Basala hygienrutiner FAQ

Personer som inte är i direkt patientnära vård, men som befinner sig i vårdverksamheten i ett administrativt syfte, bör följa regler för klädsel och handhygien likt övrig personal. Detta då man rör sig i vårdmiljö där smittämnen förekommer. Klädsel och god följsamhet till övriga hygienrutiner har dessutom ett stort signalvärde för både personal och patienter som befinner sig i lokalerna.

Reglerna för basala hygienrutiner gäller även för städpersonal och personal som arbetar i vårdnära service (VNS) i samband med arbete i tvätt- och materialförråd på vårdenhet.

• Händerna ska desinfekteras med handdesinfektionsmedel före och efter patientkontakt, före rent arbete och efter orent arbete samt före och efter användning av handskar.
• När händerna är synligt förorenade eller kan antas vara smutsiga ska de tvättas med tvål och vatten.
• Vid vård av patient med konstaterad eller misstänkt magsjuka ska händerna tvättas med tvål och vatten och vara torra innan handdesinfektion.
• Underarmar och händer ska hållas fria från armbandsur, smycken, bandage, förband, stödskenor eller motsvarande.
• Handkräm ska användas vid behov för att förebygga torra och nariga händer. Skadad hudbarriär medför ökad risk för smittspridning.

Sår på händerna medför ökad risk för smittspridning – både till patienter men också till den vårdpersonal som har skadad hud.
Man ska inte arbeta i patientnära vård vid handeksem, infekterade sår, färska och djupa sår på händerna, nagelbandsinfektioner eller dylikt. Vid hudproblem som engagerar händerna tag kontakt med din chef som bedömer vilka åtgärder som ska vidtas. Företagshälsovården bör kontaktas vid behov.

Det är inte tillåtet att ha tejp, plåster eller förband på händer och underarmar. För att det ska vara möjligt att genomföra korrekt handhygien måste händer och underarmar vara fria från främmande material.

För att det ska vara möjligt att genomföra korrekt handhygien måste händer och underarmar vara fria från främmande material, d.v.s. armbandsur, smycken, bandage, stödskenor eller motsvarande. Naglarna ska vara korta och fria från konstgjort material.

Man får inte ha klocka på armen. Det ska finnas klocka med sekundvisare på vårdrum där det behövs.

Örhängen och andra smycken i piercade hål kan bäras om de inte hänger ner i arbetsfältet. Vissa verksamheter kan ha speciella regler om smycken inkl. piercing. Ofta handlar det då om andra skäl än hygienaspekter. Ur en vårdhygienisk synpunkt finns inget förbud mot att arbeta i patientnära vård med en välläkt piercing oavsett var den sitter. Det finns därför inget generellt förbud mot piercing.
En välläkt piercing utgör inte någon smittrisk förutsatt att personen är noga med sin handhygien. En oläkt eller infekterad piercing kan utgöra en risk både för den som bär en piercing och för patienterna. Vid infektioner i anslutning till piercing måste individuell bedömning göras i varje enskilt fall. Kontakta din chef för diskussion.

Ja, om halsbandet inte hänger ner i arbetsfältet. Vissa verksamheter kan ha speciella regler om smycken. Ofta handlar det då om andra skäl än hygienaspekter.

Stödstrumpa på arm eller hand- och armskena får inte användas i patientnära vård. För att det ska vara möjligt att genomföra korrekt handhygien måste händer och underarmar vara fria från främmande material.

För att det ska vara möjligt att genomföra korrekt handhygien måste händer och underarmar vara fria från främmande material.

Det är inte tillåtet att ha tejp, plåster eller förband på händer och underarmar. För att det ska vara möjligt att genomföra korrekt handhygien måste händer och underarmar vara fria från främmande material.

Händerna ska desinfekteras med alkoholbaserat handdesinfektionsmedel före och efter varje vård- och omsorgsmoment. För att det ska vara möjligt att genomföra korrekt handhygien måste händer och underarmar vara fria från främmande material. Naglarna ska vara korta och fria från konstgjort material. Nagellack och nagelsmycken är att betrakta som konstgjort material. Lacket utgör en risk för ansamling av smuts och mikroorganismer i de sprickor och flagor som uppstår i samband med mekanisk slitning och åverkan av handdesinfektionsmedel. Inte heller ofärgat nagellack är därför tillåtet vid patientnära vårdarbete.

