Hälso- och sjukvård i samverkan

Frågor och svar överenskommelse Hälso och sjukvård i samverkan

• Omvårdnadspersonal får inte kontakta kommunal hälso- och sjukvård om patienten inte är ansluten.

  1.Omvårdnadspersonal får inte kontakta kommunal hälso- och sjukvård om patienten inte är ansluten. Får omvårdnadspersonalen inte kontakta arbetsterapeut och fysioterapeut när en brukare blir sämre och tex förflyttningar inte fungerar-utan de ska vända sig till VC?

  Svar: Om kontakten rör hjälpmedel eller träning som måste ske i hemmiljö kan medborgare kontakta kommunen direkt, hemtjänst eller boendestöd kan hjälpa brukaren med denna kontakt efter samtycke.

  När det gäller kontakt med sjuksköterska går den alltid via vårdcentral eller 1177

• Utprovning av hjälpmedel

  2.Under hjälpmedel kan man läsa följande

  När en patient kontaktar kommunen för utprovning av hjälpmedel och det är uppenbart att utprovning behöver utföras i hemmet, ska patientens behov tas om hand av kommunen arbetsterapeut/fysioterapeut. Om patienten vänder sig till vårdcentralen och det är uppenbart att utprovning bör ske i hemmet ska vårdcentralen skicka ett uppdrag till kommunen och inte hänvisa till kommunen. Information till förskrivare och beställare gällande rutiner, regelverk mm se separat rutin

  Vi från vårdcentralerna skulle önska att det gäller samma handläggningssätt från kommun till vårdcentral när det är aktuellt. Vi får inte dessa uppdrag i Prator utan patienten/anhörig hänvisas att ringa till oss på vårdcentralerna och hamnar då i tele-Q köer...Här blir patient/anhörig bollade i onödan då det tyvärr ofta är svårt att nå oss på vårdcentralerna då tele-q köerna ofta är/blir fulla framåt dagen

  Svar; När medarbetare i kommunen hänvisar till vårdcentralen kan de erbjuda sig att meddela Vårdcentralen och be vårdcentralen att kontakta patienten.

  Medarbetaren i kommunen ska alltid dokumentera i journal att patienten tagit kontakt och vilken åtgärd som är vidtagen Ex meddelande har skickats till vårdcentralen att patienten önskar komma i kontakt med .... Eller Patienten hänvisas till vårdcentralen men önskar själv ta kontakt....

  Är patienten okänd i kommunen och det sedan tidigare inte finns någon journal måste en journal skapas.

• Önskar att ni tittar på frågan kring samarbete och samverkan vid kvarliggande katetrar hos patient med SSIH.

  3. Önskar att ni tittar på frågan kring samarbete och samverkan vid kvarliggande katetrar hos patient med SSIH.

  Som bakgrund har jag ett aktuellt fall som dykt upp under veckan. Palliativ patient som är inskriven i SSIH där både patient och närstående är betjänta av lokala lösningar för trygga upp i hemmet då de bägge är oroliga. Då patienten har en kvarliggande kateter upplevde vi att det skulle vara bra med ett samarbete ff a nattetid och kvällar om behovet skulle bli ett oplanerat byte av kateterslang.

  Vi kallade därför till en SIP med hemsjukvård, hemtjänst och SSIH. Patienten och närstående vidtalades men önskade inte vara med på mötet. SIP:en genomfördes dock inte. Hemtjänsten planerades sköta spolningar men patienten hade inte möjlighet att bli inskriven i hemsjukvården med delat ansvar, utan hemtjänsten hör av sig till SSIH som fortsatt sköter byten nattetid.

  Hur kan vi gå vidare i vårt arbetssätt?

  Svar; Det går inte att ge ett svar på frågan utan det finns olika lösningar.

  SSIH kan själva utbilda och delegera omvårdnadspersonal i att sätta kateter och sköta spolning.

  En annan möjlighet är att samverka med kommunal hälso- och sjukvård, ev risk – och konsekvensanalys och att man gör en SIP där det blir tydligt vem som ansvarar för vad.

  I ett fall kan det senare förslaget vara bra i andra fall kan patienten uppleva det väldigt rörigt att det är många olika personer som kommer. Här bör helhetssyn, personcentrering och patientens önskemål vägas in.

  Tidigare skrivning som fanns i gemensamt dokument gällande hemsjukvård – SSIH är borttagen gällande att om det fanns behov på både primärvårdsnivå och specialistnivå ska en SIP upprättas. Många gånger har vikten av att vårda hela människan och ha ansvar för helheten lyfts som en viktig faktor. I överenskommelsen beskrives en del kring Tvärprofessionella team och Förutsättningar för samverkan som är viktiga att ha med.

  I både Hälso- och sjukvårdslagen och patentlagen finns skrivningar gällande samordning, delaktighet, personcentrering samt patientens rätt att välja. Men inte heller dem ger ett svar på att det alltid ser ut på ett sätt.

• Urinkateter, specialistvården får betala katetrar fast vårdcentraler eller kommun själva kan beställa och sköta detta?

  4. Urinkateter, specialistvården får betala katetrar fast vårdcentraler eller kommun själva kan beställa och sköta detta?

