KOL - Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en systemsjukdom med i huvudsakligt fokus i luftvägarna och lungorna. Den kan leda till stort lidande, vårdbehov och förkortad livslängd särskilt om den inte upptäcks och behandlas i tidigt stadium. KOL är en vanlig sjukdom och studier tyder på en prevalens 6-10% i befolkningen över 45 år i Sverige. Samsjukligheten med bla hjärt- och kärlsjukdom, diabetes och osteoporos är stor.

Studier tyder på att patienter ofta haft symtom länge när de söker vård, att diagnosen dröjer länge även efter att de sökt vård och att underdiagnostiken i Sverige kan vara så stor som 80% av de med sjukdomen saknar diagnos. 2015 kom Läkemedelsverket med nya behandlingsrekommendationer och Socialstyrelsen med nya riktlinjer för vården vid astma och KOL.

Vanliga symtom

Dyspné: Andnöd eller andfåddhet är det vanligaste symtomet. Initialt vid fysisk ansträngning men senare i sjukdomsförloppet även vid lättare aktiviteter. Dyspné är det symtom som har mest inverkan på livskvaliten hos personer med KOL. Ökad dyspné kan innebära att man undviker aktiviteter och att det i sin tur leder till social isolering och förlust av tidigare intressen som i sin tur leder till ytterligare försämring.

Hosta och slem: Hosta är ett vanligt första symtom vid KOL. I lindrig sjukdom mest påtaglig på morgonen och det går oftast att hosta loss slemmet. Vid svårare sjukdom hosta även under dagarna. Alla personer med KOL har inte slem, kanske inte ens vid en försämring. Slemmet är ofta klart(ofärgat) initialt och kan sedan med svårare sjukdom förändras mot vitt eller grått.I samband med försämringsperioder(exacerbationer) är det ett observandum om färgen på slemmet ändras.

Vad händer i lungorna vid KOL

Film: Hur andningen fungerar med friska lungor och vid KOL

Inflammation. En ökad ansamling av inflammationsceller påvisas i luftrör och lungvävnad hos KOL-patienter. Detta till följd av en retning oftast orsakad av tobaksrökning. Rökning är den vanligaste orsaken men även exponering av rök, damm och gaser har betydelse i sjukdomens utveckling. Den kroniska inflammationen i perifera luftvägar startar tidigt i sjukdomsförloppet och upprepad exponering leder till kronisk inflammation som ger skador i luftvägarna. Reparationsprocessen leder till en förträngning och till en mer eller mindre irreversibel luftvägsobstruktion.

Luftvägsobstruktion. Ett ökat motstånd i lungorna försvårar flödet och leder till luftvägsobstruktion framförallt under utandning. Bronkiolit och emfysem ligger bakom det flödeshinder som uppstår vid KOL. Bronkiolit leder till förträngning i perifera luftvägar och emfysem till nedsatt elasticitet i lungorna, vilket medför att luftvägarna lättare faller samman under utandning.

Strukturella förändringar i lungparenkym och perifera luftvägar leder till det karakteristiska lungfunktionsbortfallet vid KOL.

Emfysem. Vid emfysem har väggarna i lungblåsorna fallit samman och bildat större emfysemblåsor. Det leder till en mindre yta för transport av syre och koldioxid mellan lunga och blod. Detta påverkar lungans elasticitet och små luftvägar kan stängas av.

Hos vissa personer är det emfysem som dominerar hos andra bronkiolit vilket leder till att personer med KOL påverkas olika och inte svarar på behandling på likartat sätt.

Orsaker till KOL

Rökning anses vara den största orsaken till KOL i Sverige idag. Det är mellan 80-90% av fallen som orsakas av rökning. Ju mer man rökt desto större risk att utveckla sjukdomen. Bland rökare i 75 år ålder har hälften KOL. Även passiv rökning och exponering av kemikalier, gaser och damm kan bidra till KOL. Foster och yngre barn som utsätts för passiv rökning är känsligare och har större risk att inte nå full lungfunktion.

Ärftliga faktorer spelar in, Alfa-1- antitrypsinbrist, är en ärftlig riskfaktor. Bristen på ett protein som skyddar mot nedbrytning av lungvävnad leder till att emfysem utvecklas. Risken att utveckla KOL och emfysem förstärks vid rökning. Risken att drabbas är även större om någon förälder har/haft KOL. Personer med svår astma som röker löper även de en större risk att utveckla KOL.

Ålder som riskfaktor. Lungfunktionen blir sämre i takt med att vi åldras. Lungvävnad blir mindre elastisk och det är en del i det naturliga åldrandet. Lungfunktionen påverkas men det innebär inte att alla får symtom som hosta och slem.

Idag finns flera studier som visar att kvinnor verkar vara känsligare än män att utveckla KOL vid samma exponering för rökning. Idag är det fler kvinnor än män som dör i KOL.