Händerna ska desinfekteras med alkoholbaserat handdesinfektionsmedel före och efter varje vård- och omsorgsmoment. För att det ska vara möjligt att genomföra korrekt handhygien måste händer och underarmar vara fria från främmande material. Naglarna ska vara korta och fria från konstgjort material. Nagellack och nagelsmycken är att betrakta som konstgjort material. Vid användning av färgat nagellack är det omöjligt att bedöma om händer och naglar är synligt rena. Lacket utgör en risk för ansamling av smuts och mikroorganismer i de sprickor och flagor som uppstår i samband med mekanisk slitning och åverkan av handdesinfektionsmedel. Inte heller ofärgat nagellack är därför tillåtet vid patientnära vårdarbete.

• Arbetsdräkt tillhandahålls av arbetsgivaren och får endast användas i arbetet.
• Arbetsklädernas ärmar ska vara så korta att de slutar ovanför armbågen.
• De ska bytas dagligen eller oftare vid behov, t.ex. då de blivit våta eller synligt förorenade.

Arbetsdräkten ska vara kortärmad vid patientnära vårdarbete för att möjliggöra en korrekt handdesinfektion samt minska risken för smittspridning via kläder. Långärmad arbetsdräkt, till exempel läkarrock eller kofta/jacka, får inte användas i samband med patientnära vårdarbete. Långa ärmar som kavlas upp kan glida ner. Det är därför inte tillåtet att bära ett långärmat plagg med uppkavlade ärmar under arbetskläderna.

• Långärmad arbetsdräkt, till exempel läkarrock eller kofta/jacka, får inte användas i samband med patientnära vårdarbete.
• Värmande väst får inte heller användas vid patientnära vårdarbete även om den är kortärmad.
• Långärmade plagg förhindrar möjligheten till korrekt handhygien. Därför ska arbetskläderna vara kortärmade.
• Textila material förorenas snabbt och långa ärmar medför stor risk för att dessa förorenas i samband med vård- eller omsorgsmoment.
• Långa ärmar som kavlas upp kan glida ner. Det är därför inte tillåtet att bära ett långärmat plagg med uppkavlade ärmar under arbetskläderna.
• Vid administrativt arbete kan man använda långärmade kläder, kofta eller väst, men dessa måste tas av i samband med patientnära vård.

Det är inte tillåtet att kombinera arbetskläder med privata kläder. Undantag är underkläder, strumpor, huvudduk och kortärmad ren tröja under arbetsdräkten.

Arbetsdräkt får normalt endast bäras i arbetet. Om arbetet bedrivs på flera platser, får arbetskläderna även bäras vid färd mellan de olika platserna. Vid undantag ska detta finnas dokumenterat i verksamhetens rutiner.

Vid patientnära arbete utanför vårdinrättning, till exempel vid hembesök, ska arbetsdräkt anpassad till verksamheten användas.

Ur vårdhygienisk synpunkt finns inget krav på att bära strumpor i skorna vid arbete i patientnära vård. Inom vissa verksamheter kan det vara olämpligt att vara barfota i skorna. Verksamhetschefen kan besluta att strumpor ska bäras i skorna i den egna verksamheten.

Arbetskläder ska läggas i avsedd tvättsäck. Därefter tvättas kläderna i en kvalitetssäkrad process. Lagring av tvätt – både ren och smutsig – medför att tillgången på rena kläder i verksamheterna blir begränsad och ska undvikas genom att smutsig tvätt returneras snarast efter användning. Smutsig tvätt ska förvaras åtskild från ren tvätt. Det är inte tillåtet att ta hem arbetskläder för tvätt.

Håret får vara hur långt som helst under förutsättning att det sätts upp eller täcks vid vårdarbete så det inte hänger ner eller stör i arbetsfältet. Håret får inte förhindra att skyddsutrustning används på ett korrekt sätt t.ex. genom att ett andningsskydd inte sluter tätt.

På vissa arbetsplatser såsom storkök, operationsavdelning och sterilcentral krävs hårskydd.

