För hälso- och sjukvården

Här finns en översikt över de olika tandvårdsstöd som administreras av regioner respektive Försäkringskassan. Dessutom finns information om de intyg och underlag som i vissa fall behövs från sjukvården för att patienterna ska kunna ta del av stöden. Informationen riktar sig främst till läkare och övrig personal inom hälso- och sjukvården.

Tandvårdsstöden - de olika delarna

 Försäkringskassan ansvarar för gula delarna nedan:

  1. Högkostnadsskydd
  2. Allmänt tandvårdsbidrag, ATB
  3. Särskilt tandvårdsbidrag, STB

Regionerna ansvarar för övriga delar:

  4. Tandvård för barn och unga
  5. Käkkirurgi
  6. Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård
  7. Tandvård som led i kortvarig sjukdomsbehandling
  8. Tandvård för personer med stora behov p.g.a. långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning

Delarna 3, 7 och 8 ovan kräver oftast intyg eller remiss från hälso- och sjukvården. Utförligare bekrivning av dessa delar finns nedan. Avsnitten nås även via menyn till höger.

Klicka på bilden nedan så öppnas en lathund om tandvårdstöden i pdf-format.

 

Särskilt tandvårdsbidrag

Vad har man rätt till

Särskilt tandvårdsbidrag, STB, är ett ekonomiskt bidrag som bara kan användas till undersökning, förebyggande tandvård eller abonnemangstandvård. Stödet utgår med 600 kronor två gånger per år och har Försäkringskassan som huvudman.

Vem har rätt till stödet

Bidraget riktar sig till personer som på grund av sin sjukdom eller funktionsnedsättning riskerar att få en försämrad tand­hälsa.

STB får används som betalning om en patient

  1. är muntorr på grund av långvarig läkemedelsbehandling
  2. är muntorr på grund av strålbehandling mot öron-, näs-, mun- eller halsregionen
  3. har Sjögrens syndrom, primär eller sekundärt
  4. har kronisk obstruktiv lungsjukdom av en viss allvarlighetsgrad
  5. har cystisk fibros 
  6. har ulcerös colit
  7. har Crohns sjukdom
  8. har tarmsvikt
  9. har frätskador på grund av ätstörning eller gastroexofageal refluxsjukdom
  10. har svårinställd diabetes
  11. genomgår dialysbehandling
  12. är immunosupprimerad på grund av läkemedelsbehandling, eller
  13. har genomgått en organtransplantation

Socialstyrelsens föreskrifter om särskilt tandvårdsbidrag (SOSFS 2012:16) förtydligar vilka personer som kan få del av stödet.

Underlag från sjukvården

I de flesta fall krävs ett läkarintyg som anger att man tillhör någon av de grupper som har rätt till ersättning. Ibland krävs det också annat underlag, till exempel ett salivprov. Det förekommer även krav på hur gammalt underlaget får vara.

Läkarintyget för att styrka sjukdom eller funktionsnedsättning som ger rätt till STB ska utfärdas på en särskild blankett (pdf) som finns i Socialstyrelsens föreskrifter.

Patienter som är muntorra på grund av långvarig läkemedelsbehandling kan som alternativ till läkarintyg styrka läkemedelsbehandlingen med en utskrift av inköpta förskrivna läkemedel (läkemedelsförteckning).

Hantering

Läkarintyget lämnas till patienten som visar upp det för tandläkaren eller tandhygienisten.

 

Tandvård som led i en sjukdomsbehandling

Vad har man rätt till

Patienter som behöver tandvård som en del i en sjukdomsbehandling kan i vissa fall få den med avgift som inom den öppna hälso- och sjukvården. Det är bara den tandvård som har samband med sjukdomen eller sjukdomsbehandlingen som ingår. Vilken tandvård som kan ingå är således olika för respektive grupp. Regionen är huvudman.

