Koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter

Rehabiliteringskoordinatorerna har en viktig roll i arbetet med en effektiv och kvalitetssäker rehabiliterings- och sjukskrivningsprocess. I Region Sörmland har vi utvecklat denna funktion sedan 2006.

Den 1 februari 2020 trädde Lag (2019:1297) om koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter i kraft. I och med det har hälso- och sjukvården ett lagstadgat ansvar att erbjuda koordineringsinsatser till sjukskrivna patienter. På sidan finns fördjupad information om vad uppdraget innebär.

Koordinatorsfunktionen i Region Sörmland

I Region Sörmland har vi utvecklat rehabkoordinatorsfunktionen sedan 2006 med hjälp av statliga medel inom ramen för överenskommelsen mellan Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting, gällande en effektiv och kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess.

Idag finns särskilt utsedda rehabiliteringskoordinatorer på samtliga vårdcentraler och vissa kliniker där sjukskrivning är vanligt förekommande, bl a psykiatri, smärtmottagning, reumatologen, ortopeden, onkologen och medicinkliniken. Uppdraget omfattar vanligtvis en deltidstjänst och många rehabkoordinatorer kombinerar uppdraget med ett grunduppdrag som exempelvis fysioterapeut, arbetsterapeut, kurator och sjuksköterska. Vi har också flera rehabkoordinatorer som har en bakgrund från Försäkringskassan. 

Rehabkoordinatorsuppdraget innefattar tre delar: personligt stöd, intern samordning och extern samverkan. 

Lag om koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter

Från 1 februari 2020 har regionerna ett lagstadgat ansvar att erbjuda koordineringsinsatser till sjukskrivna patienter. De ska ges efter behov inom hälso- och sjukvårdsverksamheten för att främja patienternas återgång till eller inträde i arbetslivet. Funktionen finansieras genom generellt statsbidrag till regionen.

Lagen reglerar inte att det på vårdenheterna ska finnas särskilt utsedda rehabiliteringskoordinatorer men att funktionens tre delar - personligt stöd, intern samordning och samverka med andra aktörer - ska utföras för målgruppen.

Målgrupp

Koordineringsinsatser ska ges till sjukskrivna patienter utifrån behov, diagnosen är ej avgörande. Bedömning görs utifrån vilka möjligheter den enskilda pa­tienten kan anses ha att återgå till arbetslivet och hur möjligheterna kan påverkas av koordinerings­insatser.

Fokus på tidiga koordineringsinsatser

Det lagstadgade uppdraget innefattar inte koordineringsinsatser i förebyggande syfte men när väl en sjukskrivning är initierad ska koordineringsinsatserna sättas in så tidigt som möjligt. Utifrån regionernas erfarenheter av koordineringsinsatsernas effekt men även utifrån övriga parters avsvar i sjukskrivningsprocessen, bör fokus ligga på de första 90 dagarna i sjukskrivningsperioden. Rehabkoordinatorer på klinik kommer dock ofta in senare i processen och kan därför inte arbeta fullt ut utifrån den riktlinjen.  

Uppdragets tre delar

Region Sörmland har utarbetat en ny uppdragsbeskrivning för koordineringsuppdraget utifrån regeringens intentioner med lagen, som uttrycks i förarbeten till lagen. Nedan beskriver vi övergripande vad de tre delarna i uppdraget omfattar mer konkret.

Personligt stöd

  • Coacha individen till ökad tilltro till sina styrkor och förmågor så att individen så långt som möjligt klarar av att föra dialog med arbetsgivare kring behov av anpassning och rehabilitering.
  • Vid behov stödja individen vid arbetsgivarkontakter så att arbetsgivare involveras tidigt.
  • Bidra med samtalsstöd och andra insatser för att motivera den sjukskrivne patienten att vara delaktig i den vård som krävs för att få eller återfå arbetsförmågan.
  • Stötta patienten att hitta egna lösningar att på egen hand klara att genomföra vårdinsatser så att han eller hon inte drabbas av en längre sjukskrivning än nödvändigt.
  • Vara en kontaktperson att vända sig till i fråga om rehabiliteringsplaneringen och sjukskrivningsprocessen inom hälso- och sjukvården och förhållandet till andra aktörers ansvar. Kontaktpersonen ska dock inte vara ombud för patienten.

