MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus)
MRSA är enligt smittskyddslagen en allmänfarlig, anmälningspliktig och smittspårningspliktig sjukdom.
MRSA är en förkortning av meticillinresistenta Staphylococcus aureus och innebär resistens mot betalaktamantibiotika (penicilliner, cefalosporiner och karbapenemer). MRSA är en hudbakterie som kan orsaka infektioner i hud och mjukdelar, exempelvis impetigo eller bölder, men även sepsis och andra invasiva infektioner. Många av de som blir smittade får inte någon infektion utan blir endast bärare av MRSA, vilket inte ger några symtom.
Behandlande läkares ansvar
- Ge patienten information om MRSA, inklusive hur det smittar – se smittskyddsblad för läkare.
- Förhållningsregler.
- Smittskyddsanmälan.
- Markera bärarskapet under Smitta i Uppmärksamhetssymbolen i patientens journal.
- Kontakta Vårdhygien vid nyupptäckt fall av MRSA inom vård och omsorg, för stöd i beslut om vårdhygieniska rutiner och smittspårning.
- Vid pågående infektion bör lämplig behandling och handläggning i det akuta skedet diskuteras med infektionsläkare. De flesta patienter är endast koloniserade och ska inte behandlas.
- Remittera nyupptäckta fall till infektionskliniken som ansvarar för uppföljning av MRSA-bärarskapet inkl. fördjupad smittspårning, kontrollodlingar, ev. eradikeringsbehandling och i aktuella fall avskrivning av MRSA-bärarskap.
Mer om MRSA
Relaterade länkar
- Sjukdomsinformation om meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) (Folkhälsomyndigheten)
- Meticillinresistenta gula stafylokocker (MRSA) – sjukdomsstatistik (Folkhälsomyndigheten)
- Anmälningspliktiga sjukdomar (Folkhälsomyndigheten)
- Falldefinitioner vid anmälan enligt smittskyddslagen (Folkhälsomyndigheten)
- MRSA – Motståndskraftiga gula stafylokocker (1177)
- Multiresistenta bakterier (MRB) och svamp
