Influensa

Mer oM influensa

• Diagnostik

  Provtagning för influensa och andra luftvägsvirus görs i första hand för att avgöra handläggning och eventuell behandling av individen. Inom vård och omsorg finns det också ofta ett värde av att identifiera vilket virus som orsakar en infektion, som stöd för de smittförebyggande åtgärderna. Vid influensa kan det vara aktuellt med profylax till exponerade kontakter, se nedan.

  Beslut om provtagning med PCR-analys av luftvägsvirus tas utifrån patientens symtom, epidemiologi (fler sjuka i omgivningen?) och säsong (pågående smittspridning i samhället?).

  Beslut om placering av vårdtagaren (t ex enkelrum), eventuell skyddsutrustning och andra vårdhygieniska åtgärder tas främst utifrån den kliniska misstanken om en smittsam luftvägsinfektion.

  Vid pågående smittspridning med flera redan bekräftade fall på en enhet kan man överväga att avstå provtagning om fler insjuknar med typiska symtom. Dessa personer hanteras i så fall på samma sätt som bekräftade fall.

  Provtagningsanvisning

  > Provtagningsanvisning SARS-CoV-2, Influensa A, Influensa B och RSV (Unilabs) 

  > Provtagningsanvisning SARS-CoV-2, Influensa A, Influensa B och RSV, akutprov (Unilabs)
  

• Behandling och profylax

  Tidigt insatt antiviral behandling minskar tiden med symtom, utsöndrad mängd virus och risken för komplikationer till influensasjukdom. Antiviral behandling mot influensa rekommenderas fr a till riskgrupper och beroende på sjukdomens svårighetsgrad. Behandling kan även användas som profylax till personer med hög risk för svår sjukdom (se nedan) efter nära kontakt med influensasjuk person för att minska risken att den exponerade blir sjuk.

  Antiviral behandling ska sättas in så tidigt som möjligt och har störst effekt om den påbörjas inom 48 timmar efter insjuknande. Hos personer med svår influensasjukdom eller kraftigt nedsatt immunförsvar kan behandling ha effekt även om den påbörjas senare. Hos patienter på SÄBO (särskilda boenden för äldre) vid konstaterat influensautbrott bör behandling ges i väntan på provsvar för att inte fördröja behandlingsstart. Även profylax ska påbörjas så snart som möjligt. Behandling och profylax ges oberoende av vaccinationsstatus. Antiviral behandling ersätter inte behovet av vaccination.

  Antiviral behandling vid misstänkt eller konstaterad influensa

  • Rekommenderas till personer i medicinsk riskgrupp, se nedan.
  • Rekommenderas till personer med influensasjukdom som kräver slutenvård eller orsakar kraftig allmänpåverkan.
  • Bör övervägas till personer som insjuknar med symtom förenliga med influensa under pågående slutenvård eller omsorg.
  • Kan övervägas till personer i nära kontakt (exempelvis hushållskontakter) med personer som tillhör medicinsk riskgrupp.

  Profylax efter nära kontakt med influensasjuk person

  • Rekommenderas till personer i medicinsk riskgrupp, se nedan.
  • Bör övervägas till samtliga personer som vårdas på enheter i slutenvård eller omsorg med pågående smittspridning.
  • Kan övervägas till personer i nära kontakt (exempelvis hushållskontakter) med personer som tillhör medicinsk riskgrupp.

  > Behandlingsrekommendation - Behandling och profylax vid influensa (Läkemedelsverket)

• Smittsamhetsbedömning

  Smittsamhet från en person med virusorsakad luftvägsinfektion kan föreligga redan
  innan symtomdebut och är som störst under perioden kring insjuknandet och ett par
  dagar framåt. Därefter kan smittsamheten variera i längd, bland annat beroende på
  personens immunförsvar och sjukdomens allvarlighetsgrad. Individuella
  bedömningar och anpassningar kan behöva göras.

  En person utan immunsuppression kan betraktas som smittfri när alla av följande kriterier är uppfyllda:

  • 5 dagar efter symtomdebut
  • feberfrihet i minst 24 timmar
  • klinisk förbättring.

  För en helt symtomfri person räknas tiden från provtagningsdatum.

  Smittsamhet kan beräknas ha upphört om patienten har fått antiviral
  behandling i minst tre dagar och varit stabilt förbättrad avseende influensasymtom
  under de senaste 24 timmarna.

  Vaccinationsstatus påverkar inte bedömningen om smittfrihet.

• Riskgrupper för svår influensa

  Personer som tillhör riskgrupperna löper större risk än andra att bli allvarligt sjuka i influensa och drabbas av följdsjukdomar, därför påverkar riskgruppstillhörigheten rekommendationer för både vaccination, antiviral behandling och profylax.

  • Personer över 65 år.
  • Gravida, framför allt i andra och tredje trimestern, samt nyförlösta upp till två veckor postpartum.
  • Vuxna och barn med följande sjukdomar eller tillstånd:
    • kronisk hjärt-kärlsjukdom inklusive stroke
    • kronisk lungsjukdom, såsom KOL och svår/instabil astma
    • andra tillstånd som leder till nedsatt lungfunktion eller försämrad hostkraft och sekretstagnation (till exempel extrem fetma, neuromuskulära sjukdomar eller en flerfunktionsnedsättning)
    • kronisk lever- eller njursvikt
    • diabetes mellitus typ 1 och 2
    • tillstånd som innebär kraftigt nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller behandling, inklusive personer med Downs syndrom
    • påtagligt nedsatt fysisk hälsa av andra skäl, som psykiatrisk sjukdom eller demenssjukdom och även skadligt alkoholbruk eller narkotikabruk
    • personer med skörhet som behöver hjälp med aktiviteter i dagliga livet av SÄBO, hemtjänst eller liknande stöd.

• Statistik

  > Statistik luftvägsvirus

• Vaccination

  > Vaccination mot influensa

• Vårdhygieniska riktlinjer

  Medicinsk rutin

  • Virusorsakade luftvägsinfektioner (covid-19, influensa och RS-virus) - vårdhygieniska riktlinjer (pdf)

  > Åtgärder mot smittspridning av virusorsakade luftvägsinfektioner inom vård och omsorg (Folkhälsomyndigheten)