Påssjuka (parotit)

Mer om Påssjuka

• Diagnostik

  PCR-analys på saliv rekommenderas som förstahandsmetod. Provet tas helst inom 3 dygn efter symtomdebut då koncentrationen av virus är högst tidigt i förloppet. Detekterbara nivåer kan finnas kvar upp till 8 dygn efter symtomdebut. Parotiskörtlarna kan försiktigt masseras innan provtagning för att öka känsligheten i salivprovet. I förekommande fall kan PCR-analys även användas på urin eller likvor.

  Antikroppspåvisning i serum är mest känslig 3-14 dagar efter symtomdebut. Upprepad serologi kan bli aktuell om provet tas innan 5 dygn från symtomdebut. Påvisning av IgM talar för aktuell infektion men falskt negativa resultat är vanliga, framförallt hos vaccinerade, så resultaten bör tolkas med försiktighet. Falskt positiva svar på grund av korsreaktivitet med bland annat EBV, parainfluensavirus 1-3, adenovirus och HHV6 förekommer. Serologiska tester kan inte skilja på vaccination eller faktisk infektion och IgG-serokonversion används inte rutinmässigt.

  Provtagningsanvisning

  > Parotitvirus (Karolinska Universitetslaboratoriet)

• Smittskyddsblad

  > Smittskyddsblad Påssjuka (Parotit) (Smittskyddsläkarföreningen), välj sjukdom Påssjuka (Parotit)

• Förhållningsregler

  Inga specifika förhållningsregler finns. Patienten är skyldig att vidta de åtgärder som krävs för att skydda andra mot smittrisk, i enlighet med den allmänna skyddsplikten i smittskyddslagen.

  Patienten bör under den smittsamma perioden (5 dygn efter symtomdebut):

  • undvika närkontakt med andra än de hushållskontakter som du redan träffat. Det innebär att du inte bör gå till arbetet, skolan eller delta i sociala- eller fritidsaktiviteter.
  • följa vissa hygienrutiner: Var noggrann med den egna handhygienen (tvätta händerna) samt hosta och nys i armvecket eller i näsduk. Du bör inte ha salivkontakt med andra, tex via glas och kyssar.

• Smittspårning

  Smittspårning ingår i behandlande läkares skyldighet och ska påbörjas snarast efter besked om positivt provsvar. Patienten är skyldig att medverka i smittspårning. Smittspårningen utförs i samarbete med Smittskydd/Vårdhygien Sörmland (tfn 016-10 35 85).

  Smittspårningen syftar till att:

  • Identifiera smittkälla samt identifiera exponerade personer som saknar immunitet mot påssjuka.
  • Även vaccinerade närkontakter informeras om att vara uppmärksamma på symtom då vaccinationsgenombrott förekommer. De uppmanas att stanna hemma om symptom på påssjuka uppkommer. Vid behov av vård kontakta vården via telefon alt. via 1177 innan besök om möjligt.

  Provtagning görs av nära kontakter med liknande symtom. Ovaccinerade i omgivningen kring ett sjukdomsfall ska erbjudas vaccination, se Vaccination nedan.

• Smittskyddsanmälan

  Kontakta smittskydd redan vid misstanke om påssjuka. Klinisk anmälan ska göras i Sminet senast dagen efter diagnos.

  Ange vaccinationsstatus, insjukningsdatum och eventuellt smittland. Ange även om det finns misstänkta fall eller exponerade personer i omgivningen.

• Kostnadsfrihet

  Påssjuka omfattas inte av kostnadsfrihet, då det inte är en allmänfarlig sjukdom.

• Vaccination

  Vaccin mot påssjuka är ett kombinationsvaccin (MPR) där det även ingår skydd mot röda hund och mässling. Vaccination mot påssjuka ingår i nationella barnvaccinationsprogrammet, se Vaccination av barn och ungdomar.

  Ovaccinerade närkontakter (>1 års ålder) kring ett sjukdomsfall rekommenderas vaccination med MPR-vaccin, även om det inte säkert påverkar risken att insjukna eller sjukdomsförloppet.

  Två doser är viktigt att få för att erhålla ett gott skydd mot påssjuka. Ovaccinerade barn (>1 år) som får en dos MPR-vaccin, behöver inte vaccineras igen på BVC vid 18 månaders ålder, utan kan ta sin andra dos som vanligt i årskurs 1-2.

  För vaccination i samband med exponering av påssjuka, se även Strategies for the Control and Investigation of Mumps Outbreaks (CDC).