Utreda patient KOL-processen

Tidig diagnos

 -

COPD6 

Vid misstanke om KOL behöver vi erbjuda screening. Till hjälp kan vi använda oss av en COPD6-mätare eller sk. Minispirometer. COPD-6 mätare och rutiner för hur undersökningen genomförs bör finnas på varje vårdcentral. Instruktion och film finns under kliniska verktyg.

Rekommendation från Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL (2015)

Hälso- och sjukvården bör:

• erbjuda FEV1/FEV6-mätning som inledande obstruktivitetsutredning till personer med misstänkt KOL och som röker eller har rökt (prioritet 2).

Motivering till rekommendationen:

Tillstånd: Rökare/ fd. rökare med misstanke om KOL.

Åtgärden identifierar de individer som behöver vidare utredning med dynamisk spirometri. Rökare och före detta rökare är riskgrupp för KOL.

Kommentar: Åtgärden kan ej användas för att fastställa diagnos.

• FEV1/FEV6-mätning för screening av KOL (film)
• FEV1/FEV6 (pdf)

----------------------------------------------------------------------------------------upp

 -

Spirometri 

För att kunna ställa en korrekt KOL-diagnos krävs det en lungfunktionsmätning (dynamisk spirometri). Varje vårdcentral i länet ska kunna erbjuda denna undersökning.

Vid en dynamisk spirometri mäts forcerad expiratorisk volym (FEV1) och vitalkapacitet (VC).

Vitalkapacitet kan mätas på två olika sätt; dels under forcerad utandning (FVC) eller under en långsam utandning (sVC).

Tidsåtgången och utförandet mellan dessa mätmetoder skiljer sig åt.

För att sätt diagnos på KOL, använder man FVC och inte längre sVC.

En kvot mellan FEV1/ FVC beräknas för att diagnosera KOL. Kvot < 0.7 krävs för att ställa diagnosen KOL.

Rekommendation från Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL (2015)

Hälso- och sjukvården bör:

• erbjuda dynamisk spirometri med mätning av FEV1/FVC efter bronkdilaterande behandling till personer med misstänkt KOL och som röker eller har rökt (prioritet 1).

Hälso- och sjukvården kan i undantagsfall:

• erbjuda dynamisk spirometri med mätning av FEV1/VCmax efter bronkdilaterande behandling till personer med misstänkt KOL och som röker eller har rökt (prioritet 10).

Motivering till rekommendationen:

Socialstyrelsens rekommendation är att dynamisk spirometri genomförs endast med forcerad utandning (FEV1/FVC) efter bronkdilaterande behandling på personer med misstänkt KOL som är rökare eller före detta rökare.

Avgörande för rekommendationen:

Mätning med FEV1/FVC har likartad mätprecision som FEV1/VC max. Åtgärden ger oss möjlighet att ställa en korrekt diagnos, rätt handläggning, följer internationella rekommendationer och är både enklare och snabbare att genomföra.

I undantagsfall kan mätning med FEV1/VC max(både forcerad och långsam utandning) genomföras.

Vid differentialdiagnostik behövs en spirometri med reversibilitetstest och då mätning av både långsam och forcerad vitalkapacitet.

• Spirometri på öppenvårdsmottagning - Rutin (pdf)

Andra undersökningar innan diagnos

Lungröntgen bör göras för att utesluta andra sjukdomar, kan kompletteras med DT vid behov.

LABB: Alfa-1 antitrypsin kan vara aktuell vid KOL hos yngre personer
(< 50 år), vid bekräftad ärftlighet och vid snabb försämring.

----------------------------------------------------------------------------------------upp

 -

Diagnoskriterier

KOL är en progressiv sjukdom där progressionstakten kan variera avsevärt från person till person. Utifrån lungfunktionen kan svårighetsgraden av KOL delas in i fyra stadier enligt GOLD.

Spirometri med FEV1/FVC under 0.7 utan signifikant reversibilitet utan normalisering av kvoten efter bronkdilatering. Bedömning av svårighetsgrad görs enligt GOLD 2015.

Symtomen för personer i samma sjukdomsstadium kan skilja sig åt. Det rekommenderas att indelningen tar hänsyn till hur mycket symtom personen har och om man får försämringsperioder. Den indelningen sker i kategorierna; A, B, C och D och ligger till grund för läkemedelsbehandlingen.

Kategori A och B har lindrigare lungfunktionsnedsättning och inga eller okomplicerade försämringstillstånd men svårare i kategori B. När det kommer till kategori C och D baseras på större lungfunktionsnedsättning eller tätare/ svårare försämringsperioder men symtomen kan vara lättare eller svårare.

I detta sätt att stadieindela väger man in mått på livskvalitet (MRC/CAT), lungfunktion, antal försämringsperioder samt allvarlighetsgrad av försämringsperiod (sjukhuskrävande eller inte).

Sammanvägning av spirometrisk klassifiering, luftvägssymtom enligt CAT och förekomst av exacerbationer ger en integrerad bedömning av svårighetsgrad av sjukdom enligt nedan. 

  ----------------------------------------------------------------------------------------upp

-

Diagnosbesked

Diagnosbesked bör ges vid ett mottagningsbesök. Många frågor väcks som patienten behöver få förklarade.

Patientutbildning är viktig för att öka kunskapen hos patient och närstående och är en betydelsefull del i behandlingen. Patientutbildning sker vid planerade besök enskilt eller i grupp.

Patientutbildning kan innehålla:

• Sjukdomskunskap
• Information om läkemedel/ inhalationsteknik
• Råd gällande fysisk aktivitet
• Egenvårdsråd vid försämringsperioder
• Infektionsprofylax
• Riskfaktorer.

Patienten bör få en skriftlig behandlingsplan med sig hem. KOL- Min Behandlingsplan finns som ett dokument i Eye Doc att fylla i och skriva ut till patienten.

----------------------------------------------------------------------------------------upp