Johanna Haraldsson

- Unga killar med högriskbeteenden och som mår psykiskt dåligt löper stor risk att drabbas av ohälsa. De här killarna är svåra att nå, men statistik visar att de oftare kommer i kontakt med vårdcentralen snarare än ungdomsmottagningen. Vid de mötena behöver vi inom primärvården lyckas bygga killarnas förtroende och fånga upp deras generella mående. Att vi gör det kan faktiskt vara en fråga om liv och död. Jag vill med min forskning bidra till att vi finns för dem som verkligen behöver oss och har hela livet framför sig, säger Johanna Haraldsson, distriktsläkare på Vårdcentralen Strängnäs och nu medicine doktor.

Forskningsarbetet har genomförts med stöd av Centrum för klinisk forskning och varit kopplad till Uppsala universitet. Fokus är tonårskillars upplevelser av läkarbesök på vårdcentralen och hur läkaren med hjälp av kommunikationsverktyg kan bygga en bättre relation.

- När jag analyserade intervjuerna och videofilmerna som forskningen grundar sig på, så såg jag hur tonårskillarna ibland fick kämpa för att förstå, göra sig förstådda och hänga med i läkarens tempo. Killarna beskrev att det var först när läkaren faktiskt anpassade sig efter dem som individer som de kände sig förstådda och tagna på allvar, säger Johanna Haraldsson.

Framgångsfaktorer

Forskningen pekar på några framgångsfaktorer för att få till ett bra möte:

• De tonårskillar som fick vara ensamma en stund med läkaren utan föräldrar och dessutom fick tystnadsplikten förklarad för sig svarade oftare att de hade känt sig bekväma med att fråga läkaren om känsliga hälsoproblem.
  
  
• Att läkaren kombinerar några olika befintliga kommunikationsverktyg kan underlätta för läkaren att skapa goda möten.

Johanna Haraldsson försvarade sin avhandling vid disputation 14 juni.

Exploring adolescent males' consultations with general practitioners in the context of psychosocial health (länk till avhandlingen i fulltext)