Louise Karlsson
Specialistarbetsterapeut Louise Karlsson kan titulera sig filosofie doktor i hälsa och livsstil efter att ha disputerat med sin avhandling där fokus är främjande av hälsa i vardagen.
– Mitt driv är att förbättra vardagen för människor och bidra till ett samhälle som främjar hälsa i stället för att rehabilitera människor tillbaka från ohälsa. I min avhandling har jag breddat kunskapen om vad som krävs för att främja upplevelse av hälsa hos den arbetsföra befolkningen utifrån olika perspektiv, säger Louise Karlsson, specialistarbetsterapeut på Vårdcentralen Gnesta och doktorand på Halmstad universitet med stöd från Centrum för klinisk forskning.
Louises forskning visar att vi inte kan separera upplevelsen av hälsa på jobbet och hälsan utanför jobbet. Har vi det tufft privat och mår dåligt hemma, kommer det att påverka oss även på jobbet och tvärtom. Hälsofrämjande initiativ behöver därför vara ett gemensamt arbete mellan individ och organisation, men också i samhället i stort där vi tillsammans skapar förutsättningarna för att människor ska må bra.
– Jag har fokuserat på den yrkesverksamma delen av befolkningen och illustrerat mitt övergripande resultat i en kompass. Det handlar mycket om att hitta sätt att navigera mellan olika roller, krav och perspektiv.
Några av fynden i forskningen visar på vikten av att öka medvetenheten om hur aktivitetsmönster och aktivitetsvärden påverkar upplevelsen av balans i vardagen, något som i sin tur har en stark koppling till upplevelsen av hälsa.
– Aktivitetskulturen på och utanför arbetet kan påverka våra val av aktiviteter i vardagen och möjligheten till återhämtning. Den aktivitetskultur en person befinner sig i påverkar därför upplevelsen av vardagsbalans.
Nytt begrepp – flex-ability
I avhandlingen används ett nytt begrepp, "flex-ability". Begreppet är en kombination av de två engelska orden "flexibility" och "capacity".
– Flex-ability handlar inte bara om att hantera aktivitetskultur, utan också om förmågan att kunna vara, möta och mötas med flexibilitet utifrån de förutsättningar som råder för att kunna främja hälsa. Exempelvis att kunna känna att nu behöver jag vila fast jag hade planerat att städa huset och att man då är flexibel mot sig själv utifrån sina egna behov. Eller att en chef ser en medarbetare som har det tufft hemma och då kanske erbjuder stöd och flexibla arbetsförhållanden eller uppgifter under en viss period för att bidra till bättre balans i vardagen och främja hälsa.
Begreppet flex-ability syftar alltså till att stödja individer, grupper och organisationer i att främja hälsa genom att möta olika behov och svara på mänskliga variationer; genom att anpassa aktiviteter utifrån personliga, sociala och organisatoriska sammanhang.
En annan viktig faktor för att främja hälsa är upplevelsen av meningsfullhet i vardagen och ha aktiviteter med socio-symboliska aktivitetsvärden.
– Det innebär aktiviteter där vi upplever en känsla av samhörighet och delaktighet. Det kan till exempel vara genom gemensamma fikapuser på arbetet, utöva en fritidsaktivitet i grupp eller umgås med vänner och familj. Upplevelse av aktivitetshälsa är en holistisk, kontinuerlig och individuell upplevelse som spänner över livets alla dimensioner.
Louise Karlsson försvarade sin avhandling vid disputation på Högskolan i Halmstad den 25 september och kan nu titulera sig filosofie doktor i hälsa och livsstil.