Ja, men under förutsättning att det kan sättas upp eller täckas vid vårdarbete så det inte hänger ner eller stör i arbetsfältet. Skägg får inte heller förhindra att skyddsutrustning används på ett korrekt sätt till exempel genom att ett andningsskydd inte sluter tätt.

• Ur vårdhygienisk synpunkt jämställs korrekt bruk av huvudduk i princip med hår.
• Om huvudduk används ska den fästas så den inte faller ner. Nerhängande delar ska vara instoppade under arbetsdräkten.
• Den ska bytas dagligen samt tvättas i 60°.
• Privat huvudduk får användas men finns även upphandlad om man så önskar.
• Huvudduk får inte förhindra att skyddsutrustning används på ett korrekt sätt till exempel genom att ett andningsskydd inte sluter tätt.

• Skyddshandskar ska användas om händerna riskerar att komma i kontakt med kroppsvätskor.
• Handskar som används i vård ska vara för engångsbruk och ska bytas mellan varje vårdmoment.
• Om arbetskläderna riskerar att komma i kontakt med kroppsvätskor eller annat biologiskt material under ett vårdmoment, ska plastförkläde, eller motsvarande skyddskläder användas utanpå arbetskläderna.
• Om skyddskläder används vid vård av flera personer efter varandra, ska de bytas mellan varje person.
• Munskydd ska inte användas rutinmässigt.
• Ett skydd för ansiktet kan ibland vara aktuellt om det finns risk för stänk mot ansiktet. I första hand ska man använda visir.
   - Vid användning av munskydd kan till och med risken för smitta öka då man ofta behöver rätta till munskyddet manuellt. Man riskerar då att peta in smittämnen i mun, ögon eller näsa via fingrar och munskydd.

Andra rutiner kan förekomma t. ex.  vid Covid-19

Plastförkläde ska användas när man kommer i direkt kroppskontakt, eller riskerar att komma i kontakt med kontaminerat/nedsmutsat material, så arbetsdräkten blir kontaminerad. T.ex. vid hjälp med hygien, hjälp vid toalettbesök, bäddning av säng, såromläggning och undersökning av patient i säng.

Engångsplastförklädet är vätsketätt och eftersom det bara används en gång vet man att det alltid är rent.

Plastförklädet blir kontaminerat med smittämnen i samband med vårdmomentet. Om man går ut i korridoren för att hämta material riskerar man att kontaminera korridor, skåp och förråd.
Undantag från denna regel är:
- när man går till sköljrummet med smutsigt gods som bäcken och tvättfat,
- vid vissa situationer när patient rehabiliteras i korridor och direkt kroppskontakt är nödvändig,
- vid transport av svårt sjuk patient som behöver vård under transport till annan enhet eller undersökning och då man i den situationen riskerar att ha direkt kroppskontakt med patient och säng.

Man riskerar att kontaminera handskar som ligger i paketet. Handsken riskerar att kontamineras innan man har satt den på handen. Om det går hål på handsken och händerna inte är desinfekterade finns risk att bakterier läcker ut.

Man ska aldrig, rutinmässigt ha handskar på sig när man drar en patientsäng eller brits i korridor.

Man ska använda plastförkläde och handskar enligt de riktlinjer som finns även hos patienter med någon konstaterad smitta, det vill säga handskar vid risk för kontakt med kroppsvätska och plastförkläde vid risk för kontaminering av arbetsdräkt.

• Munskydd ska inte användas rutinmässigt.
• Ett skydd för ansiktet kan ibland vara aktuellt om det finns risk för stänk mot ansiktet.
- Vid användning av munskydd kan till och med risken för smitta öka då man ofta behöver rätta till munskyddet manuellt. Man riskerar då att peta in smittämnen i mun, ögon eller näsa via fingrar och munskydd.
- I första hand ska man använda visir.

Stänkskydd som visir eller munskydd med visir/skyddsglasögon ska användas vid arbete då risk för stänk mot ansiktet föreligger, till exempel vid sugning av luftvägar, speciellt sugning av tracheostoma, eller manuell rengöring av instrument.

Det finns ingen gräns för smink gällande basala hygienrutiner.