Intern samordning

  • I ett tidigt skede identifiera patienter som har behov av koordinerande insatser.
  • Samverka med andra vårdenheter som är relevanta i patientens rehabiliteringsprocess.
  • Främja en samsyn kring patienten där alla arbetar mot samma mål och enligt samma plan när det gäller patientens arbetsförmåga och arbetsåtergång.
  • Tillsammans med läkare och vårdteam diskutera optimering av sjukskrivningen, behov av insatser och uppföljning av åtgärder.

Samverkan med andra aktörer

  • Säkerställa att information lämnas till Försäkringskassan om att det i patientärendet finns behov av att närmare kartlägga rehabiliteringsbehov som ska tillgodoses av annan part än hälso- och sjukvården, samtycke från individens krävs. Regleras i 4 § Lag om koordineringsinsatser, se vidare nedan.
  • Det som avses är att vara en samarbetspartner och kontaktperson för arbetsgivaren, Försäkringskassan och andra externa aktörer och att bidra till att samverkan fungerar väl i det enskilda fallet.
  • Ta kontakt exempelvis med Arbetsförmedlingen när det behövs för att vårdens planer och insatser för individen ska kunna utföras så effektivt som möjligt.
  • Föra en medicinsk direktdialog med arbetsgivare om den enskilde patienten så att arbetsgivaren kan ta sitt rehabiliteringsansvar utifrån de medicinska förutsättningarna.
  • Arbetsgivaren förväntas dock även fortsättningsvis ha kunskap om sina anpassningsskyldigheter och anpassningsmöjligheter och om arbetsmiljöns påverkan på arbetstagarnas hälsa. Samverkansskyldigheten är inte avsedd för sådan information.

Impuls om utredning av rehabbehov enligt 4 § Lag om koordineringsinsatser

Enligt 4 § Lag (2019:1297) om koordineringsinsatser ska Hälso- och sjukvården informera Försäkringskassan om en patient som erbjuds koordineringsinsatser kan antas ha behov av rehabiliteringsåtgärder enligt 30 kap. socialförsäkringsbalken. Nedan finns närmare information om hur informationen ska kommuniceras med Försäkringskassan i individärendet.

Sveriges Kommuner och Regioner har tillsammans med Försäkringskassan tagit fram rekommendationer för hur Hälso- och sjukvården ska skicka impuls till Försäkringskassan om det i samband med koordineringen framkommer att individen kan antas ha behov av rehabiliteringsåtgärder enligt 30 kap. socialförsäkringsbalken, d v s arbetslivsinriktad rehabilitering. Mer information om rutinerna som gäller finns på särskild undersida på denna webbplats:

Impuls om utredning av rehabbehov enligt 4 § Lag om koordineringsinsatser

Uppdragsbeskrivning

Region Sörmland har tagit fram en uppdragsbeskrivning för funktion för koordinering. Den utgår från regeringens avsikt med den lagstadgade funktionen. Utöver de arbetsuppgifter som ska ingå enligt lag finns möjlighet för vårdenheter som har särskilt utsedd rehabkoordinator att efter eget beslut på enheten, lägga till kompletterande arbetsuppgifter på funktionen. Uppdragsbeskrivningens struktur är utformad med det i åtanke där tilläggsuppgifter finns listade på särskild sida med formulärsfunktion med kryssrutor.

Uppdragsbeskrivning - Koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter

Kontaktuppgifter till rehabkoordinatorer

Kontaktuppgifter till rehabiliteringskoordinatorer i Region Sörmland.

 

Metodstöd rehabiliteringskoordinering

Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, har tagit fram ett metodstöd för koordinering vid rehabilitering och sjukskrivning. Det finns på vårdhandboken.se samt att beställa i tryckt form från SKR.

Filmer rehabiliteringskoordinering

På SKLs webbplats finns stödmaterial inom funktion för koordinering, bl a filmer och webbutbildning. Nedan finns länk till aktuell sida på www.skl.se. Länken öppnas i nytt fönster.

Innehållsansvarig: Charlotte Demelew Westerberg
Uppdaterat: 9 september 2020
52MT