Vaccination mot influensa

Mer om influensavaccination säsongen 2024-2025

• Riskgrupper som rekommenderas årlig vaccination mot säsongsinfluensa

  De personer som har en ökad risk för allvarlig sjukdom och död om de får influensa (se nedan), bör vaccinera sig mot säsongsinfluensa varje år.

  • Alla personer som är 65 år och äldre (fyller 65 år innevarande år).
  • Alla gravida (oavsett ålder) efter graviditetsvecka 12. För de gravida som har en ytterligare riskfaktor kan vaccination ske även före graviditetsvecka 13.
    > Vaccination av gravida
  • Alla personer från 6 månader med följande sjukdomar, diagnoser eller tillstånd: 
  • Hjärt- och kärlsjukdom inklusive stroke (hypertoni som enda diagnos ingår inte).
  • Kronisk lungsjukdom såsom kol eller svår instabil astma.
  • Diabetes mellitus typ 1 och 2.
  • Leversvikt.
  • Njursvikt.
  • Immunsuppression på grund av organtransplantation, blodcancersjukdomareller annan immunhämmande behandling, sjukdom eller tillstånd, till exempel Downs syndrom.
  • Sjukdomar eller tillstånd som leder till nedsatt lungfunktion eller försämradhostkraft och sekretstagnation, till exempel extrem fetma, neuromuskulärasjukdomar eller en flerfunktionsnedsättning.
  • Annan sjukdom eller tillstånd med nedsatt allmäntillstånd, där en influensasjukdom riskerar ett allvarligt vårdförlopp. Exempel på sådana sjukdomar eller tillstånd kan vara demens, psykisk sjukdom eller skadligt alkohol- eller drogbruk, som orsakat en nedsatt kroppslig hälsa.

  För barn kan behovet av individuell bedömning vara av särskild betydelse, eftersom den fysiska hälsan vid olika sjukdomar och tillstånd kan variera.

  För alla personer i riskgrupp rekommenderas även profylax med antivirala läkemedel vid exposition för influensa och behandling med antivirala läkemedel vid influensasjukdom, enligt behandlingsrekommendationer från Läkemedelsverket. Influensavaccination ersätter inte profylax med antiviraler.

• Övriga grupper som rekommenderas årlig vaccination mot säsongsinfluensa

  • Hushållskontakter, både barn och vuxna, till personer med kraftigt nedsatt immunförsvar.
  • Personal inom vård och omsorg som arbetar nära patienter och omsorgstagare med ökad risk för allvarlig influensa, exempelvis på särskilda boenden för äldre (SÄBO), inom hemtjänst och sjukvården.

• Vaccin mot influensa 2024/25

  De inaktiverade vaccin som används mot influensa i Sverige säsongen 2024-2025 är tetravalenta, dvs innehåller två virusstammar av influensa A och två virusstammar av influensa B:

  • Influensa A/Victoria/4897/2022 (H1N1)pdm09
  • Influensa A/Thailand/8/2022 (H3N2)
  • Influensa B/Austria/1359417/2021 (B/Victoria)
  • Influensa B/Phuket/3073/2013 (B/Yamagata)

  Levande vaccin innehåller inte längre B/Yamagata enligt WHO's riktlinjer.

  Följande vaccin mot influensa används i Sörmland säsongen 2024-2025:

  Influvac Tetra

  > Influvac Tetra (FASS Vårdpersonal)
  

  • Inaktiverat vaccin med standarddos antigenmängd.
  • Vaccinet är inte adjuvanterat och innehåller inte kvicksilver.
  • Ges till de flesta personer som erbjuds vaccin.
  • Godkänt från 6 månaders ålder.
  • En hel dos ges intramuskulärt oavsett ålder.
  • Ovaccinerade barn i åldern 6 månader - 8 år ges två doser inaktiverat vaccin med minst fyra veckors mellanrum.

  Efluelda Tetra

  > Efluelda Tetra (FASS Vårdpersonal)
  

  • Förstärkt (sk högdos) vaccin för personer på särskilda boenden för äldre (SÄBO). Kan i andra hand även användas till personer med hemsjukvård så långt vaccinet räcker.
  • Godkänt från 60 års ålder.
  • Vaccinet är ett inaktiverat äggodlat högdosvaccin utan adjuvans och innehåller fyra gånger så mycket antigen som det vanliga fyrvalenta influensavaccinet.

