Smittskyddsanmälan, smittskyddsblad och smittskyddslagen

Mer om smittskyddsanmälan, smittskyddsblad och smittskyddslagen

• Smittskyddsblad

  Smittskyddsbladen är utarbetade av Smittskyddsläkarföreningen och gäller nationellt. De är praktiska råd för epidemiologisk handläggning av de viktigaste sjukdomarna i smittskyddslagen. För varje diagnos finns ett läkarblad och ett patientblad.

  Läkarbladen innehåller information om sjukdomen, vilken information och vilka förhållningsregler som ska ges till patienten och hur smittspårning ska göras.

  Patientbladen innehåller information om sjukdomen samt förhållningsregler och hygienråd för att undvika smitta till andra.

  Många patientblad finns översatta till flera språk.

  Samtliga smittskyddsblad finns på Smittskyddsläkarföreningens webbsida.

  > Smittskyddsblad (Smittskyddsläkarföreningen)

• Anmälan enligt smittskyddslagen

  Anmälningspliktiga sjukdomar

  Vissa smittsamma sjukdomar är anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen. Anmälnings­skyldigheten gäller behandlande läkare, obducerande läkare, laboratorie­läkare och andra personer som är ansvariga för laboratorier, om de misstänker eller konstaterar ett sådant fall.

  Anmälningspliktiga sjukdomar delas in i allmänfarliga, samhällsfarliga och anmälningspliktiga utöver allmänfarliga. Vissa är också smittspårningspliktiga. Enligt smittskyddslagen ska fall av allmänfarliga och andra anmälnings­pliktiga sjukdomar anmälas utan dröjsmål, se separat avsnitt.

  För information om vilka sjukdomar som är anmälningspliktiga, smittspårningspliktiga, allmänfarliga och samhällsfarliga, se separata avsnitt nedan. En tabell finns även här:

  > Anmälningspliktiga sjukdomar (Folkhälsomyndigheten)

  Information om vilka sjukdomsfall eller provsvar som ska föranleda smittskyddsanmälan finns här:

  > Falldefinitioner vid anmälan enligt smittskyddslagen (Folkhälsomyndigheten)

• Klinisk smittskyddsanmälan

  Anmälan till smittskyddsläkaren avseende anmälningspliktig sjukdom

  Genom att läkare och laboratorier i Sverige anmäler fall av smittsamma sjukdomar till Sminet kan regionernas smittskyddsenheter och Folkhälsomyndigheten följa det epidemiologiska läget av olika sjukdomar både lokalt och nationellt. Det gör att utbrott kan upptäckas tidigt och att åtgärder kan vidtas.

  Anmälan görs i första hand elektroniskt via Sminet.

  Tips vid klinisk smittskyddsanmälan

  • Anmälan är diagnosspecifik med obligatoriska fält och ska innehålla epidemiologiska uppgifter
  • Rikskod (och inte fullständigt personnummer) används vid anmälan av klamydia, hiv, gonorré, syfilis (rikskod = årtal o fyra sista siffror i personnummer)
  • Typ av klinisk anmälan: Nytt fall? Kompletterande uppgifter?
  • Fyll i vaccinationsuppgifter där det efterfrågas
  • Ange smittväg
  • Resespecifika uppgifter – ange för nationell och internationell övervakning
  • Smittland är alltid viktigt
  • Förhållningsregler - markera vilka regler som ges till patienten
  • Fyll i anmälan så komplett som möjligt

   

• Paragrafanmälan

  Paragrafanmälan innebär en anmälan till smittskyddsläkaren avseende person eller patient som

  • av läkare misstänks bära på en allmänfarlig sjukdom, samtycker inte till undersökning eller provtagning (3 kap. 1 § SmL)
  • efter smittspårning inte kunnat identifieras eller kontaktas (3 kap. 5 § SmL)
  • i egenskap av uppgiven kontakt vid smittspårning har kallats till undersökning men inte inställt sig (3 kap. 6 § SmL)
  • inte följer givna förhållningsregler (4 kap. 4 § SmL) eller
  • inte följer erbjuden medicinsk behandling och detta medför smittrisk för andra (4 kap. 7 § SmL)
  • har en allmänfarlig sjukdom och inte informerat närstående, som löper påtaglig risk att smittas (4 kap. 8 § SmL).