Vem har rätt till stödet

Tandvårdsstöd kan erhållas vid 13 olika tillfällen och behandlingar:

  1. Medfödd missbildning i käkområdet eller ansiktet
  2. Tandvårdsbehandling av defekt som orsakats av sjukdom i käkområdet eller i ansiktet
  3. Behandling av tandskada som uppkommit vid epileptiskt anfall
  4. Tandvård på patienter som ska genomgå vissa kirurgiska ingrepp
  5. Tandvård på patienter som på grund av sjukdom, medicinering eller allmänt nedsatt immunförsvar har fått förändringar i munslemhinnan.
  6. Patienter som genomgår utredning där det finns misstanke om ett odontologiskt samband med patientens grundsjukdom.
  7. Patienter som genomgår strålbehandling i öron-, näs- eller halsregionen.
  8. Patienter med långvariga och svåra smärtor i ansikts- eller käkregionen (orofaciala smärtsyndrom
  9. Patienter som utreds och behandlas för allvarlig sömnapné.
  10. Behandling vid extrem tandvårdsrädsla
  11. Utbyte av tandfyllningar p g a avvikande reaktioner mot dentala material
  12. Utbyte av tandfyllningar som led i en medicinsk rehabilitering
  13. Patienter som fått frätskador på tänderna som orsakats av anorexia nervosa, bulimia nervosa eller gastroesofageal refluxsjukdom där patien­ten är medicinskt rehabiliterad

Mer om vad som gäller för respektive grupp finns att läsa i dokumentet Tandvård som led i en sjukdomsbehandling (pdf).

Underlag från sjukvården

I regel måste det finnas ett underlag från läkare för att behandlingen ska räknas som led i en sjukdomsbehandling. I de flesta fall behöver inget särskilt intyg utfärdas utan den remiss som läkaren skickar till tandvården räcker som underlag för att bedöma om patienten har rätt till stödet.

Hantering

Alla behandlingar ska godkännas av regionen efter individuell prövning. Det är den behandlare som utför tandvårdsbehandlingen som skickar in prövningen till regionen.

I de flesta fall kan man själv välja var man vill få tandvården utförd, inom folktandvården eller hos privata vårdgivare inom tandvården. I vissa fall finns det krav på att behandlingen ska utföras av specialisttandläkare eller inom medcinsk tandvård.

 

Tandvård vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning

Vad har man rätt till

Tandvårdsstödet, som har regionen som huvudman, omfattar bastandvård (inkl. avtagbar protetik) till hälso- och sjukvårdsavgift. Avgiften räknas in i högkostnadsskyddet.

Vem har rätt till stödet

Stödet omfattar personer som har stora behov av tandvård på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning och som har stora svårigheter att sköta sin munhygien eller att genomgå tandvårdsbehandling på grund av:

  1. svår psykisk funktionsnedsättning
  2. Parkinsons sjukdom
  3. MS, multipel skleros
  4. CP, cerebral pares
  5. RA, reumatoid artrit
  6. SLE, systemisk lupus erythematosus
  7. sklerodermi
  8. ALS, amyotrofisk lateralskleros
  9. orofacial funktionsnedsättning
  10. symtom som kvarstår sex månader efter det att personen har fått hjärninfarkt eller hjärnblödning (stroke)
  11. sällsynt diagnos

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om tandvård vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning (SOSFS 2012:17) ska användas vid bedömningen av om en patient med någon av ovanstående sjukdomar har rätt till stödet.

Underlag från sjukvården

I Socialstyrelsens föreskrifter ingår det även en särskild blankett (pdf) där läkare ska styrka sjukdomen eller funktionsnedsättningen och i regel också och göra en bedömning av personens funktionstillstånd.

Hantering

Läkarintygen ska skickas till Region Sörmlands tandvårdsenhet som utfärdar ett personligt tandvårdskort som sänds till patienten. Kortet ska visas upp vid tandvårdbesök.

Adress:
Tandvårdsenheten 
Region Sörmland
611 88 NYKÖPING

Uppdaterat: 9 oktober 2019
UF36