Vårdprogram Våld i nära relationer

VÅRDPROGRAM VÅLD I NÄRA RELATIONER

• Möta den våldsutsatta

  Möta den våldsutsatta

  Att ge ett gott bemötande när du möter en patient/brukare utsatt för våld eller misstänkt utsatt för våld är en förutsättning för att den våldsutsatta ska känna tillit och våga berätta om sin våldsutsatta situation. Det är också av stor vikt för den fortsatta rehabiliteringen.

  Att möta den våldsutsatta - flödesschema
  Fördjupning Att möta den våldsutsatta - flödesschema

  Grunden för ett bra bemötande är att aktivt lyssna, fråga och tro på den våldsutsattas beskrivning. En konsekvens av våldet är att den våldsutsatta har svårt att lita på andra personer och är rädd att inte bli trodd. Ofta upplever hon/han en skuld och skam över sin situation.

  Tänk på att:

  • möta den våldsutsatta som en aktör som har gjort och gör rationella val utifrån sin situation. Samtidigt är hon/han utsatt för våld och ett trauma vilket påverkar och begränsar hennes/hans handlingsutrymme.
  • den våldsutsatta ofta inte identifierar sig som "misshandlad person" utan förringar våldet och försvarar förövaren
  • vara uppmärksam på egna värderingar

  Läs mer om Bemötande och behandling i NCKs kunskapsbank.

  Att möta den våldsutsatta

  • Ta dig an patienten utan dröjsmål
  • Samtala alltid med patienten i enrum, ge ostörd tid
  • Använd vid behov auktoriserad tolk, inte närstående
  • Lyssna aktivt och visa förståelse och tro på berättelsen
  • Ge information om tillgängliga stödresurser och hänvisa till:

  1. Inom regionen t ex verksamhetsegna psykosociala stödresurser, primärvården, vuxenpsykiatrin, barn- och ungdomspsykiatrin, eller annan för den våldsutsatta relevant verksamhet;tex Teamet för sexuellt våldsutsatta.
  2. Externa kontakter som kommunens socialtjänst, där samtalsstöd kan ges till våldsutsatt, barn som bevittnat våld och till våldsutövare samt möjlighet att få stöd till skyddat boende och ekonomiskt stöd. Om en vuxen våldsutsatt ger sitt samtycke ska vi hjälpa personen att få kontakt med socialtjänsten (enligt socialstyrelsens föreskrifter HSLF-FS 2022:39).
  3. Frivilliga organisationer som kvinno- brottsofferjour, där samtalsstöd, skyddat boende, mm kan fås
  4. Stödlinjer för våldsutsatta och yrkesverksamma:

  -Kvinnofridslinjen, tel nr 020-50 50 50; nationell stödtelefon för våldsutsatta kvinnor, öppet året och dygnet runt,

  -Stödlinjen för män, tel 020-80 80 80 ;nationell stödtelefon för män som utsatts för våld i nära relation eller sexuellt våld, öppen alla dagar 7-21.

  -Stödlinjen för transpersoner, tel 020-55 00 00; nationell stödtelefon för vuxna transpersoner inklusive ickebinära som utsatts för våld av närstående eller sexuellt våld, öppen alla dagar 11-19.

  • Stöd patienten att göra en polisanmälan, informera om att våld i nära relationer är ett brott, polis- åklagarmyndighet har resurser till förfogande, exempel möjlighet att ansöka om besöksförbud, rätten till målsägandebiträde och stödperson
  • Kom överens med patienten om uppföljning - erbjud psykosocialt stöd
  • Ta reda om det finns barn som närstående. Gör anmälan till socialtjänsten vid misstanke om att ett barn far illa eller riskerar att fara illa. Barnfridsbrott - barn som bevittnat eller upplevt våld i nära relation.

  Patient utsatt för våld nyligen/akut skadad och/eller i chock

  • Ge adekvat medicinsk behandling på den enhet som är relevant för skadan, om patient är offer för sexuella övergrepp se guide för omhändertagande efter sexuella övergrepp och handbok alt. NCK kunskapsbank Spårsäkring vid sexuella övergrepp
    
    
  • Ge adekvat omvårdnad, i krissituation kan finnas behov av konkret och praktiskt stöd
    
    
  • Bedöm behov av slutenvård/sjukskrivning
    
    
  • Ge akut läkartid vid akut misshandel. Läkaren gör en medicinsk bedömning, behandlar och dokumenterar skador. Observera att t.ex. blåmärken kan uppträda först efter någon dag. Ge därför återbesökstid, se läkarundersökning
    
    
  • Gör en bedömning om behov av akut skydd. Fråga patient "Är du trygg med att gå hem?" Vart ska den våldsutsatta ta vägen? Om patienten inte har barn och inte kan gå hem, finns fungerande socialt nätverk?, kontakta socialtjänsten och/eller hänvisa enligt lokala vårdrutiner

  Om misstanke kvarstår om att patient är våldsutsatt

  • Informera om kommunens socialtjänst, kvinnofridslinjen, lokal kvinno- brottsofferjoursverksamhet
  • Se till att skriftlig information om stödresurser finns tillgänglig i verksamhetens lokaler, i väntrum, på besökstoaletter:
    - beställ gratis material om kvinnofridslinjen, stödlinjen för män, stödlinjen för transpersoner
    - material från lokal verksamhet
  • Ställd fråga är viktig, frågan ger en signal om att det är möjligt att prata om våld

  Den våldsutsatta är barn/ungdom

  • Anmälningskyldighet till socialtjänsten
  • Samverkan kring barnmisshandel/sexuella övergrepp mot barn:

  1. Barnahus, Eskilstuna/Strängnäs
  2. Nyköping/Gnesta/Trosa/Oxelösund/Katrineholm/Flen/Vingåker

  • Möjlighet att blockera/försegla vårdnadshavares åtkomst till journal via nätet

  Den våldsutsatta är äldre

  Tänk särskilt på:

  • Beroendeställning
  • Personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt av annat skäl och därigenom svårt att uttrycka sig är en särskilt sårbar grupp.

  Hedersrelaterat våld och förtryck

  Tänk särskilt på:

  • att våldet planeras och utförs ofta kollektivt
  • Stödtelefon hedersförtryck 010-223 57 60 Telefonen är bemannad helgfria vardagar, måndag till fredag, kl. 09:00-16:00.