  Paragrafanmälan utförs via Sminet.

• Anmälan om övertagande av behandlingsansvar

  När ansvaret för patienten överförs till en ny behandlande läkare, t ex när patienten remitteras till infektionskliniken för uppföljning, ska smittskyddsläkaren meddelas. Detta görs enklast av mottagande läkare via Sminet (Anmäla fall av smittsam sjukdom > Klinisk anmälan > Diagnos > Typ av klinisk anmälan > Övertag av behandlingsansvar).

  För nydiagnosticerade patienter som tidigare inte varit på infektionskliniken används lämpligen Typ av klinisk anmälan > Kompletterande uppgifter.

  För patienter som tidigare gått på infektionsklinik i annan region kan valet Övertag av behandlingsansvar användas. Observera att läkare även ska uppge att förhållningsregler givits på nytt.

  För övriga situationer, vid meddelande om provtagning hos en annan läkare än den som uppmanat till provtagning vid smittspårning och när Smittskyddsläkaren överlämnar smittspårningsansvaret till någon annan läkare eller hälso- och
  sjukvårdspersonal, används nedanstående blankett.

  Anmälan om byte av behandlande läkare med mera enligt smittskyddslagen (Folkhälsomyndigheten) (pdf)

  Observera att ovanstående blankett inte ska skickas över nätet utan ska skrivas ut och skickas per post till Smittskydd/Vårdhygien, Mälarsjukhuset, 631 88 Eskilstuna.

• Sminet

  Sminet är ett webbaserat system för elektronisk anmälan av smittsamma sjukdomar enligt Smittskyddslagen. Vården anmäler fall av smittsamma sjukdomar i Sminet. Systemet används också av smittskydds­enheterna för att handlägga konstaterade fall och andra smittskydds­ärenden och av Folkhälso­myndigheten för att följa sjukdoms­förekomsten.

  Inloggning i Sminet

  Inloggning görs med SITHS-kort/eTjänstekort i första hand.

  > Smittskyddsanmälan - Logga in i Sminet

  De vårdenheter utanför Region Sörmland som inte kan använda SITHS-kort kan vända sig till smittskyddsenheten för att få tillgång till ett gruppkonto.

  Smittskydd Sörmland: tfn 016-10 35 85, mail smittskydd@regionsormland.se.

  Om du inte kan logga in via SITHS-kort eller gruppinloggning eller om Sminet inte kan nås kan anmälan skickas in på papper. Observera att en anmälan på papper försenar anmälan och innebär extraarbete.

  > Smittskyddsanmälan utan inloggning (Sminet)

  > Om anmälan (Sminet)

  > Frågor och svar om Sminet (Sminet)

• Behandlande läkares ansvar

  Som behandlande läkare har du några skyldigheter när det gäller allmänfarliga eller andra anmälningspliktiga sjukdomar. Med behandlande läkare avses den som ställt diagnosen eller beställt ett prov som påvisar en sjukdom.

  Se även A-Ö om sjukdomar.

  1. Medicinskt omhändertagande

  Ge patienten information om sjukdomen, inklusive hur den smittar och vad patienten kan göra för att undvika att smitta andra.

  Stöd för vilken information som ska ges finns i smittskyddsblad för läkare.

  2. Förhållningsregler

  Vid allmänfarliga sjukdomar ges förhållningsregler om hur patienten ska leva för att undvika att smitta andra. Förhållningsregler ska ges muntligt och skriftligt och dokumenteras i patientens journal. Standardformulering som "Förhållningsregler ges enligt smittskyddsläkarnas smittskyddsblad" kan användas i journalen.

