Vaccination mot influensa

Mer om influensavaccination

• Riskgrupper som rekommenderas årlig vaccination mot säsongsinfluensa

  De personer som har en ökad risk för allvarlig sjukdom och död om de får influensa (se nedan), bör vaccinera sig mot säsongsinfluensa varje år.

  • Alla personer som är 65 år och äldre (fyller 65 år innevarande år).
  • Alla gravida (oavsett ålder) efter graviditetsvecka 12. För de gravida som har en ytterligare riskfaktor kan vaccination ske även före graviditetsvecka 13.
    > Vaccination av gravida
  • Alla personer från 6 månader med följande sjukdomar, diagnoser eller tillstånd: 
  • Hjärt- och kärlsjukdom inklusive stroke (hypertoni som enda diagnos ingår inte).
  • Kronisk lungsjukdom såsom kol eller svår instabil astma.
  • Diabetes mellitus typ 1 och 2.
  • Leversvikt.
  • Njursvikt.
  • Immunsuppression på grund av organtransplantation, blodcancersjukdomareller annan immunhämmande behandling, sjukdom eller tillstånd, till exempel Downs syndrom.
  • Sjukdomar eller tillstånd som leder till nedsatt lungfunktion eller försämradhostkraft och sekretstagnation, till exempel extrem fetma, neuromuskulärasjukdomar eller en flerfunktionsnedsättning.
  • Annan sjukdom eller tillstånd med nedsatt allmäntillstånd, där en influensasjukdom riskerar ett allvarligt vårdförlopp. Exempel på sådana sjukdomar eller tillstånd kan vara demens, psykisk sjukdom eller skadligt alkohol- eller drogbruk, som orsakat en nedsatt kroppslig hälsa.

  För barn kan behovet av individuell bedömning vara av särskild betydelse, eftersom den fysiska hälsan vid olika sjukdomar och tillstånd kan variera.

  För alla personer i riskgrupp rekommenderas även profylax med antivirala läkemedel vid exposition för influensa och behandling med antivirala läkemedel vid influensasjukdom, enligt behandlingsrekommendationer från Läkemedelsverket. Influensavaccination ersätter inte profylax med antiviraler.

• Övriga grupper som rekommenderas årlig vaccination mot säsongsinfluensa

  • Hushållskontakter, både barn och vuxna, till personer med kraftigt nedsatt immunförsvar.
  • Personal inom vård och omsorg som arbetar nära patienter och omsorgstagare med ökad risk för allvarlig influensa, exempelvis på särskilda boenden för äldre (SÄBO), inom hemtjänst och sjukvården.

• Vaccin mot influensa säsongen 2025/2026

  De inaktiverade vaccin som används mot influensa i Sverige säsongen 2025-2026 är trivalenta, dvs innehåller två virusstammar av influensa A och en virusstam av influensa B:

  • Influensavirus A/Croatia/10136RV/2023 (H3N2)-liknande stam
  • Influensavirus A/Victoria/4897/2022 (H1N1)pdm09-liknande stam
  • Influensavirus B/Austria/1359417/2021 - liknande stam

  Följande vaccin mot influensa används i Sörmland säsongen 2025-2026:

  Fluarix

  > Fluarix (FASS Vårdpersonal)
  

  • Inaktiverat vaccin med standarddos antigenmängd.
  • Vaccinet är inte adjuvanterat och innehåller inte kvicksilver.
  • Ges till de flesta personer som erbjuds vaccin.
  • Godkänt från 6 månaders ålder.
  • En hel dos ges intramuskulärt oavsett ålder.
  • Ovaccinerade barn i åldern 6 månader - 8 år ges två doser inaktiverat vaccin med minst fyra veckors mellanrum.

  Fluad

  > Fluad (FASS Vårdpersonal)
  

  • Förstärkt vaccin för personer på särskilda boenden för äldre (SÄBO). Kan i andra hand även användas till personer med hemsjukvård så långt vaccinet räcker.
  • Godkänt från 50 års ålder.
  • Vaccinet innehåller adjuvansen MF59C.1 (MF59), som är utformad för att öka och bredda det antigenspecifika immunsvaret och öka immunsvarets varaktighet.

  Fluenz

  > Fluenz (FASS Vårdpersonal)

  • Vaccin som ges via nässprej och innehåller levande, försvagade virus (LAIV).
  • Vaccinet är godkänt att ges till barn i åldern 2-17 år.
  • Bör inte ges till barn med svår äggallergi, kraftig immunsuppression eller svårare obstruktiva besvär.
  • Tidigare ovaccinerade ges två doser med minst fyra veckors mellanrum.
  • Tidigare vaccinerade ges en dos.
  • En dos LAIV ges som en halv dos i vardera näsborre vid ett och samma tillfälle.

  Skyddseffekt

  Vaccination är det bästa skyddet mot svår influensasjukdom. Det tar ca två veckor innan bra skyddseffekt uppnås. Även den som vaccinerats kan få influensa, men då blir oftast symtomen mildare och risken för komplikationer lägre.

  Skyddet mot influensa beror bland annat på hur väl vaccinet överensstämmer med den stam som ger infektionen, hur lång tid som gått mellan vaccination och insjuknande, samt ålder och immunsvar hos den vaccinerade.

  Hos friska vuxna med bra immunsvar är skyddseffekten runt 60 procent, medan äldre svarar något sämre på vaccination.

  Skyddseffekten består cirka tre månader för att därefter succesivt avta under tre månader. Så länge influensan sprids i samhället finns det vinster att vaccinera riskgrupper, alltså ofta även efter jul/nyårshelgen.

  Biverkningar

  Allvarliga reaktioner vid en vaccination mot säsongsinfluensa är mycket ovanliga. De injicerade vaccinerna kan orsaka rodnad, svullnad och ömhet på injektionsstället under några dagar. Vanliga eller mycket vanliga biverkningar från det levande försvagade vaccinet är rinnsnuva, nästäppa, huvudvärk, muskelvärk och feber. Förstärkta vacciner kan ge något mer reaktioner än standarddosvaccinerna, såsom mer ömhet på injektionsstället, trötthet, huvudvärk eller muskelvärk.