Viral hemorragisk feber (VHF)

Virala hemorragiska febrar, exklusive denguefeber och sorkfeber, är enligt smittskyddslagen allmänfarliga, anmälningspliktiga och smittspårningspliktiga sjukdomar.

> För handläggning vid misstänkt VHF-infektion, se Ebolavirusinfektion

Viral hemorragisk feber (VHF) beskriver en sjukdomsbild med hög feber och blödningsmanifestationer. VHF orsakas av flera olika virus, bland annat Ebola, Marburg, Lassa, Krim-Kongo och Hanta. De har olika djur- eller insektsreservoarer i begränsade geografiska områden (framför allt i Afrika och Sydamerika) men kan ibland spridas till människa. De kan sedan spridas vidare mellan människor framför allt genom direkt och indirekt kontakt med blod och andra kroppsvätskor och det är hög risk för sjukvårdsrelaterad och lab-smitta om inte adekvata försiktighetsåtgärder vidtas.

Inkubationstiden varierar beroende på smittämne och är oftast 5–10 dagar men kan vara upp till 21 dagar. Feber och ospecifika influensaliknande symtom, till exempel huvudvärk, muskelvärk, halsont, konjunktivit, utslag, diarré, kräkningar och hosta är vanliga initialt. Först senare utvecklas blödningar, till exempel från magtarmkanalen, hud och slemhinnor och multiorgansvikt.

Specifik behandling saknas ofta (med undantag för Lassa och Krim-Kongo, som kan behandlas med ribavirin) och dödligheten kan vara hög.

Uppdaterat: 4 maj 2023
2BTX