  Den behandlande läkaren skall besluta om individuellt utformade förhållningsregler i syfte att hindra smittspridning för den som bär på eller misstänks bära på en allmänfarlig sjukdom. Stöd för vilken information som ska ges finns i smittskyddsblad för patienter, som ofta finns översatta till flera olika språk.

  Förhållningsreglerna får endast avse

  1. inskränkningar som gäller arbete, skolgång eller deltagande i viss annan verksamhet,
  2. förbud mot att donera blod och organ,
  3. förbud mot att låna ut eller på annat sätt överlåta begagnade injektionsverktyg,
  4. skyldighet att informera vårdgivare och sådana som utför icke-medicinska ingrepp om smittbärarskap,
  5. skyldighet att informera sexualpartner om smittbärarskap,
  6. skyldighet att vid sexuella kontakter iaktta ett beteende som minimerar risken för smittspridning,
  7. skyldighet att iaktta särskilda hygienrutiner, eller
  8. skyldighet att hålla regelbunden kontakt med behandlande läkare.

  3. Smittspårning

  Hur tror patienten själv att hen kan ha smittats och kan det finnas fler som smittats? Beroende på vilken sjukdom det handlar om kan kontakter behöva provtas.

  Det är du som behandlande läkare som har ansvar för att smittspårning blir utförd, men uppgiften kan överlämnas till en smittspårare efter överenskommelse. Vissa sjukdomar smittspåras centralt i Region Sörmland, som sexuellt överförbara infektioner som smittspåras på Sektionen för smittspårning och blodsmittor, tuberkulos och multiresistenta bakterier som smittspåras på infektionskliniken.

  Stöd för smittspårning (t ex vilka frågor som ska ställas och om fler personer behöver provtas) finns i smittskyddsblad för läkare.

  4. Smittskyddsanmälan

  Klinisk smittskyddsanmälan ska göras i Sminet enligt ovan.

  5. Kostnadsfrihet

  Provtagning och vård för allmänfarliga sjukdomar ska vara kostnadsfria för patienten.

• Varje läkares rapporteringsskyldighet

  Varje läkare är skyldig att omedelbart per telefon rapportera till smittskyddsläkaren:

  • när ett större antal personer drabbas av smittsam sjukdom, dvs en anhopning av fall
  • observera att rapporteringsskyldighet även gäller vid konstaterade eller misstänkta fall av annan sjukdom än anmälningspliktiga sjukdomar
  • konstaterat fall eller misstänkt fall av ovanlig smittsam sjukdom orsakad av t ex EHEC-infektion, meningokockinfektion, rabies, botulism eller legionella.

  Varje läkare är skyldig att snarast rapportera till smittskyddsläkaren:

  • att person, som därtill anmanats av smittskyddsläkaren, infunnit sig på läkarens mottagning för undersökning/provtagning. Blankett för intyg skall medtagas av patienten. Saknas denna kan läkaren fritt intyga i brev eller per telefon att besöket kommit till stånd. Lämna ej intyget till patienten för vidarebefordran!
  • Resultatet av provtagningen (ev provsvarskopia) skall dessutom delges smittskyddsläkaren i de fall polishandräckning anlitats för besöket.

  Varje läkare är skyldig att snarast rapportera till den remitterande läkaren:

  • att person som anmodats av läkare att söka för sexuellt överförbara sjukdomar infunnit sig för undersökning/provtagning.

• Allmänfarliga sjukdomar

  Med allmänfarliga sjukdomar avses smittsamma sjukdomar som kan vara livshotande, innebära långvarig sjukdom eller svårt lidande eller medföra andra allvarliga konsekvenser och där det finns möjlighet att förebygga smittspridning genom åtgärder som riktas till den smittade.