  Svar: I bassortimentet finns beslut om vilket "akut förråd" som ska finnas på primärvårdsnivå- dvs på vårdcentral (VC) och i kommunal hälso- och sjukvård. I övrigt ska katetrar förskrivas på patient.

  Ta kontakt med Vesicacentralen gällande utbildning och förskrivning samt sortiment som går att förskriva mm All information finns här via länken Vesicacentralen - Samverkanswebben

  Lista Bassortiment och sjukvårdsmaterial

  Ordineras katetrar som inte kan förskrivas på patient måste ordinerande klinik stå för ordination, beställning, kostnad samt leverans till patient om behandlingen ska utföras i hemmet.

  Ska behandlingen utföras på VC kan specialistkliniken komma överens med VC i varje enskilt fall om VC har möjlighet att beställa och lämna ut material samt fakturera ansvarig klinik. OBS! Offentliga och privata vårdcentraler har inte samma avtal så priserna skiljer sig.

• Ingen vet hur det ska vara, borde vara lika över länet gällande behandling med urotainer?

  5. Ingen vet hur det ska vara, borde vara lika över länet gällande behandling med urotainer?

  Svar: Behandling med Urotainer är ett läkarbeslut även om det inte är ett läkemedel. Om kommun och eller vårdcentral får förslag om att denna behandling kan provas så är det sedan distriktsläkarens beslut. Om ordination sker står vårdcentralen för kostnaden.

  I de fall urologen ordinerar och sätter in behandlingen då patienten är under behandling i specialiserade vården så är det urologen/ kirurgkliniken som ansvarar för beställning och står för kostnaden, samt ansvarar för samordning var behandlingen ska ges.

• Hur ska vi arbeta när patienter får hälso- och sjukvård i hemmet? Har de tillgång till hela teamet?

  Fråga: Hur ska vi arbeta när patienter får hälso- och sjukvård i hemmet? Har de tillgång till hela teamet?
  Svar:
  Samtliga yrkeskategorier i den kommunala hälso- och sjukvården kan ansluta en patient. Patienter som blir anslutna till kommunal hälso- och sjukvård i hemmet har tillgång till hela teamet, vilket omfattar sjuksköterska, fysioterapeut/sjukgymnast och arbetsterapeut. Detta utgår från skatteväxlingsavtalet, där det under punkt 6.1 anges att hemsjukvård omfattar alla sjuksköterskeinsatser samt rehabilitering och habilitering som utförs av fysioterapeut och arbetsterapeut.
  
  Om det inte är aktuellt att involvera hela teamet för en patient, ska detta dokumenteras och tydligt kommuniceras. Behandlingsansvarig för patienten har ansvar för att samordna insatser mellan olika verksamheter och över organisationsgränser för att säkerställa att patientens behov tillgodoses. Genom att löpande utvärdera och kommunicera med varandra justeras planen utifrån vad som är viktigt för patienten och dennes hälsotillstånd.
  Samverkan mellan vårdgivare är avgörande, och vid behov ska en samordnad individuell plan (SIP) initieras och genomföras för att tydliggöra ansvar, roller och insatser.
  
  Arbetssättet syftar till att erbjuda en behovsanpassad, samordnad och personcentrerad vård där tydlighet och samarbete är i fokus.
  Mer information finns i skatteväxlingsavtalet, som du kan läsa här Avtal om övertagande av hälso- och sjukvård i ordinärt boende mellan landstinget och kommunerna i Sörmland

• Gäller risk och konsekvensanalys även öppenvården och ska man även där tydliggöra vilka verksamheter som ska ansvara för olika delar?

  Fråga
  Gäller risk och konsekvensanalys även öppenvården och ska man även där tydliggöra vilka verksamheter som ska ansvara för olika delar?

  Svar; Risk och konsekvensanalys ska göras både från sluten och öppen specialiserad vård. Dvs mottagningar och dagavdelningar av olika slag. Även här görs den alltid tillsammans med berörda verksamheter.

  Det är viktigt att det blir tydligt vilken klinik/ vårdcentral som är och blir ansvariga för vården fortsatt och att det finns någon att ta kontakt med vid frågor. En fast vårdkontakt rekommenderas (ex. Stomisköterska, traksköterska ) Det ska alltid finnas en kontaktväg för läkarkontakt dygnet runt till ansvarig klinik, här kan det inte vara en namngiven person då ingen arbetar alla dagar och alla timmar. Tar vårdcentralen över hela vårdansvaret sker kontakten direkt med vårdcentralen.

  Risk – och konsekvensanalysen gäller även om man ser risker för vård på primärvårdsnivå som ska utföras i hemmet.

  Oavsett i vilken verksamhet du arbetar så har du rätt att begära en risk och konsekvensanalys då du ser att det kan förekomma risker. Så istället för att se att någon inte kallar som du tycker borde ber du om en riskanalys. Vi hjälper varandra att bli bättre!

  När riskerna och möjligheterna är klargjorde kallas berörda verksamheter till ett möte med patient och närstående (om patienten önskar) för att upprätta en samordnad individuell plan (SIP). Parallellt påbörjas eventuella utbildningsinsatser och delegeringar i de fall det är aktuellt. Det sker i en nära samverkan mellan ansvarig chef i kommunen och den som är ansvarig för samordningen på sjukhuset.