  Handledning ett stöd till personal

  Att som personal i den patientnära verksamheten möta patienter/brukare utsatta för våld i nära relationer/misstanke om våld i nära relationer kan väcka starka känslor och ett behov att prata om det upplevda. Handledning, kollegiestöd eller motsvarande är ett bra stöd att bearbeta starka upplevelser och skapar också förutsättning att utveckla den professionella förmågan vid mötet med den våldsutsatta.

  Fakta om normaliseringsprocessen - att förstå hur våldet upprätthålls i en relation

  Hur våldet upprätthålls i en relation kan förstås genom normaliseringsprocessen. Den beskriver en process då våldet i relationer långsamt övergår till att tolkas som ett naturligt inslag i vardagen av båda parter. Övergången mellan våld och icke-våld är glidande och sker gradvis. Genom hot och kontroll minskar mannen kvinnans livsutrymme undan för undan. Det fysiska våldet upplevs till slut som ett normalt inslag i vardagen både av den utsatta och av förövaren.

  Kort beskrivet är att kvinnan isoleras i relationen som växlar mellan våld och värme. Kvinnans självkänsla bryts sakta ner och slutligen ser kvinnan inte sig som ett offer utan som orsak till våldet. Processen ser ofta ut på liknande sätt vid partnervåld i samkönade relationer.

  Läs mer om våldets uttryck och mekanismer här.

• Upptäcka och identifiera våld

  Upptäcka och identifiera våld

  Konkreta tips till dig inom den patientnära verksamheten för att upptäcka och identifiera våldsutsatthet.

  Våga fråga om våld

  Personal i den patientnära verksamheten har en nyckelfunktion när det gäller att upptäcka och identifiera våldet. Många våldsutsatta söker vård upprepade gånger både för akuta skador och för kroniska symtom utan att den bakomliggande orsaken kommer fram. Tänk på att många våldsutsatta inte kopplar ihop sina symtom med våldsutsatthet.

  Att ställa frågan om våldsutsatthet på rutin (helst) eller på indikation (ibland) rekommenderas för att identifiera våldsutsatta patienter.

  Fynd som bör leda tanken till våld är:

  • Blåmärken, kontusioner, strypmärken, frakturer, stickmärken, brännskador, bortslitet hår
  • Skador på flera ställen på kroppen
  • Blåmärken av olika ålder tyder på upprepat våld.

  Andra symtom:

  • Kronisk smärta och psykosomatiska symtom utan tydlig orsak
  • Psykiska symtom som ångest, nedstämdhet, självmordsbenägenhet, ätstörningar, missbruk
  • Posttraumatiskt stressyndrom
  • Sexuell dysfunktion

  Andra indikationer:

  • Uppgiven orsak till skadan stämmer inte överens med skadans utseende
  • Tidigare akuta sjukvårdsbesök/vårdkontakt med oklar skadebild
  • Sökt upprepande gånger för diffusa åkommor
  • Väntat länge med att söka vård
  • Partner/anhörig är överbeskyddande, kontrollerande eller vägrar lämna sin partner/närstående ensam och har svårt/vägrar att ta emot stödinsatser
  • Vanliga reaktionsmönster
  • Svårigheter att genomgå gynekologisk undersökning efter sexuellt övergrepp
  • Svårigheter att genomgå rektalpalpation efter analt övergrepp
  • Ovanligt stark reaktion på undersökning av mun och svalg efter oralt övergrepp
  • Oförmåga att vistas i trånga utrymmen, till exempel i samband med datortomografi efter att ha blivit fasthållen

  Ovannämnda fynd kan handla om våld men behöver inte göra det. Med kunskap om tänkbar orsak till fynden ökar dock förutsättningarna att kunna identifiera fler våldsutsatta och se våldsutsatthet som en möjlig förklaring.

  Inga synliga tecken

  Ofta finns inga synliga tecken alls på våldsutsatthet då den våldsutsatta kan vara mycket mån om att inte visa något utåt. Myten eller den förutfattade meningen som kan finnas om hur en våldsutsatt är, ser ut, beter sig mm är viktig att utmana.

  Grupper med särskild sårbarhet

  Våldsutsatthet i nära relationer förekommer i alla samhällsklasser och i alla åldrar. Vissa grupper har uppmärksammats som särskilt sårbara. De kan vara sårbara utifrån sin livssituation pga beroendeställning gentemot andra (närstående,vårdare) eller för att de befinner sig i situationer/omständigheter där risk för våldsutsatthet är högre. Dessa grupper är till exempel:

  • Personer med funktionsvariationer
  • Kvinnor med missbruksproblem
  • Unga kvinnor
  • Äldre kvinnor
  • Gravida kvinnor
  • Vid hedersrelaterat våld och förtryck
  • Kvinnor med utländsk bakgrund
  • Barn
  • Hbtqi+personer

  För mer information om de särskilt utsatta grupperna se under avsnittet Fakta om våld i nära relationer.

  Det är ok att fråga om våld

  Att ställa frågan om våldsutsatthet innebär att vårdgivaren både lyfter en möjlighet i sambandet mellan patientens problem och våldsbakgrund samt förmedlar att det går att tala om det. Det finns många anledningar till att personal som möter våldsutsatta inte frågar om våld i nära relationer

  • Man är rädd att kränka någon genom att fråga
  • Man vet inte Hur man ska fråga
  • Tidsbrist
  • Rädd att frågan sätter igång något man inte kan hantera
  • Det är OK att få frågan om våldsutsatthet säger över 90% av patienterna i olika studier.

  Genomförda studier kring upplevelsen att få frågan om våldsutsatthet säger att:

  • kvinnan/mannen berättar inte om våldsutsatthet om inte frågan ställs
  • att få frågan om våldsutsatthet uppfattas av den tillfrågade i stor utsträckning som positivt oberoende av om man har våldserfarenhet eller inte.

• Så frågar du om våld

  Exempel på Hur frågan om våldsutsatthet kan ställas

  Det finns många sätt att ställa frågan om våld och den bör anpassas utifrån situation och vilken relation som man har till patienten.

  Närma sig frågan

  Ett sätt att närma sig frågan är att säga att du rutinmässigt frågar patienter om våld för att utsatthet för våld är vanligt;exempel: " jag vet inte om det är ett problem för dig, men många av dem vi träffar i arbetet har upplevt våld i nära relationer. Vi har därför börjat fråga alla rutinmässigt om detta. Har du blivit utsatt för våld av någon i din familj?"