  Samtliga allmänfarliga sjukdomar är smittspårningspliktiga. För allmänfarliga sjukdomar som även är samhällsfarliga, se nedan.

  • Campylobacterinfektion
  • Difteri
  • Enterohemorragisk E.coli (EHEC)
  • Fågelinfluensa (H5N1)
  • Giardiainfektion
  • Gonorré
  • Hepatit A
  • Hepatit B
  • Hepatit C
  • Hepatit D
  • Hepatit E
  • Hivinfektion
  • HTLV I och II
  • Klamydiainfektion
  • Kolera
  • Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA)
  • Mjältbrand (anthrax)
  • Mpox
  • Paratyfoidfeber
  • Pest
  • Pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin (PNSP)
  • Polio
  • Rabies
  • Salmonellainfektion
  • Shigellainfektion
  • Syfilis
  • Tuberkulos
  • Tyfoidfeber
  • Virala hemorragiska febrar (exklusive dengue- och sorkfeber)

• Samhällsfarliga sjukdomar

  Med samhällsfarliga sjukdomar avses allmänfarliga sjukdomar som kan få en spridning i samhället som innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och som kräver extraordinära smittskyddsåtgärder.

  Alla samhällsfarliga sjukdomar är smittspårningspliktiga och anmälningspliktiga och smittskyddsläkaren i regionen ska kontaktas snarast.

  • Ebolavirusinfektion
    
  • Marburgvirusinfektion
  • Smittkoppor
  • SARS (svår akut respiratorisk sjukdom)

• Smittspårningspliktiga sjukdomar

  Om en behandlande läkare konstaterar eller misstänker att en undersökt patient har smittats av en allmänfarlig sjukdom eller en annan smittspårningspliktig sjukdom, skall läkaren eller annan hälso- och sjukvårdspersonal med särskild kompetens för uppgiften försöka få upplysningar från patienten om vem eller vad som kan ha överfört smittan och om andra personer som kan ha smittats. Den enskilde patienten är skyldig att lämna de upplysningar som han eller hon förmår lämna.

  Smittspårningspliktiga sjukdomar är också anmälningspliktiga och gäller, utöver nedanstående sjukdomar, även samhällsfarliga och allmänfarliga sjukdomar (se ovan).

  • Amöbainfektion (infektion med Entamöba histolytica)
  • Botulism
  • Brucellos
  • Cryptosporidiuminfektion
  • Echinokockinfektion
  • ESBLcarba-bildande tarmbakterier
  • Kikhosta (pertussis)
  • Legionellainfektion (legionärsjukan)
  • Listeriainfektion
  • Mers-virusinfektion
  • Mässling (morbilli)
  • Papegojsjuka (psittakos)
  • Påssjuka (parotit)
  • Röda hund (rubella)
  • Trikinos
  • Vancomycinresistenta enterokocker (VRE)
  • Vibrioinfektion (exklusive kolera)
  • Yersiniainfektion

• Övriga anmälningspliktiga sjukdomar

  Följande sjukdomar är enbart anmälningspliktiga och inte smittspårningspliktiga.

  • Atypiska mykobakterier (enbart labanmälan)
  • Betahemolyserande grupp A-streptokocker (GAS) (invasiv)
  • Covid-19 (enbart labanmälan)
  • Creutzfeldt-Jakobs sjukdom (variant)
  • Denguefeber
  • ESBL-bildande tarmbakterier (enbart labanmälan)
  • Gula febern
  • Haemophilus influenzae (invasiv)
  • Harpest (tularemi)
  • Influensa (enbart labanmälan)
  • Leptospirainfektion
  • Malaria
  • Meningokockinfektion (invasiv)
  • Pneumokockinfektion (invasiv)
  • Q-feber
  • Rotavirusinfektion (enbart labanmälan)
  • Sorkfeber (nephropathia epidemica)
  • Stelkramp (tetanus)
    
  • TBE (Tick borne encephalitis)
  • Viral meningoencefalit