Koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter

Koordinatorsfunktionen i Region Sörmland

I Region Sörmland finns särskilt utsedda rehabiliteringskoordinatorer på samtliga vårdcentraler och vissa kliniker där sjukskrivning är vanligt förekommande, bl a psykiatri, smärtmottagning, reumatologen, ortopeden, onkologen och medicinkliniken. Uppdraget omfattar vanligtvis en deltidstjänst och många rehabkoordinatorer kombinerar uppdraget med ett grunduppdrag som exempelvis fysioterapeut, arbetsterapeut, kurator och sjuksköterska. Vi har också flera rehabkoordinatorer som har en bakgrund från Försäkringskassan. 

Rehabkoordinatorsuppdraget innefattar tre delar: personligt stöd, intern samordning och extern samverkan. 

Lag om koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter

Från 1 februari 2020 har regionerna ett lagstadgat ansvar att erbjuda koordineringsinsatser till sjukskrivna patienter. De ska ges efter behov inom hälso- och sjukvårdsverksamheten för att främja patienternas återgång till eller inträde i arbetslivet. Funktionen finansieras genom generellt statsbidrag till regionen.

Lagen reglerar inte att det på vårdenheterna ska finnas särskilt utsedda rehabiliteringskoordinatorer men att funktionens tre delar - personligt stöd, intern samordning och samverka med andra aktörer - ska utföras vid behov för målgruppen.

Målgrupp

Koordineringsinsatser ska ges till sjukskrivna patienter utifrån behov, diagnosen är ej avgörande. Bedömning görs utifrån vilka möjligheter den enskilda pa­tienten kan anses ha att återgå till arbetslivet och hur möjligheterna kan påverkas av koordinerings­insatser.

Fokus på tidiga koordineringsinsatser

Det lagstadgade uppdraget innefattar inte koordineringsinsatser i förebyggande syfte men när väl en sjukskrivning är initierad ska koordineringsinsatserna sättas in så tidigt som möjligt. Utifrån regionernas erfarenheter av koordineringsinsatsernas effekt men även utifrån övriga parters avsvar i sjukskrivningsprocessen, bör fokus ligga på de första 90 dagarna i sjukskrivningsperioden. Rehabkoordinatorer på klinik kommer dock ofta in senare i processen och kan därför inte arbeta fullt ut utifrån den riktlinjen.  

Uppdragets tre delar

Region Sörmland har utarbetat en ny uppdragsbeskrivning för koordineringsuppdraget utifrån intentionen med lagen. Nedan beskriver vi övergripande vad de tre delarna i uppdraget omfattar mer konkret.

Personligt stöd

• Coacha individen till ökad tilltro till sina styrkor och förmågor så att individen så långt som möjligt klarar av att föra dialog med arbetsgivare kring behov av anpassning och rehabilitering.
• Vid behov stödja individen vid arbetsgivarkontakter så att arbetsgivare involveras tidigt.
• Bidra med samtalsstöd och andra insatser för att motivera den sjukskrivne patienten att vara delaktig i den vård som krävs för att få eller återfå arbetsförmågan.
• Stötta patienten att hitta egna lösningar att på egen hand klara att genomföra vårdinsatser så att han eller hon inte drabbas av en längre sjukskrivning än nödvändigt.
• Vara en kontaktperson att vända sig till i fråga om rehabiliteringsplaneringen och sjukskrivningsprocessen inom hälso- och sjukvården och förhållandet till andra aktörers ansvar. Kontaktpersonen ska dock inte vara ombud för patienten.

Intern samordning

• I ett tidigt skede identifiera patienter som har behov av koordinerande insatser.
• Samverka med andra vårdenheter som är relevanta i patientens rehabiliteringsprocess.
• Främja en samsyn kring patienten där alla arbetar mot samma mål och enligt samma plan när det gäller patientens arbetsförmåga och arbetsåtergång.
• Tillsammans med läkare och vårdteam diskutera optimering av sjukskrivningen, behov av insatser och uppföljning av åtgärder.

Samverkan med andra aktörer

• Säkerställa att information lämnas till Försäkringskassan om att det i patientärendet finns behov av att närmare kartlägga rehabiliteringsbehov som ska tillgodoses av annan part än hälso- och sjukvården, samtycke från individens krävs. Regleras i 4 § Lag om koordineringsinsatser, se vidare nedan.
• Det som avses är att vara en samarbetspartner och kontaktperson för arbetsgivaren, Försäkringskassan och andra externa aktörer och att bidra till att samverkan fungerar väl i det enskilda fallet.
• Ta kontakt exempelvis med Arbetsförmedlingen när det behövs för att vårdens planer och insatser för individen ska kunna utföras så effektivt som möjligt.
• Föra en medicinsk direktdialog med arbetsgivare om den enskilde patienten så att arbetsgivaren kan ta sitt rehabiliteringsansvar utifrån de medicinska förutsättningarna.
• Arbetsgivaren förväntas dock även fortsättningsvis ha kunskap om sina anpassningsskyldigheter och anpassningsmöjligheter och om arbetsmiljöns påverkan på arbetstagarnas hälsa. Samverkansskyldigheten är inte avsedd för sådan information.

Impuls om utredning av rehabbehov enligt 4 § Lag om koordineringsinsatser

Enligt 4 § Lag (2019:1297) om koordineringsinsatser ska Hälso- och sjukvården informera Försäkringskassan om en patient som erbjuds koordineringsinsatser kan antas ha behov av rehabiliteringsåtgärder enligt 30 kap. socialförsäkringsbalken, d v s arbetslivsinriktade åtgärder. 

Impulserna ska skickas till Försäkringskassan då grundregeln är att det är Försäkringskassansoch inte hälso- och sjukvården som ansvarar för att klarlägga behov av rehabilitering på arbetsplatsen, på det sociala området eller i andra delar och att verka för att behoven tas om hand av rätt aktör. Det är också Försäkringskassans ansvar att tillgodose patientens behov av motivation och stöd när det gäller sådana insatser. 

Eftersom hälso- och sjukvården träffar patienten först i sjukskrivningsprocessen vill lagstiftaren att hälso- och sjukvården ska informera Försäkringskassan när man inom ramen för koordineringsinsatserna ser att det kan finnas ett behov av en bredare kartläggning och av samordningsinsatser som inte ligger inom regionernas ansvar. Det handlar om att snabba på processerna och få alla som bör vara engagerade i patientens process mot återgång i arbete blir det så snabbt som möjligt utifrån respektive ansvarsområde.

Avsikten är dock inte att regionen närmare ska undersöka om det kan finnas behov av åtgärder från Försäkringskassan. Det räcker med att hälso- och sjukvården från patienten får en indikation om behovet för att efter samtycke från patienten, skicka en impuls. Om behovet behöver utredas vidare så ligger det ansvaret på Försäkringskassan.

Uppdragsbeskrivning

Region Sörmland har tagit fram en uppdragsbeskrivning för funktion för koordinering/rehabiliteringskoordinering. Den utgår från regeringens avsikt med den lagstadgade funktionen. Utöver de arbetsuppgifter som ska ingå enligt lag finns möjlighet för vårdenheter som har särskilt utsedd rehabkoordinator, att lägga till kompletterande arbetsuppgifter på funktionen. Uppdragsbeskrivningens struktur är utformad med det i åtanke där tilläggsuppgifter finns listade på särskild sida.

Uppdragsbeskrivning - Koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter

Kontaktuppgifter till rehabkoordinatorer

Kontaktuppgifter till rehabiliteringskoordinatorer i Region Sörmland.