Kontaktuppgifter till rehabkoordinatorer
Kontaktuppgifter till rehabiliteringskoordinatorer i Region Sörmland.