  Direkta frågor

  Exempel på direkta frågor (det är viktigt med direkt ordval) är "har någon slagit dig", "har du känt dig hotad någon gång", "har du varit utsatt för psykisk eller fysisk våld av din partner eller någon annan i din närhet".

  Indirekta frågor

  Exempel på indirekta frågor är "Det är ju vanligt att alla par är oense ibland. Vad händer när du och din partner har olika åsikter?".

  Förslag på frågor

  • Har du någonsin haft ett förhållande där du känt dig rädd eller hotad?
  • Har någon partner gjort dig illa?
  • Har du tvingats till eller varit med om sex som du helst hade varit utan?
  • Har du någon gång blivit utsatt för att någon slagit dig, knuffat dig, bankat ditt huvud i väggen eller golvet, tagit stryptag på dig eller på något annat sätt försökt skada dig?
  • Har någon hotat att slå dig eller göra andra saker med dig så att du har blivit rädd?
  • Brukar någon skrika åt dig säga nedsättande saker till dig eller kontrollera vad du gör eller på annat sätt utnyttja dig?
  • Har någon tvingat dig till sexuella handlingar mot din vilja eller tvingat dig att bli vittne till sexuella handlingar mot din vilja?
  • Är du rädd för någon i din närhet?
  • Har du bevittnat våld i nära relation?
  • Har du någon gång försökt göra dig själv eller någon i din närhet illa?

  Exempel på frågor till personer med funktionsnedsättning äldre eller yngre:

  • Har du hindrats från att använda rullstol, käpp eller annat hjälmedel?
  • Har du vägrats hjälp med att ta din medicin, komma till badrummet, komma upp ur sängen, klä dig eller få mat/dryck

  Vid hedersrelaterat våld och förtryck

  Forskare Astrid Schlytters användbara frågor att ställa vid misstanke om hedersrelaterat våld:

  • Vad får hon/han inte göra som hon/han skulle vilja göra?
  • Vad måste hon/han göra som hon/han inte vill?

  Fördjupning

  • Metoder och hjälpmedel för att prata om våld med den som har svårt att kommunicera med tal.
  • Screeningfrågor - Socialstyrelsens rapport om våldsutsatta kvinnor och deras barn
  • Att ställa frågan om våld (film)
  • Bemötande på mödravårdscentral och ungdomsmottagning (film)
  • Fördjupningsmaterial om att ställa frågor om våldsutsatthet (nck.uu.se)

• Behandla och rehabilitera

  Behandla och rehabilitera

  Personer utsatta för våld kan behöva både medicinskt och psykosocialt omhändertagande. För att våldsutsatta ska få bästa möjliga vård, behandling och rehabilitering krävs att vi har grundläggande kunskaper i området.

  Behandling och rehabilitering av den våldsutsatta sker i den patientnära vården både i det akuta skeendet och utifrån kroniska effekter av våldet. Kroniska effekter kan vara symptom som smärta, sömnbesvär, oro och depression.

  Medicinskt omhändertagande

  När den våldsutsatta söker akut vård är behandling av skadorna det primära. Vård och behandling ska ges på den enhet som är relevant för skadan. Läkarundersökningen ska vara noggrann och omfatta hela kroppen. Undersökningen ligger till grund för en medicinsk bedömning av skadorna men den görs även för att säkra bevis och som underlag till rättsintyg. God dokumentation av skador kan spela en avgörande roll som stödbevis i en eventuell rättslig prövning.Tänk på att ge en noggrann information om hur undersökningen går till och fråga den våldsutsatta om medgivande.

  Läkarundersökning utförs där den våldsutsatta söker vård t ex på akutmottagningen, vårdcentralen, kvinnokliniken, ögonkliniken. Barnmedicinsk kompetens är önskvärd när läkarundersökning av barn genomförs.

  Psykosocialt omhändertagande

  Akuta skedet - krisstöd

  I det akuta skedet är krisstöd centralt. Samtal i form av stödsamtal eller krissamtal är en vanlig behandlingsform. En kris yttrar sig olika för olika personer. En person i akut kris behöver stöd med att göra sin situation så lugn, trygg och stabil som möjligt. Behov av praktiskt konkret stöd, att ringa, ta kontakt kan finnas. Rädslan hos den våldsutsatta att inte bli trodd, skam- och skuldkänslor, tvekan att "använda" sitt sociala nätverk kan försvåra krisbearbetningen. I den akuta situationen är det angeläget att motivera den våldsutsatta till fortsatta stödjande insatser och aktivt följa upp händelsen.

  Det psykosociala krisstödet i akuta situationer ges i första hand där den våldsutsatta söker vård.

  Kom ihåg att vi SKA hjälpa den våldsutsatta att få kontakt med kommunens socialtjänst om samtycke och önskemål om detta finns (enl socialstyrelsens föreskrifter HSLF-FS 2022:39).

  Det psykosociala behandlingsarbete i den icke-akuta situationen

  Efter det akuta skeendet alternativt i den icke-akuta situationen utformas det psykosociala behandlingsarbetet efter den våldsutsattas situation med syfte till att stödja en förändringsprocess.

  Det fortsatta psykosociala omhändertagande ges på för den våldsutsatta relevant verksamhet och om behov föreligger på annan vårdnivå följs gällande vårdrutiner för remissförfarande.

  Specialistmottagning för sexuellt våldsutsatta i länet

  Teamet för sexuellt våldsutsatta är en regionsövergripande verksamhet som finns vid de tre länssjukhusen. Teamet arbetar sedan 2014 med att förbättra, standardisera och säkerställa kvalitén i bemötandet och omhändertagandet av de som utsatts för sexuellt våld.

  Teamet för sexuellt våldsutsatta arbetar patientnära framför allt med uppföljning och psykosocialt stöd efter sexuella övergrepp, samt utbildning och rådgivning till andra verksamheter.

  Teamet på Mälarsjukhuset medverkar också vid akuta spårsäkringsundersökningar när möjlighet finns.

