Covid-19

Mer om Covid-19

• Diagnostik

  Provtagning för covid-19 och andra luftvägsvirus görs i första hand för att avgöra handläggning och eventuell behandling av individen. Det innebär att provtagning är indicerat när en läkare bedömer att diagnosen påverkar det medicinska omhändertagandet av patienten, exempelvis vid allvarliga symtom eller hos en patient med nedsatt immunförsvar eller andra riskfaktorer som kan vara aktuell för antiviral eller annan sjukdomsmodifierande behandling.

  Inom vård och omsorg finns det också ofta ett värde av att identifiera vilket virus som orsakar en infektion, som stöd för de smittförebyggande åtgärderna. Detta gäller särskilt miljöer där känsliga individer vistas, exempelvis vårdavdelningar, särskilda boenden för äldre (SÄBO) och korttidsboenden.

  Beslut om provtagning med PCR-analys av luftvägsvirus tas utifrån patientens symtom (aktuell sjukdom?), epidemiologi (fler sjuka i omgivningen?) och säsong (pågående smittspridning i samhället?). 

  Beslut om placering av vårdtagaren (t ex enkelrum), eventuell skyddsutrustning och andra vårdhygieniska åtgärder tas främst utifrån den kliniska misstanken om en smittsam luftvägsinfektion.

  Vid pågående smittspridning med flera redan bekräftade fall på en enhet kan man överväga att avstå provtagning om fler insjuknar med typiska symtom. Dessa personer hanteras i så fall på samma sätt som bekräftade fall.

  Provtagningsanvisning

  > Provtagningsanvisning för SARS-CoV-2, Influensa A, Influensa B och RSV (Unilabs)

  > Provtagningsanvisning för SARS-CoV-2, Influensa A, Influensa B och RSV, akutprov (Unilabs)

• Behandling

  Antiviral behandling med Paxlovid kan övervägas som tidig behandling (inom 5-7 dagar) av patienter med risk att utveckla svår covid-19. Särskilt överväganden bör göras hos patienter med nedsatt immunförsvar.

  > Covid-19 - Nationellt vårdprogram (Svenska Infektionsläkarföreningen)

• Smittsamhetsbedömning

  Smittsamhet kan föreligga redan innan symtomdebut och är som störst under perioden kring insjuknandet och ett par dagar framåt. Därefter kan smittsamheten variera i längd, bland annat beroende på personens immunförsvar och sjukdomens allvarlighetsgrad. Individuella
  bedömningar och anpassningar kan behöva göras.

  En person utan immunsuppression kan betraktas som smittfri när alla av följande kriterier är uppfyllda:

  • 5 dagar efter symtomdebut
  • feberfrihet i minst 24 timmar
  • klinisk förbättring.

  För en helt symtomfri person räknas tiden från provtagningsdatum.

  För personer med svår immunsuppression eller kritisk sjukdom som vårdats på IVA, behöver en individuell bedömning göras. Som riktmärke bedöms smittsamheten låg vid mer än 1 dygns feberfrihet, stabil klinisk förbättring och minst 14 dagar efter symtomdebut.

  Vaccinationsstatus påverkar inte bedömningen om smittfrihet.

• Smittskyddsblad

  > Smittskyddsblad Covid-19 (Smittskyddsläkarföreningen), välj sjukdom Covid-19

• Smittspårning

  Från och med 15 mars 2023 är smittspårningsplikten för covid-19 borttagen. Vid flera (två eller fler) fall inom vård och omsorg rekommenderas att en utbrottsutredning utförs i dialog med vårdhygien. Utöver att se över generella smittförebyggande åtgärder kan det bli aktuellt med smittspårning av fall hos såväl omsorgstagare/patienter som personal.

  > Åtgärder mot smittspridning av virusorsakade luftvägsinfektioner inom vård och omsorg (Folkhälsomyndigheten)

• Smittskyddsanmälan

  Ingen klinisk anmälan skall göras i Sminet. Endast det diagnostiserande laboratoriet behöver göra anmälan.

• Kostnadsfrihet

  Covid-19 omfattas inte av kostnadsfrihet, då det inte är en allmänfarlig sjukdom.

• Statistik

  > Statistik luftvägsvirus

• Vaccination

  > Vaccination mot covid-19

• Vårdhygieniska riktlinjer

  Medicinsk rutin

  • Virusorsakade luftvägsinfektioner (covid-19, influensa och RS-virus) - vårdhygieniska riktlinjer (pdf)

  > Åtgärder mot smittspridning av virusorsakade luftvägsinfektioner inom vård och omsorg (Folkhälsomyndigheten)