  Fluenz

  > Fluenz (FASS Vårdpersonal)

  • Vaccin som ges via nässprej och innehåller levande, försvagade virus (LAIV).
  • Innehåller 3 virusstammar (ej Infl B/Yamagata).
  • Vaccinet är godkänt att ges till barn i åldern 2-17 år.
  • Bör inte ges till barn med svår äggallergi, kraftig immunsuppression eller svårare obstruktiva besvär.
  • Tidigare ovaccinerade ges två doser med minst fyra veckors mellanrum.
  • Tidigare vaccinerade ges en dos.
  • En dos LAIV ges som en halv dos i vardera näsborre vid ett och samma tillfälle.

  Skyddseffekt

  Vaccination är det bästa skyddet mot svår influensasjukdom. Det tar ca två veckor innan bra skyddseffekt uppnås. Även den som vaccinerats kan få influensa, men då blir oftast symtomen mildare och risken för komplikationer lägre.

  Skyddet mot influensa beror bland annat på hur väl vaccinet överensstämmer med den stam som ger infektionen, hur lång tid som gått mellan vaccination och insjuknande, samt ålder och immunsvar hos den vaccinerade.

  Hos friska vuxna med bra immunsvar är skyddseffekten runt 60 procent, medan äldre svarar något sämre på vaccination.

  Skyddseffekten består cirka tre månader för att därefter succesivt avta under tre månader. Så länge influensan sprids i samhället finns det vinster att vaccinera riskgrupper, alltså ofta även efter jul/nyårshelgen.

  Biverkningar

  Allvarliga reaktioner vid en vaccination mot säsongsinfluensa är mycket ovanliga. De injicerade vaccinerna kan orsaka rodnad, svullnad och ömhet på injektionsstället under några dagar. Vanliga eller mycket vanliga biverkningar från det levande försvagade vaccinet är rinnsnuva, nästäppa, huvudvärk, muskelvärk och feber. Förstärkta vacciner kan ge något mer reaktioner än standarddosvaccinerna, såsom mer ömhet på injektionsstället, trötthet, huvudvärk eller muskelvärk.

• Kombination med andra vacciner

  Det går bra att ge influensavaccin (Influvac Tetra/Efluelda Tetra) samtidigt med covid-19-vaccin (Comirnaty) och pneumokockvaccin (Pneumovax). Vaccinerna ges på olika injektionsställen.

  Influvac Tetra kan i regel även ges samtidigt med de flesta andra vaccin.

  Om två adjuvanterade vaccin ska ges samtidigt, till exempel förstärkt influensavaccin (Efluelda Tetra) och proteinbaserat vaccin mot covid-19, ska de separeras med minst 7 dagar. Detta gäller även Efluelda Tetra tillsammans med konjugerat vaccin mot pneumokocker (Prevenar/Vaxnuvance), RS-vaccin (Abrysvo/Arexvy) eller vaccin mot bältros/vattkoppor (Zostavax/Shingrix/Varilrix/Varivax).

• Övriga medicinska frågeställningar

  Allergi och observationstid

  • Alla vaccinatörer ska ha nära tillgång till adrenalin och kunna hantera en anafylaktisk reaktion.
  • Det finns ingen generell rekommendation om observationstid efter vaccination såvida inte personen tidigare reagerat med allvarlig allergisk reaktion eller anafylaxi.
  • Personer med överkänslighet mot någon beståndsdel i vaccinet bör inte vaccineras (mycket ovanligt, bedöms individuellt av läkare).
  • Influensavaccin kan ges vid anamnes på äggallergi. Vid anamnes på anafylaxi efter intag av ägg bör dock vaccination ske på vårdinrättning med tillgång till anafylaxibehandling, till exempel vårdcentral och personen bör kvarstanna för observation i minst 30 minuter.
  • Personer som tidigare reagerat med svår allergisk reaktion, som krävt sjukhusvård, efter vaccination remitteras till infektionsmottagningen eller barnmottagningen för bedömning innan vaccination.
  • Personer som tidigare reagerat med svår allergisk reaktion, som krävt sjukhusvård, efter födoämnesintag eller av annan orsak rekommenderas 30 minuters observation efter vaccination.

  > Riktlinje för vaccination av vuxna vid anamnes på äggallergi (Svenska infektionsläkarföreningen)

  > Vaccination vid allergisk sjukdom (Barnläkarföreningen)

  Ökad blödningsbenägenhet

  Personer med ökad blödningsbenägenhet på grund av sjukdom eller medicinering (undantaget behandling med Trombyl®/acetylsalicylsyra 75 mg dagligen) kan vaccineras intramuskulärt som vanligt men att personen själv rekommenderas att trycka hårt över injektionsstället i 3 minuter efter vaccinationen.