  Kontakt:

  Teamet Mälarsjukhuset (forensiskt utbildad barnmorska, överläkare i gynekologi och kurator):

  Tel  073-866 48 55 eller 016-103780

  Teamet Kullbergska sjukhuset (barnmorska och kurator):

  Tel 0150- 563 08 eller 072-143 94 62

  Teamet Nyköpings lasarett (barnmorska och kurator):

  Tel 0155- 24 55 66

  Motiverande samtal

  Den våldsutsattas behov är ofta komplexa och det stöd och hjälp som erbjuds ska föregås av samtal för att kartlägga och utreda vilka behov just hon/han har. De samtal som förs är ofta och har som mål att vara jag-stödjande och lösningsinriktade. Den starka ambivalensen som många våldsutsatta känner inför våldsutövande partner/närstående person, att stanna – att lämna, skräck – kärlek, beroende – icke-beroende, polisanmäla – inte polisanmäla är angeläget att förhålla sig till. Stärk bilden av den våldsutsatta som överlevare inte offer. Ett offer förknippas ofta med bilden som svag, oförmögen och handlingsförlamning medan en överlevare förmedlar signaler om styrka, viljekraft och mod.

  Bearbetande samtal med våldsutsatta

  Att utsättas för våld och övergrepp betyder att bli fråntagen makt, värdighet och självbestämmande. Tips på vad bearbetande samtal med våldsutsatt kan innehålla är

  • Patienten behöver sätta ord på våldet
  • Patienten behöver hjälp att förstå känslor, sina reaktioner och sina strategier för att hantera våldet och relationen hon levt i
  • Patienten behöver införliva det hon utsatts för i sin historia
  • Patienten behöver återta kontroll och självbestämmande över sitt liv (ur J.Grände mfl bok "I arbete med våldsutsatta kvinnor - handbok för yrkesverksamma, GOTHIA , 2009)

  Psykoterapi, Traumabearbetning, Kristerapi

  Patienter/personer, vuxna och barn, som varit våldsutsatta kan utveckla posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Posttraumatiskt stressyndrom är en fördröjd eller långvarig reaktion på svår traumatisk händelse. Vid syndromet påverkas tankeverksamheten så att koncentrationsförmåga och minnesfunktionen blir sämre. Kännetecken kan vara bl a

  • Traumatiska händelser kommer tillbaka i s k flashbacks, mardrömmar om händelsen
  • Undvikande av tankar, känslor aktiviteter, platser och personer som associeras till traumat
  • Tillitsförlust, depressiva tankar
  • Svårigheter att hantera aggressivitet samt att det är vanligt med kroniska smärttillstånd vid PTSD

  En mer djupgående behandling i form av psykoterapi, kristerapi och traumabearbetning behövs ibland för den våldsutsatta som utvecklat PTSD eller utifrån behov förorsakat av andra skäl.

  Behandlingsinsatser för vuxna

  I Region Sörmlands verksamheter är det vuxenpsykiatrin tillsammans med primärvården som ansvarar för den allmänpsykiatriska vården.

  Riktade behandlingsinsatser för barn

  Barn som upplevt våld i hemmet behöver få berätta om sina upplevelser i någon form av krissamtal. Rädda Barnen har utarbetat en modell för hur man kan arbeta med barn som upplevt familjevåld. Modellen Trappan bygger på att barn ska få möjlighet att bearbeta traumatiska händelser genom att uttrycka känslor av smärta, sorg, skuld och vrede. Flera kommuner i länet erbjuder denna behandlingsinsats, se länk kommuninformation.

  Regionens resurs för att möta, bedöma och behandla barn och unga under 18 år med psykisk ohälsa är Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken.

  Barn som utsätts för upprepade eller mycket svåra upplevelser har vanligtvis behov av mer omfattande behandling, exempelvis traumafokuserad terapi på BUP, Barn- och ungdomspsykiatrin. Dessa barn har oftast många och komplicerade traumatiska upplevelser att bearbeta och uppvisar flera symtom på psykisk ohälsa.

  Akuta psykosociala stödresurser under helger och annan jourtid

  Akuta psykosociala stödresurser under helger och annan jourtid till våldsutsatta ges om möjligt där personen befinner sig inom vården. Se även och hänvisa till/kontakta kommunernas socialjoursverksamhet som kan erbjuda detta akuta stöd, se länk kommuninformation.

  Den nationella stödtelefonen Kvinnofridslinjen 020-50 50 50 är öppen dygnet runt, året runt och är till för den som utsatts för hot, våld eller sexuella övergrepp. Andra viktiga nationella stödlinjer är:

  Stödlinjen för män  020-80 80 80 öppen dagligen 7-21.

  Stödlinjen för transpersoner 020-55 00 00 öppen dagligen 11-19.

  Den som utövar våld

  Stöd och behandling till män som utövar våld i nära relationer ges inom socialförvaltningen i kommunerna Eskilstuna (Strängnäs), Katrineholm (Flen, Vingåker) och Nyköping. Stödet och/eller behandlingen kan ges individuellt eller i gruppverksamhet, kommuninformation. Några av mottagningarna tar också emot kvinnor som förövare.

  Kriminalvården har flera speciellt utformade program som riktar sig till personer som är dömda för våld i nära relationer, se mer information här.

  Regionsjukhuset Karsudden inom Region Sörmland kommer i kontakt med förövare dömda för våld i nära relationer. Vårdrutiner finns i form av riskbedömningsunderlag och riskhanteringsanalys kring bland annat patientens våldsbeteende. Bedömningsmaterialet används som ett underlag i vårdplaneringen för patienten.

  Nationell stödlinje för våldsutövare:

  Välj att sluta 020- 555 666 öppen må-fre 8.30-16.00

• Dokumentation, rättsintyg och sekretess

  Dokumentation, rättsintyg och sekretess

  Läkarundersökning och en korrekt dokumentation är verktyg både i arbetet med den våldsutsattas upprättelseprocess samt som underlag till den rättsliga prövningen. Alla patienter där misshandel misstänks ska om möjligt genomgå en rättsmedicinsk undersökning och fotografering.

  Dokumentation

  Dokumentation av våldsutsatthet görs i patientens journal av behandlande läkare och/eller av annan journalskrivande personal. Sjukvårdens journaler används framför allt för att dokumentera ställningstagande till diagnos och åtgärd men i rättsliga ärenden utgör de i stället ett underlag för stödbevisningen i rätten.

  Patientdatalagen (SFS 2008:355) reglerar Hälso- och sjukvårdens ansvar och skyldighet att föra journal och hur den ska utformas.

  3 kap 6 §, 1 st En patienjournal ska innehålla de uppgifter som behövs för en god och säker vård av patienten.

  1 kap 2 § , 2 st Personuppgifter ska utformas och i övrigt behandlas så att patienters och övriga registrerades integritet respekteras.

