Forskning med fokus på hjärtsvikt
Sjuksköterska och forskare med fokus på hjärtsvikt. Det är Maria Liljeroos vardag.
- Jag arbetar i den bästa av två världar där jag kan kombinera kliniskt arbete med forskning för att förbättra vården för patienter med hjärtsvikt och deras anhöriga, säger Maria Liljeroos.
Maria Liljeroos har arbetat som sjuksköterska i trettio år, större delen av tiden på hjärtintensiven. Marias nyfikenhet väcktes av kollegor som hade en högre akademisk utbildning och det inspirerade henne att bygga på sin egen utbildning med såväl en kandidat- som magisterexamen.
- Sjuksköterskeutbildningen har förändrats med tiden och blivit mer akademisk, berättar Maria. Jag ville ha samma plattform att stå på som mina yngre kollegor.
År 2011 sökte hon till forskarutbildning vid Linköpings universitet som är ledande i landet på vårdvetenskaplig forsknings kring hjärtsvikt.
- Stödet från Centrum för klinisk forskning var det som gjorde det möjligt för mig att disputera, berättar Maria Liljeroos, utan deras stöd hade det varit omöjligt. Att kunna få ekonomiskt stöd för att forska och dessutom ta del av deras tjänster och få hjälp av statistiker, bibliotekarier med flera var ovärderligt.
Idag har Maria en adjungering vid Linköpings universitet och arbetar fortfarande på Mälarsjukhuset, som tillförordnad enhetschef.
Vad innebär din forskning?
- Mitt arbete fokuserar på att förbättra vården för patienter och närstående som lever med hjärtsvikt. Hjärtsvikt är ett tecken på att hjärtat inte pumpar tillräckligt bra, det beror ofta på att man haft en hjärtinfarkt och eller obehandlat högt blodtryck, berättar Maria. Hjärtsvikt är liksom diabetes en kronisk diagnos. Vi vet att om man har koll på sin egenvård så mår man bättre. Det här kan vara svårt för många av våra patienter då de tillhör en åldrad population som dessutom kan vara kognitivt påverkade.
I Marias forskning blev det tydligt att vården fungerar bättre om man har stöd av anhöriga.
- Det var tydligt att det blev tyngre efter två år för de anhöriga och att vårdbördan ökade över tid. Man saknade en stadigvarande kontakt. År 2011 fanns inga hjärtsviktmottagningar i primärvården för dessa patienter, nu har vi hjärtsviktsmottagningar på 27 vårdcentralen av 30 i Region Sörmland!
Vad är roligast med att forska?
- Det är så brett! Det som driver mig är nyfikenhet. Det här är en livsstil, det är knappast ett 8-5-jobb direkt, säger Maria och skrattar. Att se problem i den kliniska vardagen och försöka fundera på hur det kan fungera på ett annat sätt och hur kan man lösa det? Det är också väldigt tillfredsställande att se resultat av mitt arbete där patienter mår bättre och kan gå längre på individnivå. Dessutom får jag också möta andra forskare och sen är det väldigt roligt att få lära ut och få följa doktoranders utveckling, avslutar Maria.
Som i alla yrken finns det också utmaningar och svårigheter.
- Mest utmanande, och det här gäller för alla forskare, är att hitta finansiering. Det tar mycket tid och konkurrensen är hård. En del kan också ha svårigheter med sin kliniska del, men jag har haft förstående chefer som alltid stöttat. Jag arbetar i den bästa av två världar där jag kan kombinera kliniskt arbete med forskning för att förbättra vården för patienter med hjärtsvikt och deras anhöriga, avslutar Maria.