Förarbete

• Pilot: Barnets bästa-hjulet

  Mål: Undersöka gemensamma arbetssätt för tidiga insatser i samverkan som kan ligga till grund för modellen.

  Tid: 2023-2024

  Kommuner: Flen, Vingåker, Eskilstuna

  Inspiration till nya arbetssätt är hämtade från delar av Skottlandsmodellen, översatta och testade av Kronobergs län i deras arbete Kronobarnsmodellen. 

  Barnets bästa-hjulet är ett verktyg som stöd i samtalet med barn, ungdomar och vårdnadshavare för att se helheten kring barn och ungas hälsa. Barnets bästa-hjulet innehåller delar som alla har sin grund i bland annat barnkonventionen. Genom att använda samma verktyg oavsett var vi arbetar kan professionella få en samsyn och ett gemensamt språk kring barn och ungas hälsa. Den andra delen från Skottlandsmodellen är att undersöka att arbeta med en samordningsfunktion vilket syftar till att professionen ska samordna kontakterna så snart ett barn eller en ungdom har behov av stöd från fler än en verksamhet.

• Pilot: Familjecentralsliknande arbetssätt 0-18 år

  Enkätsvar professioner

   

  
  Enkätsvar vårdnadshavare

   

  
  Mål: Undersöka gemensamma arbetssätt för tidiga insatser i samverkan som kan ligga till grund för modellen.

  I Oxelösund undersöks möjligheterna till att arbeta familjecentralsliknande upp till 18 år, det vill säga med samlokalisering av verksamheter. En styrgrupp och en arbetsgrupp finns kopplad till arbetet med representanter från olika verksamheter i kommunen och från Region Sörmland. Styrgruppen har gett arbetsgruppen i uppdrag att undersöka nya arbetssätt och olika samverkansformer för Oxelösund.

  De verksamheter som ingår i arbetsgruppen är elevhälsa, socialtjänst, ungdomsmottagning, samtalsmottagningen och barnhälsovården.

• NPF-delprojekt

  NPF, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, är ett samlingsnamn för flera olika
  diagnoser och tillstånd. Några av dem är ADHD, autismspektrumtillstånd och Tourettes syndrom. Andelen barn och unga som diagnostiseras har ökat över tid. 

  Internationella studier, bland annat från UNICEF, har visat att barn med
  funktionsnedsättning löper 3–5 gånger större risk att utsättas för någon typ av våld än
  andra barn.

  En hög andel elever som har diagnosticerats med någon NPF-diagnos har svårt att nå kunskapskraven i svenska, engelska och matematik enligt Autism- och Aspbergerförbundets skolenkät.

  Antalet frågeställningar om dessa diagnoser till barn- och ungdomspsykiatrin har ökat över
  tid.

  Utifrån ovanstående har det under Tillsammans för barnens bästa i Sörmland tagits beslut om att genomföra ett delprojekt med inriktning på barn och unga med NPF-liknande problematik.

  Delprojektmålet är att prova och följa upp nya arbetssätt kring tidigt och samordnat stöd för barn och unga med behov utifrån en NPF-liknande problematik. Målgruppen är barn och unga, 6–12 år, med NPF- liknande problematik och deras vårdnadshavare.

  Tre projektgrupper i kommunerna Gnesta, Katrineholm och Strängnäs arbetar utifrån tvärprofessionell kompetens med resurser från skola, socialtjänst samt Barn- och Ungdomspsykiatrin. Arbetet leds av en delprojektledare.

  Projekttid: 2023-2024

  Slutrapport

  Delprojektledare: Anna Sigrell

• Samverkan i Sörmland

  Inom ramen för det processarbete som sker 2021–2024 för att arbeta fram en samverkansmodell har en kartläggning gjorts kring samverkan inom familjecentraler, Barnahus och ungdomsmottagningarna i Sörmland. I dessa verksamheter sker samverkan sedan länge och kartläggningen har gjorts för att identifiera faktorer som fungerar bra i samverkan, faktorer som fungerar mindre bra, risker och hinder samt sådant som behöver utvecklas och förbättras. Syftet med denna kartläggning var att identifiera faktorer som är av vikt för samverkan för att ta lärdom av dessa och ha med dem i utvecklandet av samverkansmodellen för tidiga insatser för barn och unga.

  Kartläggning samverkan i Sörmland

• Behovsinventering

  Inom tillsammans för barnens bästa i Sörmland har en behovsinventering utförts med syfte att undersöka vilka behov som barn/unga, vårdnadshavare och professioner upplever. I denna behovsinventering ingår:

  • Kartläggning av befintlig samverkan: Familjecentraler, Ungdomsmottagningar och Barnahus
  • Intervjuer med vårdnadshavare, ungdomar och professioner
  • Flertalet workshops med chefer inom Sörmlands samverkansstruktur

  Erfarenheterna från dessa tre olika sammanhang har vägts samman analyserats och sammanfattats i sju olika slutsatser: Behovsinventering