  För sjukvårdspersonal är fokus inriktad på de skador som kräver behandling. Men för rättsväsendet kan ibland även självläkande ytliga skadorna vara av lika stor eller av större betydelse. Detta eftersom dessa skador i sig, eller som del i den totala skadebilden, kan vara helt avgörande för bedömningen av hur skadorna uppkommit. Bedömningsbara skador är färskvara och en god primär skadedokumentation kan vara helt avgörande.

  Misstanke om våldsutsatthet

  Dokumentera de tecken och symptom som observerats och som föranlett misstanke om att patienten utsatts/utsätts för våld. Även det patienten uttrycker och svarar ska dokumenteras på ett adekvat sätt. Den information och eventuella hänvisning som givits dokumenteras, liksom övriga åtgärder.

  Dokumentationen är viktig även om polisanmälan inte sker vid det aktuella tillfället eftersom anmälan också kan ske vid ett senare tillfälle.
  

  Dokumentation av våldsutsatthet som inte är pågående

  Många gånger kommer utsatthet för våld i nära relationer inte fram förrän långt efter den aktuella händelsen. Det kan vara i samband med en direkt fråga eller i ett samtal då patienten söker för långvarig nedstämdhet eller smärta. I sådana fall är det viktigt att dokumentera detta för att patienten ska kunna få rätt hjälp i den fortsatta behandlingen. Den yrkeskategori som konstaterar att patienten blivit utsatt för våld, även om händelsen ligger långt tillbaka i tiden bör dokumentera detta i sin journalanteckning.

  Sökord Våldsutsatthet i patientjournal

  Ett dokumentatationsstöd med sökord våldutsatthet är infört i journalen inom hälso- och sjukvårdsområdet.

  Genom att klicka sig vidare i få steg till relevant nivå, får man upp fem frågor som stöd för dokumentationen. Under sökordet finns utrymme för såväl fri text som inlagda frastexter. Sökorden och frågorna innebär i sig också möjlighet till uppföljning av såväl antalet fall som vidtagna åtgärder.

  Sökordet finns inte med i journal på nätet via 1177.

  Bolaget Folktandvården Sörmland AB har i sitt journalsystem infört ett dokumentionsstöd kring våldsutsatthet.

  Socialstyrelsens rekommenderade diagnos- och orsakskoder kring misshandel/våldsutsatthet; Kodning misshandel -orsak .

  Läkarundersökning och rättsmedicinsk undersökning

  Alla patienter där misshandel misstänks ska om möjligt genomgå en rättsmedicinsk undersökning och fotografering. I vårdrutinen beskrivs bl a konkreta och praktiska råd avseende den rättsmedicinska undersökningen och fotografering.

  Rättsintyg

  Rättsintyg utfärdas på begäran av polismyndighet eller åklagare. Rättsintyg utfärdas som huvudregel av läkare kontrakterad av Rättsmedicinalverket och med speciell kompetens.

  Vid särskilda skäl kan rättsintyg inhämtas från annan legitimerad läkare, se nedan exempel:

  • Sexualbrott – gynekologisk undersökning för spårsäkring krävs omedelbart, se guide för omhändertagande efter sexuella övergrepp
  • Brott mot barn – barnmedicinsk kompetens är önskvärd
  • Akuta situationer där vårdande insatser krävs omedelbart och där insatserna omöjliggör eller försvårar undersökning i efterhand.
  • Särskild specialistkunskap i övrigt krävs, t.ex. tandläkare eller ögonläkare
  • Ingen läkare inom Rättsmedicinalverket eller läkare med avtal med verket finns tillgänglig och undersökning/rättsintyg kan omöjligt avvakta

  Sekretess

  Enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) 25 kap för regionen och Patientsäkerhetslagen (2010:659) 6 kap 12 § för privat verksamhet har man som huvudregel inte rätt att röja uppgifter om en enskild persons hälsotillstånd eller personliga förhållanden. All personal har tystnadsplikt men patienten/brukaren kan ge sitt tillstånd att sekretessen får brytas.

  När det gäller en polisanmälan angående våldsutsatthet är det optimala att den våldsutsatta själv anmäler och kan i denna situation behöva stöd.

  Vid några tillfällen ska eller kan sekretessen brytas. Hälso- och sjukvårdspersonal ska anmäla enligt 14 kap § 1 SoL till sociala myndigheterna när barn 0-18 år far illa eller misstänks fara illa.

  Sekretessgenombrott

  Betyder att sekretessen kan brytas både för offret och för den misstänkta gärningsmannen. Det krävs att brottet har ett minimistraff på ett års fängelse, som exempelvis vid våldtäkt eller grov misshandel. För försök att begå brott gäller ett minimistraff på två års fängelse. Hälso- och sjukvårdspersonalen har en möjlighet att anmäla ett brott i de situationer där de får kännedom om att patienten har utsatts för grovt brott men patienten själv vill inte anmäla till polisen.

  Beslut om sekretessgenombrott

  Ska fattas i samråd på arbetsplatsen och i dialog med överordnad/bakjour. Om tveksamhet finns om misstänkt gärning rubriceras som grövre brott - minst ett års fängelse - kan personalen rådgöra med polis eller åklagare i avidentifierad form innan ställning tas till om förutsättningarna för sekretessgenombrott föreligger eller inte.

  NCK kunskapsbank Sekretess inom hälso- och sjukvården

• Läkarundersökning - Rättsmedicinsk undersökning

  Läkarundersökning - Rättsmedicinsk undersökning

  Alla patienter där misshandel misstänks ska om möjligt genomgå en rättsmedicinsk undersökning och fotografering. 

  I vårdrutin beskrivs bl a konkreta och praktiska råd avseende den rättsmedicinska undersökningen och fotografering. Läkarundersökning ska ligga till grund för en medicinsk bedömning av skadorna samt säkra bevis och tjäna som underlag för utfärdande av rättsintyg. Undersökningen ska vara noggrann och hela kroppen ska undersökas och alla skador ska dokumenteras. Graden av fysisk och psykisk skada samt behovet av behandling ska bedömas.

  Följande ska beskrivas:

  • typ av skada – till exempel blåmärke, rivmärke, skärsår
  • skadans storlek, form och färg
  • lokalisation – använd kroppsmall
  • fotografera med digitalkamera, använd måttband som appliceras invid skadan. Ta en översiktsbild samt närbilder. Ange höger eller vänster och kroppsdel.

  Ny dokumentation kan behöva göras senare då blåmärken framträder tydligare efter någon till några dagar.

  Spårsäkring

  Topsprov för DNA-analys kan tas med en bomullspinne fuktad med NaCllösning från besudlingar – till exempel blod, saliv. Ange lokal.

  Spårsäkringssats - NCK kunskapsbank spårsäkring vid sexuella övergrepp

  Spårsäkringssats efter sexuella övergrepp är ett färdigförpackat set för undersökning av både kvinnor, män och barn.  Den bör alltid användas, oavsett om polisanmälan är gjord eller inte. Spårsäkringssatsen ska finnas tillgänglig på alla polisstationer, sjukhus och vårdcentraler och innehåller allt material (tops, provrör, tejpfolier med mera) som krävs för att göra en komplett spårsäkring. Genom att följa anvisningarna i guiden kan alla läkare som möter en patient som utsatts för ett sexuellt övergrepp ställa rätt frågor, ta rätt prover och svara för att prover och dokument hanteras rättssäkert. Tänk på att det är patienten själv som bestämmer om en undersökning ska göras och i vilken omfattning.

  Vårdrutin

  • Vårdrutin Rättsmedicinsk undersökning och rättsintyg
  • Omhändertagandet efter ett sexuellt övergrepp

• Samverka och hänvisa

  Samverka och hänvisa

  Samverkan med andra myndigheter och ideella organisationer är angeläget för att den våldsutsatta ska få rätt stöd och skydd. Den patientnära verksamheten ska samverka externt med berörda verksamheter, myndigheter och organisationer för att skapa förutsättningar för att samordna de olika aktörernas åtgärder och insatser. Samverkan/samarbete ska både ske inom regionens verksamheter och med externa aktörer.

  Samhällets ansvar

  Det är samhällets ansvar att stödja och hjälpa de barn, kvinnor och män som lever med våld i nära relationer. Myndigheterna har olika ansvarsområden och ska på olika sätt hjälpa den som är utsatt för våld, den som bevittnar våld eller den som utsätter någon för våld.

  En god samverkan mellan berörda myndigheter och frivilliga organisationer är en nyckelfråga för att den våldsutsatta i nära relationer ska få det stöd och den hjälp hon/han behöver. Samverkan på individnivå ska alltid ske med samtycke från den våldsutsatta.

  Den patientnära verksamhetens externa samverkanspartner

  De berörda aktörerna som den patientnära verksamheten samverkar med och hänvisar till är kommunernas socialtjänst, polis- och åklagarmyndigheten samt ideella organisationer som kvinno- och brottsofferjourer. 

  Lokal och regional samverkan idag

  Samverkan kring våld i nära relationer sker idag både på en lokal och på en regional nivå i länet.

  På regional nivå finns samverkansorganet Länssamverkan mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer.

  På lokal nivå förekommer samarbete kring mäns våld mot kvinnor, med medverkan från Region Sörmland, i STOPP/Barnahus, Eskilstuna/Strängnäs, i realtionsvåldsteamet i Katrineholm/Vingåker,samt samverkansgruppen i Nyköping/Oxelösund/Trosa/Gnesta/Flen. I grupperna ingår representanter utöver kommun och region, från polis- och åklagarmyndigheten samt i vissa grupper kvinno- och brottsofferjouren.

  Kommunernas socialtjänst

  Socialtjänstens uppdrag

  Kommunens socialnämnd har det yttersta ansvaret för att alla som vistas i kommunen får den hjälp och det stöd som de behöver. Detta ansvar regleras i socialtjänstlagen. Socialtjänsten har en skyldighet att hjälpa och stödja personer utsatta för våld. De har också ett ansvar för att barn som sett och hört våld får hjälp och stöd.

  Samtliga kommuner i länet har övergripande handlingsplaner kring våld i nära relationer/kvinnofrid.

  Exempel på insatser

  Exempel på insatser i syfte att stödja och hjälpa personer utsatta för våld och barn som bevittnat våld är ekonomiskt bistånd, hjälp med tillfälligt boende, rådgivande och stödjande samtal, förordnande av kontaktperson, förmedling av kontakter med myndigheter och frivilligorganisationer, hjälp med att söka efter ny bostad, kontakter med polismyndigheter och övriga rättsväsendet vid polisanmälan.

  Samtliga kommuner i länet erbjuder stöd- och hjälpinsatser till personer utsatt för våld och barn som bevittnat våld. Kommunens socialtjänst kan nås på icke kontorstid via socialjour i de större kommunerna alternativt social beredskap.

  I vissa kommuner i länet erbjuds våldsutövaren via mansmottagningar råd, stöd och behandling.

  Polis- och åklagarmyndigheten

  Polisens uppdrag

  Polisen ska förebygga, upptäcka och beivra våldsbrott i nära relationer. De ska skydda hotade och deras närstående från nya brott. Våld i nära relationer faller under allmänt åtal vilket innebär att om brottet kommit till polisens kännedom ska utredning inledas oberoende om den våldsutsatta polisanmäler eller ej. Den våldsutsattas egen polisanmälan och samarbete ger bättre kvalitet på polisens utredning.

   Polisen - Brott i nära relationer

  Brottsofferstöd

  På polisen i Sörmland finns brottsoffersamordnare vid Brottsoffer- och personsäkerhetsroteln som ansvarar för kvalificerat brottsofferstöd och skyddsåtgärder.

  Åklagarmyndighetens uppdrag

  Åklagaren har tre huvuduppgifter, att leda polisens brottsutredning, att fatta beslut om åtal ska väckas samt att föra talan i domstol. Åklagare fattar också beslut om besöksförbud.

  Riskbedömningsinstrument SARA , FREDA och PATRIARK

  Polisen använder riskbedömningsinstrument SARA, Spousal Assault Risk Assessment Guide, vid bedömning av risk för framtida partnervåld. Ett annat riskbedömningsinstrument, FREDA, används inom socialtjänsten. PATRIARK används vid hedersrelaterat våld och förtryck.

  Ideella organisationer som kvinno- och brottsofferjourer

  Kvinnojouren

  Kvinnojouren är en religiöst och politiskt obunden ideell organisation. Kvinnojouren arbetar för att kvinnor och barn som blivit utsatta för våld, hot och övergrepp ska få stöd och hjälp. De erbjuder stödsamtal och skyddat boende samt hjälp att förmedla kontakt till exempelvis socialtjänst och polis. All rådgivning är gratis och den våldsutsatta kan vara anonym. Tillgång till kvinnojour finns i samtliga kommuner i länet,se kommunlistor för detaljer.

  Unizon kvinnojourer 

  Brottsofferjouren

  Brottsofferjouren erbjuder stöd och hjälp till den som utsatts för brott i form av t ex samtal, information om hur en polisanmälan går till, stöd vid rättegång. Brottsofferjoursverksamhet bedrivs i samtliga kommuner i länet.

  Brottsofferjourer Sörmland

  Övriga samverkansarenor i Sörmland

  Övriga samverkansarenor där Region Sörmland ingår och där våld i nära relationer är ett område att samarbeta omkring:

  Barnahus

  Barnahus som är en samverkansarena för polis, åklagare, kommunerna och regionen finns i Nyköping och Eskilstuna. Barn under 18 år som utsatts för våldsbrott, sexualbrott eller andra allvarliga brott ska få möjlighet till medicinsk, psykosocial och juridisk hjälp.

  Syftet med verksamheten Barnahus är att i en trygg, barnvänlig miljö låta barn som misstänks vara utsatta för övergrepp vara i centrum för utredningsprocessen. Barnet ska slippa slussas runt mellan olika myndigheter och inte behöva upprepa sin historia för flera personer.

  I Barnahus Nyköping deltar:

  • Kommuner: Nyköping, Katrineholm, Flen, Trosa, Oxelösund, Gnesta, Vingåker
  • Polismyndigheten i Södermanlands län
  • Region Sörmland, barnkliniken samt barn- och ungdomspsykiatri
  • Åklagarkammaren i Nyköping

  I Barnahus Eskilstuna deltar:

  • Kommuner: Eskilstuna, Strängnäs
  • Polismyndigheten i Södermanlands län
  • Region Sörmland, barnkliniken samt barn- och ungdomspsykiatri
  • Åklagarkammaren i Eskilstuna

  Ungdomsmottagningar

  Ungdomsmottagningen vänder sig till ungdomar mellan 13-23 år och där arbetar kuratorer, psykologer, sjuksköterskor/barnmorskor och läkare. På mottagningen erbjuds provtagning av sexuellt överförbara sjukdomar och preventivmedel. Informationsinsatser ges både på mottagningen och i skolor kring sexualitet, samlevnad och kroppen. Samtal erbjuds på ungdomsmottagningen om bl a relationer, identitet, abort, att bli förälder, sexuella kränkningar/övergrepp, nedstämdhet och ensamhet. Ungdomsmottagningar finns i samtliga av länets kommuner.

  Familjecentral

  Familjecentralen är en mötesplats där barnet står i centrum. Familjecentralen är öppen för blivande föräldrar och föräldrar med barn (0-12 år). Basen för en familjecentrals verksamhet är barnmorskemottagning, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst med inriktning mot förebyggande arbete. I de flesta kommunerna i länet finns det familjecentraler.

  SIP- Samordnad individuell plan

  SIP= Samordnad individuell plan, SIP, ska upprättas tillsammans med patient/brukare om det finns behov av insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård när samordning bör genomföras. SIP kan vara ett mycket bra verktyg för att kunna hjälpa den våldsutsatta på bästa sätt och samordna insatser från flera olika aktörer, både externt och internt. Samordnad individuell plan är lagstadgad sedan 2010 i både HSL (3 f §) och SoL (2 kap.)".

  Hemsjukvården

  En definition av våld mot äldre är den så kallade Toronto-deklarationen som 2002 antogs av WHO: Våld mot äldre är en enstaka eller upprepad handling, eller frånvaro av önskad/lämplig handling som utförs inom ett förhållande där det finns förväntan på förtroende och som förorsakar skada eller smärta hos en äldre person. Denna handling kan vara fysisk, psykologisk/känslomässig, finansiell eller helt enkelt återspegla avsiktlig eller oavsiktlig försummelse.

  Regionen har ansvar för läkarinsatser för patienter som vårdas i hemmet. Vården i hemmet utförs med stöd av kommunens personal inom särskilda boenden, hemtjänst och hemsjukvård. Den personal som arbetar i patientens hem får ofta en god insikt i patientens relationer med närstående.

  Verksamhetsanpassade rutiner inom berörda regionverksamheter bör utformas så att frågan om huruvida det förekommer våld i hemmet hos patienterna på korttids- ,särskilt och i ordinärt boende regelmässigt tas upp på de samverkansmöten som anordnas för att planera och följa upp vården för enskilda patienter.

  Ytterligare information se Socialstyrelsen, Våld mot äldre.

• Våldsförebyggande arbete

  Våldsförebyggande arbete

  Våldsförebyggande arbete kan bedrivas på flera olika sätt. Tanken är att åtgärderna ska förhindra att våld uppstår eller upprepas. Att öka kunskapsnivån och medvetenhet om våld i nära relationer i den patientnära verksamheten är viktigt för att kunna förebygga våld.

  Förebyggande insatser kan delas in i primärprevention och sekundärprevention:

  Primärprevention är insatser som vänder sig till befolkningen generellt för att våld inte ska uppstå. Detta handlar om aktivt jämställdhetsarbete och att förändra normen kring maskulinitet, makt och våld.

  Sekundärprevention är insatser som riktar sig till selektiva grupper med gemensamma behov eller problem för att förhindra våldsutövning och vidare utsatthet för våld.

  Exempel på detta är att:

  • Höja kunskapsnivån och medvetenheten hos personalen kring våld för att kunna identifiera patienter som är våldsutsatta eller utövar våld.
  • Identifiera patienter som är våldsutsatta genom att ställa frågan om erfarenhet av våldsutsatthet som en rutinfråga
  • Identifiera patienter som utövar/riskerar att utöva våld mot sig själva eller andra genom att även ställa frågor kring det.
  • Samverka med andra aktörer, t ex kommunen, polisen, kvinno- och brottsofferjouren som kan ge skydd, stöd för våldsutsatt och behandling för de som utövar våld.
  • Ge behandling för våldsutövande män/kvinnor
  • Ge behandling för barn och ungdomar som upplever våld i sin familj

  Identifiera riskgrupper och skapa aktiviteter som stödjer och motverkar riskbeteende

  Ett exempel är Barnavårdscentralens information till alla nyblivna föräldrar via broschyrer och samtal kring våldssituationer.

  Att ställa frågan om våldsutsatthet som en del av anamnesen rekommenderas som förebyggande insats;

  • Mödrahälsovården som har som målsättning att fråga alla kvinnor som skrivs in i verksamheten om våldsutsatthet.
  • Smärtrehabiliteringsmottagningarna som ställer frågan om våldsutsatthet i sin anamnesupptagning.
  • Vuxen och barn-ungdomspsykiatrin.

  Fördjupning

  Jämställdhetsmyndigheten-våldsförebyggande arbete

  NCK- våldsförebyggande arbete

• Riktlinjer

  Nationellt handlingsprogram

  Handlingsplanen är framtagen av Nationellt Centrum för kvinnofrid,(NCK) på uppdrag av regeringen. Syftet med uppdraget är att förbättra omhändertagandet av sexualbrottsoffer inom hälso- och sjukvården. Ett annat syfte är att utarbeta rutiner för hur provtagning och dokumentation ska genomföras för att rättsväsendets beslutsunderlag ska bli så fullständigt och ändamålsenligt som möjligt.

  Guiden för omhändertagande efter sexuella övergrepp riktar sig till vårdpersonal och innehåller checklistor och konkreta anvisningar för undersökning och spårsäkring. Spårsäkringssats efter sexuella övergrepp är ett färdigförpackat set för undersökning av både kvinnor, män och barn. Den bör alltid användas, oavsett om polisanmälan är gjord eller inte.

  Spårsäkringssatsen ska finnas tillgänglig på alla polisstationer och sjukhus och innehåller allt material (tops, provrör, tejpfolier med mera) som krävs för att göra en komplett spårsäkring. 

  • Nationellt handlingsprogram för hälso- och sjukvårdens omhändertagande av offer för sexuella övergrepp och Guide för omhändertagande efter sexuella övergrepp (nck.uu.se)

  Hälso- och sjukvårdens vårdrutin

  Syftet är alltid kunna utföra rättsmedicinsk undersökning och kunna utfärda rättsintyg. Rutinen beskriver: hur och vem som genomför rättsmedicinsk undersökning och praktiska råd om bilddokumentation.

  • Hälso- och sjukvårdens vårdrutin för Rättsmedicinsk undersökning och utfärdande av rättsintyg

  Region Sörmlands riktlinjer

  • Region Sörmlands riktlinje för anmälan om att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa eller misstänks fara illa

  Mer information

  • Socialstyrelsens kunskapsunderlag kring könsstympning

• Verksamhetsanpassade vårdrutiner

  Verksamhetsanpassade vårdrutiner

  Syftet med verksamhetsnära vårdrutiner är att personalen vet hur man ska agera när man identifierat en våldsutsatt person för att kunna ge optimalt stöd, behandling och information.

  Anpassade vårdrutiner tas fram utifrån de lokala och specifika förhållanden som gäller inom respektive verksamhet. De verksamheter som har vårdrutiner kan eventuellt behöva revidera befintliga vårdrutiner utifrån vårdprogrammets intentioner.

  I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer (HSLF-FS 2022:39) som trädde i kraft 1 nov 2022 har det införts ett nytt krav på vårdgivare att fastställa rutiner för när och hur personalen i dess verksamheter ska ställa frågor om våld för att kunna upptäcka våldsutsatta och barn som bevittnat våld som behöver vård.

  Förutsättningar inom den patientnära verksamheten är olika både utifrån uppdrag och geografin. Ansvaret för den våldsutsatta är dock detsamma:

  • gott bemötande
  • upptäcka och identifiera
  • adekvat medicinskt och psykosocialt omhändertagande
  • korrekt dokumentation/ rättsmedicinsk undersökning
  • rättsintyg i vissa fall
  • samverka med andra berörda aktörer
  • anmälningsskyldighet till socialtjänsten när barn misstänks fara eller far illa.
  • efter samtycke hjälpa den vuxna våldsutsatta att få kontakt med socialtjänsten.

  Vårdprogrammet ger en vägledning via konkreta verktyg, tips och idéer till de områden som är den patientnära verksamhetens ansvar. Exempelvis kan det konkreta verktyget "att möta den våldsutsatta" vara en lämplig utgångspunkt för den verksamhetsanpassade vårdrutinen.

  Exempel på vad som kan ingå i vårdrutinen

  • Hur och till vilka ställs frågan om våldsutsatthet - rutinmässigt eller på indikation.
  • Om våldsutsatthet konstateras, hur och av vem säkerställs omhändertagande, i akuta och icke-akuta situationer:

  1. Medicinskt; läkarundersökning/dokumentation skador/rättsmedicinsk undersökning
  2. Psykosocialt; rutiner vem ger våldsutsatt psykosocialt stöd akut/icke-akut och säkerställer erbjudande om uppföljande samtal alt. remiss annan behandlande enhet

  • Vilka andra resurser internt i regionen och externt som kommunen, polisen, kvinno-/brottsofferjour finns att hänvisa till/samverka med. OBS att vi är skyldiga att hjälpa en våldsutsatt vuxen person att få kontakt med socialtjänsten om denne samtycker till det.
  • Rutiner för att ställa frågan om minderåriga barn finns i familjen.
  • Rutiner med polis- åklagarmyndigheten kring begäran om rättsintyg, läkarundersökning/rättsmedicinsk undersökning, tillvägagångsätt, vilket innehåll efterfrågas, med mera.
  • Information om spårsäkringssats, var den finns, var prover ska förvaras
  • Rutin för anmälningsskyldigheten när barn misstänks fara eller far illa
  • Hur dokumentationen sker
  • Säkerställa baskunskap om Våld i Nära relationer till medarbetare och nya medarbetare

  Baskunskap om våld i nära relationer- e-learnbaserad utbildning

  Med vårdprogrammet som bas har en grundläggande utbildning om våld i nära relationer tagits fram.

  Alla medarbetare i den patientnära verksamheten rekommenderas att genomgå denna utbildning.

  Innehållet i utbildningen omfattar fakta om våld i nära relationer, en beskrivning av vårdens uppdrag- och ansvarsområden samt Hur du kan få stöd i detta arbete.

  I utbildningen ingår 7 scenarier där vården möter våldsutsatta personer och personer som kan vara eller är i riskzon för att bli våldsutsatta. Scenarierna kan användas som ett diskussionsunderlag på din arbetsplats kring hur ni ska agera.

  Utbildningen är e-learnbaserad och nås via Kompetensportalens webbsida